Sverige ratificerade konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1971. Enligt konventionen ska anslutna stater:
med vederbörligt beaktande av de principer som omfattas av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna – olagligförklara och förbjuda organisationer samt organiserad propaganda och all annan propaganda som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i sådana organisationer eller i sådan verksamhet som brottslig gärning som är straffbar enligt lag.
I stället för att införa sådant förbud ändrade Sverige bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Sverige har därefter vid flera tillfällen mottagit påpekanden från den internationella kommittén mot rasdiskriminering om bristen på organisationsförbud i svensk rätt. Sverige har hittills varje gång svarat att man anser sig följa konventionen. Särskilt bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering i brottsbalken (BrB), har Sverige hävdat, gör det i praktiken omöjligt för en rasistisk organisation att verka lagligt i landet. Sverige anser också att konventionen inte ålägger staterna en ovillkorlig plikt att införa organisationsförbud.
Frågan om Sverige ändå borde införa ett sådant organisationsförbud har utretts vid något halvdussin tillfällen. Vid ett tillfälle har lagrådet uttalat att det finns goda skäl för tolkningen att Sverige som ansluten till konventionen måste införa organisationsförbud. Men varje gång har skälen mot förbud ansetts väga tyngre än skälen för ett förbud. Läs artikel