Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har tidigare i år tillbakavisat påståendet att Sverige fått inbjudan att delta i den brittiskt ledda insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (Jef) men att man undersöker, tillsammans med Finland, vad ett deltagande skulle innebära. (Dagens Nyheter 5/2)
Hultqvist såg vissa fördelar med Jef:
”– Det kan ge ökad militär förmåga, ge ett bidrag i ett europeiskt sammanhang för att skapa stabilitet och säkerhet och fördjupa Sveriges utbyte med andra nationer i säkerhetsfrågor.
– JEF är ju inte en Natostyrka, utan ett brittiskt initiativ och en brittiskt ledd verksamhet. Det innebär att vi kan delta, men vi har inget åtagande att delta i operationer. Utan i den delen är det beslut som fattas från fall till fall. Så det finns en tydlig rågång mellan Jef och Nato. Försöker man få det till att det är en Natostyrka är man ute med felaktig information.”
I Svenska Dagbladet (14/4) uppges att Försvarsmakten har gett sin syn på Jef till förvarsministern, där man ser fördelar med ett svenskt deltagande – ”positiva effekter”, skriver SvD utan att närmare ange vilka annat än ”relevant träning och övning”.
Försvarsministerns tidigare uttalande ger ingen objektiv bild av Jef. ”Stabilitet och säkerhet” i ett ”europeiskt sammanhang” leder tankarna till något slags försvarsstyrka för europeiska länder. Inte heller talet om en ”rågång” mellan Jef och Nato är med sanningen överensstämmande.
Janne Kuusela från finska försvarsdepartementet gav en annan bild:
”Att gå med i styrkan (Jef, min anm.) hänger ihop med Nato eftersom idén har sitt ursprung inom Nato och styrkan verkar med samma uppgifter som Nato.”
Hur det än är med Nato-kopplingen blir det avgörande för svenskt del vilket syftet med Jef är.
Styrkan har tillkommit på initiativ av Storbritannien och befälhavaren är brittisk.
Övriga stater som ingår är Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Holland och Norge.
Storbritannien står för ledning, flyg-, pansar- och marinstyrkor, medan övriga länder tillför egna förband. Styrkans brittiska stab på 1 600 militärer övade så sent som i juni 2016, och i slutet av 2017 skall förbandet vara klart att sättas in.
Syftet är inte, som Pete Hultqvist antyder, att i första hand verka för nationellt försvar. Brittiska företrädare har tydligt angett inriktningen: att Jef skall fungera som en insatsstyrka främst utanför Europa. Jef skall kunna utöva global militär makt och särskilt betonas insatser i Mellanöstern och i Gulfområdet.
I tidskriften Naval Today understryks på samma sätt uppgifterna för Jef: ”ge möjligheter till snabbt militärt svar vid internationella kriser på andra sidan havet [overseas crisis].”
I ett officiellt uttalande från det brittiska försvarsministeriet anges förebilder för kommande Jef-insatser, som ”de excellenta samarbeten som skett med Nato i Afghanistan”.
Jef skall kunna sättas in varsomhelst i välden för att öka Storbritanniens möjligheter att verka tillsammans med likasinnade allierade på uppdrag av internationella organisationer som FN och Nato. (Wikipedia)
Det är signifikativt att Jef i höst kommer att sättas in i Medelhavet med det brittiska hangarfartyget HMS Ocean som ledningscentral.
Enligt försvarsbeslutet 2015 skall Försvarsmaktens uppgift vara svenskt nationellt försvar. Beslutet innebar att Sverige övergav den tidigare inriktningen att Försvarsmakten främst skulle utformas för deltagande i internationella operationer.
Ett medlemskap i Jef, även med bibehållande av Sveriges rätt att besluta om deltagandet i enskilda operationer, skulle strida mot hela avsikten med 2015 års försvarsbeslut och ytterligare minska förtroendet för svensk alliansfrihet.
Satsningen som nu görs på att stärka det svenska nationella försvaret har starkt folkligt stöd just för att det är ett nationellt försvar.
Det håller inte heller att som försvarsministern hävdat att Jef skulle öka försvarsförmågan. Tvärtom har utvärderingar visat att internationella insatser som i Afghanistan istället tagit resurser, pengar och kraft från det nationella försvaret.
Jef är helt fel väg för Sverige. Vill man öka försvarsförmåga och kostnadseffektivitet hos det svenska försvaret, är allmän värnplikt och samarbete med Finland det vi skall satsa på.