Turkiets president Erdogan kräver att svenska regeringen lämnar ut ”terrorister” – annars blir det inget NATO-medlemskap. Men hur ser lagstiftningen mot ”terrorism” ut? Och vad har vi lärt oss av dess tillämpning? Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, analyserar den svenska terrorlagstiftningen. Texten publicerades ursprungligen i Arbetaren, Radar #55/2022.
Sveriges första terroristlagstiftning trädde i kraft 1973. Den var en direkt följd av två attentat utförda av den ultranationalistiska kroatiska och fascistiska organisationen Ustaša; dels mordet på Jugoslaviens ambassadör 1971, dels en flygplanskapning 1972. […]
En av de mest beklämmande svenska åtgärderna efter 9/11 var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs beslut att på hemlig bevisning överlämna två egyptiska medborgare till CIA. De greps och sattes på ett av CIA:s plan, drogades, försågs med ögonbindlar och flögs till Egypten där de under sin långa fängelsetid utsattes för tortyr. Även dåvarande justitieministern Thomas Bodström och statsministern Göran Persson var delaktiga då de var informerade om förfarandet. Enligt Persson var utvisningarna en eftergift mot USA:s hot om handelsblockad. Läs artikel