Kriget tvingar fram snabbare försvarsbeslut, dn.se

– Det är en helt enig beredning som lämnar denna rapport, utan några avvikande meningar. Det är en värdefull säkerhetspolitisk signal, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).

Dess delrapport ”Kontrollstation 2023” överlämnades på onsdagen till försvarsminister Pål Jonson (M). Beredningen konstaterar att ”extraordinära förhållanden” påverkar det nu gällande försvarsbeslutet för åren 2021–2025. […]

Beredningen föreslår därför att riksdagens nästa försvarsbeslut, som skulle fattats 2025, tidigareläggs med ett år till 2024.[…]

Tre problemområden pekas ut:

● Brist på personal. Att stridspiloter och annan högt specialiserad personal slutar är väl känt. Beredningen lyfter fram den än större bristen på ”generell officerskompetens” för att kunna utbilda, öva och bemanna krigsförbanden.

● Brist på materiel. Inom armén leder donationer av utrustning till Ukraina till stora luckor av materiel som måste nybeställas. Även leveranser till flygvapnet och marinen blir försenade när försvarsindustrin redan arbetar för högtryck.

● Infrastruktur saknas. Försvarsbeslutet 2020 innebar återstart av en flygflottilj och fem regementen. Men miljötillstånd samt byggen av olika lokaler dröjer. Etableringarna ”behöver skyndas på” skriver beredningen.

Förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) är ledamot i beredningen och nöjd med att den är enig.

– Det är väldigt bra att vi inte låst oss vid en ekonomisk trappa för försvaret till 2030 och 2035. Det vore en hämsko inför det fortsatta arbetet. Vi har ju ännu inte diskuterat om vi ska ha fler värnpliktiga, fler armébrigader och befintliga eller nya vapensystem, säger Peter Hultqvist. Läs artikel