Försvarsmakten har tagit fram en ny Militärstrategisk doktrin MSD 22 som beskriver Försvarsmaktens militärstrategiska utgångspunkter och hur Försvarsmakten ska användas för att med samordnade resurser försvara Sverige.
ÖB som är ansvarig för doktrinen har hamnat i ett sorts limbo då planerna för Nato-medlemskap tillsvidare är oklara på grund av Turkiets krav.
Eftersom antagningsprocessen tar tid och innan den är fullt genomförd varnar han för att detta öppnar för påverkansmöjligheter för en antagonist. Och därför skall försvaret verka enligt MSD 22 under denna period.
Det svenska försvaret är ett tröskelförsvar med syftet att avhålla en fiende från angrepp men för det fall att detta misslyckas skall försvaret föra en uppehållande strid och undvika besegras till dess att vi får stöd utifrån. Strategin är beslutad av regering och riksdag och ÖB har i uppgift att omsätta den för försvaret.
MSD 22 beskriver på flera sätt att uppgiften är att slå tillbaka ett angrepp och om möjligt återta territorium som erövrats av en angripare. Det handlar inte om ett territorialförsvar och uppdraget från politikerna är inte uttalat att hela landet skall försvaras. Följaktligen ställer inte heller ÖB det målet i MSD 22.
Kritik av tröskelförsvaret och argument för ett territorialförsvar av hela landet har vi tidigare tagit upp på den här sajten.
ÖB säger att en Nato-anslutning betyder stora förändringar och ett paradigmskifte för det svenska försvaret. MSB 22 beskriver dock inte vari förändringarna kan komma att bestå.
Klart är dock att ett Nato-medlemskap betyder krav på det svenska försvaret att gå än längre i utformningen av ett insatsförsvar som kan sättas in utanför landets gränser. Territorialförsvar för hela landet kommer inte att vara prioriterat av Nato-kommandot i Bryssel.
Det paradigmskifte som ÖB nu talar om i MSD 22 men som han inte beskriver vari det består var aldrig uppe till debatt inför Sveriges Nato-ansökan och finns inte beskrivet i regeringens säkerhetspolitiska rapport som var det viktigaste underlaget för beslut om medlemskap.
Att det handlar om betydande och säkert djupgående förändringar av hela Försvarsmakten är uppenbart då ÖB i MSD 22 kommenterar att:
”Detta kommer att medföra en revidering av Försvarsmaktens uppdrag, vår doktrin och innehållet i vårt militärstrategiska koncept.”
Istället för att detta utretts före ansökan och delgivits svenska folket (allt behöver inte vara sekretessbelagt) har regeringen som vi kommenterat tidigare på den här sajten först nu gett ÖB i uppdrag att utreda vilka konsekvenser ett medlemskap kommer att få för det svenska försvaret.
Något av vad ett Nato-medlemskap kommer att innebära kan man läsa ut i MSD 22 då doktrinen tar upp att Sverige kommer att åläggas militärt ansvar för betydande områden utanför vårt lands gränser.
Man anger östersjöområdet i sin helhet och skriver att regionen är vid sidan av Svartahavsregionen det område där Rysslands intressen tydligast ställs mot europeiska nationers och USA:s intressen.
Det svenska och finska territoriet är del i gränsytan mellan Ryssland och Nato.
Men MSD 22 anger också Arktis där det mellan USA och Ryssland nu pågår en intensiv upprustning. Det handlar inte så mycket om ryskt hot att utvidga sin intressesfär som Putin har hotat med i Östeuropa och i Baltikum utan här gäller det stormakternas strategiska kärnvapen.
”Norra Europa, inklusive Arktisregionen, utgör ett militärgeografiskt sammanhängande område. Havsområdena mellan Grönland, Island och Färöarna är strategiskt viktiga för både Nato och Ryssland, givet deras betydelse för skyddet av Natos förstärkningstransporter över Nordatlanten, respektive Rysslands strategiska plattformars tillträde till Atlanten, i händelse av en större konflikt.”
Sverige har tidigare deltagit med JAS-plan i Nato-övningar över Arktis och Nordkalotten men det är sannolikt att pressen på Sverige att delta i övervakning av luftrummet över Arktis kommer att öka vid ett medlemskap.
Vi har beskrivit riskerna med svensk militär närvaro i Arktis då Sverige kan bli del av kärnvapenmakternas rivalitet i ett område där vårt territorium inte är hotat.
MSD 22 sammanfattar vilka krav man kan förvänta sig på Sverige om vi går med i Nato:
”Ett Nato-medlemskap för Sverige och Finland kommer att innebära att våra två länder tillsammans bildar en part av försvarsalliansen där försvaret av Europas norra flank sammanfaller med vår egen försvarsplanering. Detta får stor militärstrategisk betydelse och behöver iakttas i vår planläggning samt i vårt genomförande av operationer.
Försvarsmakten ska kunna genomföra operationer tillsammans med andra staters försvarsmakter, främst i Östersjöområdet och i de arktiska områdena men även fortsatt i övriga delar av världen, vilket ställer höga krav på interoperabilitet.”
Statsminister Magdalena Andersson förklarade på en presskonferens den 10 mars alltså innan hon bytte fot och öppnade för Nato-medlemskap:
”Vi måste alla ställa in oss på att vi alla måste göra vår del för att stärka Sverige. Jag vill tala klarspråk: Fler unga kommer att behöva bereda sig på att göra värnplikt. Det handlar också om det civila försvaret, att förbereda oss för kriser och i värsta fall krig. Vi ska bygga ett folkförsvar av svenska folket, för svenska folket.”
Idag står det klart att vid ett Nato-medlemskap blir försvarets inriktning något helt annat än ett folkförsvar av svenska folket, för svenska folket. Det framgår också av MSD 22.
Likväl är det nödvändigt att verka för ett starkt försvar även vid ett Nato-medlemskap av flera skäl.
För att bevara mesta möjliga av den svenska självbestämmanderätten fordras att vi har ett starkt eget försvar. Det ger en möjlighet att stå emot påtryckningar från stormakter och att undgå att dras in i deras stridigheter.
Även vid ett medlemskap kommer ansvaret för landets säkerhet att ligga hos vår egen försvarsmakt. Det finns inga garantier för hjälp utifrån. Natos artikel 5 innebär inte att vi med någon sorts automatik kommer att få militärt stöd om vi blir angripna. Frågan kommer där i bästa fall att vara öppen, förhandlingsbar. Det handlar om politiska avgöranden av statsledningarna i en mängd av stater med skiftande och över tid nu helt oöverblickbara intressen. Deras inställning och intressen i ett visst framtida läge lönar det sig knappast att spekulera om. I alla händelser tar det tid innan militär hjälp kommer fram och när den eventuellt kommer så är frågan vad den är värd. I grunden gäller att vi måste förlita oss på det egna nationella försvaret.
.Ett starkt nationellt försvar är förutsättningen för folkets försvarsvilja. Ett insatsförsvar med inriktning på operationer utanför landets gränser och utan målsättningen att försvara hela landet kan inte få folkligt stöd.