Försvarsmakten är helt beroende av en sårbar informationsteknologi och förmår inte längre försörja sig själv. Hela samhället kan slås ut på några dagar.
Det gamla totalförsvaret är borta och går inte heller att återskapa. Därmed inte sagt att ett mer robust samhälle vore omöjligt att upprätta. Det går, men det kommer inte att vara enkelt. Men det kan finnas skäl att se tillbaka till förberedelserna under kalla kriget för att få en uppfattning om vilka utmaningar vi idag står inför.
Mycket byggde på att staten och industrin då var annorlunda strukturerade. Staten ägde många verksamheter som idag är privatägda eller drivs i nya former. SJ hade en speciell beredskapsplanering och höll materiel i förråd för att användas i krig. Man hade till exempel ånglok och diesellok att sätta in som ersättning i händelse av strömavbrott. Man hade också egna brobyggnadsenheter för att ersätta broar över Norrlandsälvarna. Det fanns en nära samverkan med Försvarsmakten. Äldre erfarna officerare i Försvarsmakten, som kanske hade gjort sitt, placerades vid SJ för beredskaps- och krigsplanering…
Går det att göra någonting åt det här då? Det första vi kan konstatera är att de gamla metoderna inte skulle räcka långt idag. De största problemen finns inom informationsteknologisektorn. Vi har gjort oss så beroende av den att det krävs mycket omfattande åtgärder för att på olika sätt skydda vitala datasystem. Det är dock inte helt oproblematiskt – vi vet nämligen inte hur det ska gå till. Nya applikationer utvecklas med en rasande fart, och så gör metoderna för att angripa systemen. På samma sätt förhåller det sig med just-in-time-delivery som skapat ett samhälle utan reserver. Det har åter börjat funderas på hur olika hot mot det civila samhället ska kunna bemästras, det är bra – men bara tankar räcker inte. Det är först genom konkreta åtgärder som samhällets sårbarhet kan minskas- det är mycket hög tid att börja vidta sådana efter den mentala black-out som rått de senaste tio-femton åren. Läs artikel