Lettlands beslut att diskutera gränssäkerhet direkt med det ryska försvarsministeriet bryter en mångårig tradition i Baltikum. Estland, Lettland och Litauen har hittills låtit Nato och EU sköta alla direkta kontakter med Kreml.
Innehållet i förhandlingarna är inte i sig speciellt dramatiska. Det handlar om förhandlingar på tjänstemannanivå mellan det lettiska och det ryska försvarsministeriet. Det första mötet ägde rum den 8 december och båda parterna har sagt att de kommer att mötas igen. I ett pressmeddelande förklarade letterna att syftet var att skapa förtroende mellan parterna. Rent konkret vill båda länderna få bättre insyn i vad som händer militärt på den andra sidan gränsen.
Här är en länk till det lettiska pressmeddelandet (på engelska).
– Jag ser ingenting dramatiskt här, jag skulle snarare säga att vår Rysslandspolitik i väst måste vara pragmatisk, kommenterar Artis Pabriks…
Artis Pabriks är öppen med att valet av Donald Trump till USA:s president har tvingat också de baltiska länderna att tänka om i relation till Ryssland.
– Det har mycket stor betydelse. Europas säkerhet har länge varit långt beroende av USA, betonar Pabriks. Under de senaste 20 åren har vi i Europa snarast nedrustat.
Som exempel jämför han Tysklands beredskap med Finlands.
– På 24 timmar får Finland ihop en större armé än tyskarna…
Kritiken från Estland har varit tillbakadragen, men tydlig. Ryssland har bjudit in Estland till likadana samtal, men Estland svarade med ett bestämt nej.
– Vi utgår ifrån att det bara är Nato som har en direkt dialog med Ryssland, säger Estlands försvarsminister Margus Tsahkna. Vi för inga bilaterala förhandlingar alls. Läs artikel