Hur operationaliserar vi Natos koncept för integrerat luft- och robotförsvar (IAMD)? Det är en av ÖB prioriterade tidiga åtgärder vid Nato-medlemskapet och därför en högaktuell och viktig frågeställning som det arbetas intensivt med just nu, både vid Försvarsstaben som vid försvarsgrenar och stridskrafter.
Kortfattta kan man beskriva IAMD som förmågan att förhindra eller hantera fiendens anfall från luftarenan i form av missiler, robotar, bomber, långräckviddigt artilleri, UAV etc. Konceptet innehåller passiva delar för att hantera verkan av anfall, aktiva delar för att stoppa eller bekämpa anflygande flygfarkoster eller missiler och robotar, offensiva och politiska delar som med fysiskt påverkan eller psykisk påverkan förhindra att en motståndare genomför attacker via luftdomänen […]
Vår gemensamma uppgift inom Försvarsmakten är nu att utveckla ett IAMD-koncept som stärker förmågan att klara COM AIRCOM (Natos luft- och robotförsvarschef) två prioriterade uppgifter – förhindra att Ryssland kan sätta upp anti-access/area-denial (A2/AD) områden vid Natos östgräns vilket kan förneka alliansens rörelse och effekt från såväl luft-, sjö- som markförband, samtidigt som både civilsamhället, militär infrastruktur och förband skyddas från alla typer av lufthot.
Uppgifterna innebär förmåga till gemensamma operationer på djupet, vilket till del är nytt för oss, för att slå mot sårbarheter som förvägrar en hotaktör att avfyra robotar, missiler och långräckviddigt artilleri samtidigt som vi kan bekämpa alla typer av lufthot som ändå lyckas anflyga eller avfyras mot Natos territorium och förband. Uppgifterna går till del in i varandra och framgång kan bara nås genom en initial gemensam kraftsamling mot båda uppgifterna. Medan uppgiften på djupet följs av operationer för att säkra terräng, havsområden, luftrum och rörelsefrihet kommer den andra uppgiften, skydd från alla typer av lufthot och luftburna fjärrstridsmedel, att fortgå som en garant för skyddet av civilsamhället och fortsatta operationer. Läs pressmeddelande