Iranavtalet är en överenskommelse mellan Iran å ena sidan och USA, Ryssland, Kina, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och EU å andra sidan. Hur kom det till stånd? Vad får det för implikationer? Och kan det verkligen – som New York Times nyligen påstod – ”göra världen till en säkrare plats”? Dessa frågor diskuterades nyligen vid ett seminarium på Stockholms universitet, där en av talarna var Said Mahmoudi, professor i folkrätt och före detta iransk diplomat med goda kontakter i sitt forna hemland.
Seminariet lyckades tajma nyheten att Iran uppfyllt sina åtaganden enligt avtalet. Landets relationer med omvärlden kan därför komma att så småningom normaliseras – efter flera decennier som pariastat. Iran kommer bland annat kunna lösa ut drygt 100 miljarder dollar i frysta tillgångar – 30 miljarder i en första veva – och få tillgång till finansiella verktyg.
Successivt kommer samtliga nukleär-relaterade sanktioner försvinna. Men alla är inte glada – såväl Israel (Irans ärkefiende) som Saudiarabien (Irans ärkerival) är fientligt inställda mot avtalet, liksom tongivande krafter bland republikanerna i USA. Läs artikel