I sitt tal den 15 januari på Folk och Försvars Sälen-konferens talade försvarsminister Peter Hultqvist om betydelsen av de nya vapensystemen för JAS och ubåten A26 och hur dessa förhåller sig till markstridskrafterna.
”Markarenan är viktig i såväl gråzonslägen som krigstillstånd. Att kontrollera terrängen är helt avgörande om det ska gå att vara effektiv i en markoperation. De tunga systemen i flygvapnet och marinen kräver i sin tur en fungerande bevakning och logistik från marken. Samtidigt behöver marktrupperna stöd från luft och sjö. Allt detta fungerar i en helhet och därför är samordnad övningsverksamhet mellan de tre vapenslagen så viktig.”
Nu säger ÖB i en intervju i Dagens Nyheter (17/1) att armén istället för två brigader som riksdagen bestämt bara får en insatsberedd brigad. Den andra utlovade brigaden kan inte sättas upp fullt bemannad, då personal saknas för en stridsduglig brigad. En svensk brigad uppgår till cirka 4000 man.
Med endast en brigad av den storleken blir det omöjligt att försvara hela territoriet. Prioriteringen gäller närmast vissa orter. Totalförsvarsberedningen angav i sin rapport (Ds 2017:66) vilka delar av Sverige som riskerar besättas vid ett angrepp:
”Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand samt delar av Jämtlands och Norrbottens län är strategiskt viktiga geografiska områden i händelse av en kris eller krig.”
Det är osannolikt att försvaret med ett begränsat tröskelförsvar och markstyrkor på i bästa fall två brigader kan avvärja angrepp mot så många och geografiskt åtskilda områden. Med endast en stridsduglig brigad blir det utsiktslöst att klara av det.
Sverige har ett tröskelförsvar baserat på några avancerade flygstyrkor och ubåtar. Om tröskeln inte avhåller en angripare, skall försvaret hålla ut tills Nato kommer.
Intrycket blir att försvarets fåtaliga markstyrkor inte har som primär uppgift att värna territoriet utan att inrikta sig på att säkra baser för flyg och flotta. Försvarsministern uttrycker detta i sitt tal:
”De tunga systemen i flygvapnet och marinen kräver i sin tur en fungerande bevakning och logistik från marken.”
Fungerande bevakning och logistik är väl vad en brigad med nöd och näppe klarar av.
För Finland är uppgifterna för de olika vapenslagen de omvända mot Sveriges. Det finska flyget har främst till uppgift att stödja mobilisering och gruppering av markstyrkorna för territorialförsvaret:
”Luftförsvaret skyddar höjningen av beredskapen och uppställandet av trupper samt möjliggör för sin del mark- och sjöförsvaret genom att förhindra att angriparen får herravälde i luften. Luftinsatserna stöds med mark- och sjöförsvaret.”
Tanken är att säkra ett kraftfullt och uthålligt territorialförsvar. Flygets och flottans uppgifter är främst att garantera att markstyrkorna kan agera till försvar av hela landet.
Det är vilseledande när försvarsministern talar om att värna Sveriges territorium. Den nuvarande försvarsmakten är uppenbarligen inte konstruerad för det.
Ett territorialförsvar av hela landet kräver ett återinförande av en verklig allmän värnplikt, så att markstyrkorna får tillräcklig kapacitet och geografisk spridning.