Hundratusentals är de värnpliktiga som på slingrande grusvägar har hatat och älskat svensk arméns cyklar – som sades kunna klara en granatträff.
Militärcyklarna är sedan länge borta från Försvarsmakten, men fortfarande rullar hundratals exemplar i civilt bruk på svenska vägar.
Cykeln började användas av arméer runt om i världen i slutet av 1800-talet. Sverige fick sitt första cykelinfanteri år 1901. Från år 1901 och fram till 1977 utvecklade den svenska försvarsmakten flera numera klassiska modeller. Mest känd är modell 42 (m/42) som såg dagens ljus under andra världskriget och som idag har kultstatus. […]
Införandet av cykel i det svenska försvaret innebar en strategisk revolution för infanteriet. Med cykel kunde trupp röra sig dubbelt så snabbt, än till fots. Hastigheten, smidigheten och ljudlösheten var stora strategiska fördelar. Cyklar behövde dessutom inte bränsle, vilket i sin tur innebar att man slapp krävande försörjningslinjer. Läs artikel