När utgifter är tillfälliga är det rationellt att låna. Men det försämrade säkerhetspolitiska läget motiverar permanenta höjningar av försvarsanslagen. Därför bör i stället skatten höjas.
Den försämring av Sveriges säkerhetsläge som skett motiverar ett starkare försvar. En vanlig uppskattning är att försvarsutgifterna borde öka med runt en procent av BNP, alltså med 40–50 miljarder kronor per år. De flesta politiker värjer sig emellertid mot så stora utgiftsökningar…
Skatternas andel av BNP är i dag cirka 43 procent. Vid millennieskiftet var skattekvoten 49 procent, så en ökning med någon procentenhet är helt klart hanterbar. Däremot innebär varje skattehöjning en samhällsekonomisk effektivitetsförlust som bör göras så liten som möjligt…
Med de krav på mer välfärdstjänster som ställs av en åldrande befolkning är det svårt att se att ökade försvarsanslag skulle kunna finansieras genom att andra offentliga utgifter minskas. Lånefinansiering strider mot vedertagen ekonomisk logik. Då återstår inget annat än skattefinansiering. Det borde våra politiker våga säga och besluta om. Läs artikel