Nato-medlemskap – paradigmskifte för det svenska försvaret, kkrva.se

Rolf Andersson, advokat och medutgivare av alliansfriheten.se Lars-Gunnar Liljestrand, bergsingenjör och medutgivare av alliansfriheten.se

ÖB:s nya Militärstrategiska doktrin MSD 22 är den för stunden gällande riktlinjen för försvaret. Den ersätter MSD 2016.

ÖB har hamnat i ett slags limbo då planerna för ett svenskt Nato-medlemskap tills vidare är oklara på grund av Turkiets krav. Vi får se vart det tar vägen. Antagningsprocessen kommer att ta tid. ÖB varnar för att innan den är fullt genomförd så kommer detta att öppna för påverkansmöjligheter för en antagonist. Och därför skall försvaret verka enligt MSD 22 under denna period.

Det svenska försvaret är ett tröskelförsvar med syftet att avhålla en fiende från angrepp men för det fall att detta misslyckas skall försvaret föra en uppehållande strid och undvika att besegras till dess att vi får stöd utifrån. Strategin är beslutad av regering och riksdag och ÖB har i uppgift att omsätta den för försvaret.

Det handlar inte om ett territorialförsvar och uppdraget från politikerna är inte uttalat att hela landet skall försvaras. Följaktligen ställer inte heller ÖB det målet i MSD 22.

Kritik av tröskelförsvaret och argument för ett territorialförsvar av hela landet har vi (tillsammans med Sven Hirdman och Anders Björnsson) tidigare framfört i en artikel på Kkrva.se 

ÖB säger att en Nato-anslutning betyder stora förändringar och ett paradigmskifte för det svenska försvaret. MSD 22 beskriver dock inte vari förändringarna kan komma att bestå.

Klart är dock att ett Nato-medlemskap medför krav på det svenska försvaret att gå längre i utformningen av ett insatsförsvar som kan sättas in utanför landets gränser. Nationellt territorialförsvar för hela landet kommer inte att vara prioriterat av Nato-kommandot i Bryssel.

Det paradigmskifte som ÖB nu talar om i MSD 22 men som inte närmare beskrivs var aldrig uppe till debatt inför Sveriges Nato-ansökan och finns inte med i regeringens säkerhetspolitiska rapport, som då uppgavs vara det viktigaste underlaget för beslutet om medlemskap.

Att det handlar om betydande och säkert djupgående förändringar av hela Försvarsmakten är uppenbart, eftersom ÖB i MSD 22 understryker att:

”Detta kommer att medföra en revidering av Försvarsmaktens uppdrag, vår doktrin och innehållet i vårt militärstrategiska koncept.” Läs artikel