De nordiska länderna ser ut att ha goda förutsättningar att samarbeta inom utveckling och inköp av försvarsmateriel. Men skilda materielförsörjningsstrategier likväl som olika organisatoriska och industriella förutsättningar kan försvåra samarbetet, enligt en FOI-studie.
Sverige, Norge, Danmark och Finland delar i stort säkerhetspolitisk situation och klimat. Länderna övar också tillsammans och det finns en politisk vilja till materielsamarbete, inte minst nu i tider av dyr upprustning.
Låter lovande. Men FOI-rapporten Effektiv materielförsörjning – nordiska länders strategi, organisation och försvarsindustri visar på flera faktorer som kan begränsa samarbetsmöjligheterna.
En faktor är synen på kostnadseffektivitet.
- För Danmark betyder kostnadseffektivt ofta att köpa beprövad, Nato-tillverkad materiel.
- För Finland handlar det ofta om att köpa beprövat och ibland begagnat, på senare tid haubitsar från Sydkorea och stridsvagnar från Holland, inte minst för att den finska försvarsindustrin är inriktad på att underhålla och anpassa.
- Sverige väljer oftare att utveckla och tillverka i sin stora, inhemska försvarsindustri.
- Norge har en mindre försvarsindustri med egen utveckling, men köper också en stor del Nato-tillverkat materiel. Läs artikel