Nordiska rådets 75:e session genomfördes den 30 oktober – 2 november.
Först på listan över rådets kommande program stod fred och säkerhet i Arktis.
I sin summering från mötet skriver rådet:
”Säkerhetspolitik har under de senaste åren blivit en av de viktigaste frågorna för Nordiska rådet, och också det isländska presidentskapsprogrammet tar avstamp i arbete för fred och säkerhet, med särskilt fokus på Arktis. Norden bör sträva efter att den strategiskt viktiga arktiska regionen förblir en militär lågspänningszon, och verka för fredligt samarbete i internationella fora.”
Frågan är högst angelägen och för de som under de senaste åren följt utvecklingen i Arktis är det inget överraskande i att rådet gör den prioriteringen.
I programmet för rådet står det nu att den säkerhetspolitiska situationen i Arktis har förändrats markant och den ökade spänningen mellan Väst och Ryssland märks på många håll, bland annat i Arktis. Samarbetet med Ryssland i Arktiska Rådet, Barentsrådet, Östersjöområdet och det parlamentariska östersjösamarbetet har antingen minskat betydligt eller upphört.
Norden har lagt vikt vid att Arktis är och bör vara en militär lågspänningszon och för att detta skall kunna fortsätta är de nordiska länderna åter nödda till att arbeta för fred och fredliga lösningar.
Rådet pekar ut en ny väg i relationerna med Ryssland som till en del skiljer sig från den hårdare linje som USA och Nato har stått för sedan Rysslands olagliga invasion av Ukraina 2022. Rådet menar att man bör revidera kommunikationen med Ryssland om arktiska angelägenheter och att Norden därvidlag kan spela en nyckelroll. Rådet pekar bland annat på betydelsen av Arktiska rådet som det viktigaste samarbetsforumet. Arktiska rådet har inte sammanträtt sedan Rysslands invasion och Rysslands deltagande framöver är inte klart.
Vilken roll Nordiska rådet kan komma att spela när det gäller säkerhetsläget i Arktis är inte givet.
USA och Ryssland rustar var och en på sitt håll för att säkra sina intressen i Arktis.
Båda stormakterna har tagit fram nya strategier för Arktis som har tyngdpunkten på den militära upprustningen. I USA:s Arctic Strategy, oktober 2022, anges målet vara att öka den militära förmågan att försvara USA:s intressen i regionen. Den första punkten i strategin slår fast som mål att: “Meeting post-Cold War national security and defense needs.”
Både Ryssland och Kina har deklarerat att Arktis är nationella prioriteter. Ryssland markerar betydelsen av regionen med att man nyligen etablerade ett nytt Arktiskt överkommando.
Kina har förklarat att landet är en “near-Arctic state” och har ambitionen att skaffa sig både militär och ekonomisk närvaro i Arktis.
Både Ryssland och USA genomför sedan några år tillbaka stora militärövningar på Nordkalotten och i Arktis, vilket vi kommenterat flera gånger på den här sajten.
Genom USA:s Defence Cooperation Agreement (DCA), som tecknades med Norge förra året, ges USA med Norge delad suveränitet över tre norska flygbaser och en norsk örlogsbas (och exklusiv suveränitet avseende utbyggnader av dessa baser som finansieras av USA, vilket redan är fallet i fråga om en av baserna). Då Norge placerats under det amerikanska Nato-kommandot i Norfolk (Virginia) finns det en uppenbar risk att norsk försvarspolitik i norr kommer att styras av USA:s intressen, vilka i vissa lägen kan vara i linje med vad som gagnar Norge men som i andra lägen kan strida mot norska säkerhetsintressen och bara öka risken för att landet dras in i konfrontationer med Ryssland.
DCA-avtalet mellan USA och Finland är enligt uppgift i det närmaste klart vad gäller innehållet och skall sedan behandlas av Finlands riksdag. Enligt Helsingin Sanomat kommer avtalet ge USA tillgång till baser främst i norra Finland, där flygbasen Rovaniemi nämnts. USA:s intresse för området är troligen att man vill kunna positionera sig nära de ryska strategiska kärnvapenbaserna på Kolahalvön. Finska kommentatorer har uttryckt oro över att USA kan vilja använda baser i Finland på ett sätt som inte ligger i linje med finska nationella intressen.
President Niinistö säger till tidningen: ”De har utan tvekan haft ett intresse för norra Finland. Det är ganska bra ur vår synvinkel att andra också tar hand om norra Finland, där avstånden är långa.”
Anledningen till USA:s intresse är ”uppenbar” menar presidenten, men beklagar samtidigt att utvecklingen går mot att det militära fokuset skiftar till Arktis.
Även i Sverige närmar sig förhandlingar om ett DCA-avtal med USA nu sitt slut. Sannolikt blir det ett avtal liknande det som Norge har och Finland är på väg att få, vilket vi kommenterat på den här sajten. Det är oklart om det blir permanenta baser, som i Norge, men det kommer uppenbarligen att handla om att vissa svenska militärbaser kommer att kunna användas av amerikanska styrkor och att USA får förhandslagra militär utrustning på olika baser i Sverige.
Den här markanta fokuseringen från USA:s sida på Nordkalotten och Arktis kommer att göra det svårare för de nordiska länder att följa en egen säkerhetspolitisk väg.
Nordiska rådet är väl ingen tung säkerhetspolitisk spelare, men det är välkommet att man så tydligt tar ställning för fred och avspänning i Arktis. Det måste stödjas av alla som värnar om våra nordiska länders självbestämmande och strävan att bevara freden i vår region.