Sverige behöver ett folkförsvar. Vi har ett stort och glesbefolkat territorium, och det skyddas bäst av människor som känner varje stock och sten. Vi behöver kunna försvara strategiska anläggningar, utkämpa strid i städer, föra fria kriget, garantera säkerheten för personer som har svårt att ta hand om sig själva, som barn och gamla. Detta kräver att en stor del av befolkningen är värnpliktsutbildad och att resten har fått utbildning i civilförsvarets olika grenar.
Detta har inget omedelbart samband med den aktuella säkerhetspolitiska krisen i Europa och Ukrainakriget. En värnpliktsarmé stampar man inte så lätt ur marken. Det tar tid att fullt ut bygga en värnpliktsarmé. Det verket skulle ha inletts för länge sedan. Det finska exemplet visar vägen framåt. Varje steg i rätt riktning är värdefullt. Sedan tillkomsten av denna sajt för drygt sju år sedan har vi återkommande betonat betydelsen av ett folkförsvar. Mycket litet har hänt i det politiska beslutsfattandet som skulle kunnat leda till avsevärt ökad värnkraft . Partier som yrkar på svensk Nato-anslutning blundar för behovet av en värnkraft som går på djupet – in i skogarna, längs älvarna, kring gruvor och hamnar.
Det tycks även Försvarsmaktens ledning göra. Den vill ha luftvärn, jaktrobotar och pansarvärnsvapen för att stärka landets egen försvarsförmåga, och det är mycket bra. När det gäller den så kallade personalförsörjningen vill den anställa fler inom organisationen. ”Däremot ser man inget behov av att utöka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildningen”, som det heter i ett TT-telegram. Vår beredskap ska även fortsättningsvis vara beroende av yrkessoldater. Här talar det svenska militärindustriella komplexet, som framlidne generallöjtnanten Carl Björeman skulle ha sagt.
Sverige ska inte delta i angrepp på andra länder, inte strida på främmande mark. Den ukrainska massmobiliseringen visar vägen. Att stridskrafterna måste vara tekniskt välfungerande är viktigt, men lika viktigt är att folket självt är rustat. Något akut militärt hot mot Sverige föreligger inte. Vi bör använda detta relativt gynnsamma läge till att metodiskt återupprätta ett folkförsvar och bygga motståndskraft, inte bara slagkraft.
Läs även artikel om värnplikten av Thage G Peterson och Lars-Gunnar Liljestrand som vi återpublicerar här.