Finland står värd för en årlig Natokonferens i dag (29.5). En av de mest brännande frågorna är användningen av kemiska vapen i Syrien. Också Nordkorea och kärnvapennedrustning ska diskuteras…
Det finns tre sorter av massförstörelsevapen – biologiska och kemiska vapen samt kärnvapen. Ett biologiskt vapen är till exempel avsiktlig spridning av en sjukdom som ebola. Kemiska vapen utnyttjar giftiga kemikalier som leder till förlust av funktionsduglighet, bestående skada och död genom spridning av giftiga gaser.
– Kemiska vapen ser ingen skillnad på offren och drabbar alla i området de riktas mot. Barn, äldre – det gör ingen skillnad, säger Mikael Långström på utrikesministeriet.
Långström arbetar för att förebygga användningen av kemiska och biologiska vapen…
I början av april dog över 80 människor i en kemisk vapenattack i Syrien. Attacken inträffade i rebellkontrollerade provinsen Idlib och många länder har fördömt attacken. Bland annat USA, Frankrike och medborgarorganisationer skyller på den syriska regimen som leds av president Bashar Al-Assad. Ryssland pekar ut de syriska rebellerna som skyldiga. De påstår att en bomb träffade ett förråd där rebellerna förvarat nervgas. Syriska presidenten Al-Assad kallar incidenten en lögn och ett påhitt. Sedan incidenten har en utredning varit på gång. Vem eller vilka de skyldiga är har ännu inte offentliggjorts eller fastställts.
Utredningen om giftiga kemikalier använts sköts av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Vem som är skyldig, undersöks därefter av OPCW:s och FN:s gemensamt grundade undersökningsgrupp. Läs artikel