Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ), 29/7 2020
De europeiska företag som är involverade i byggandet av Nord Stream 2-gasledningen, vilken hotas av amerikanska sanktioner, klagar över bristen på politiskt stöd. I slutändan handlar tvisten om i vilken utsträckning Europa kommer att stå upp för sin suveränitet och sitt oberoende, särskilt vad gäller kontinentens energiförsörjning, sade Rainer Seele, VD för den österrikiska energikoncernen OMV, på tisdagen i Wien.
Det politiska initiativet från Washington behöver ett politiskt svar. Det är inte upp till företagen. Men Seele tillade: ”Som ett europeiskt företag förväntar vi oss att politiker ska se till att Europa som investeringsplats inte förlorar sin attraktionskraft.” Gasledningsprojektet är också kontroversiellt i EU. Kommissionen avvisar det eftersom frågor om finansiering och transporter inte ligger i dess händer.
Tillsammans med Wintershall Dea, Uniper, Shell och Engie är OMV en av de västeuropeiska investerare som samfinansierar anläggningen och driften av ledningen, sköts av det ryska statliga företaget Gazprom. De kommer att bära hälften av kostnaderna för projektet som belöper sig till närmare 10 miljarder euro. De liksom andra företag befinner sig nu under sanktionshot från USA, som har förkastat gasledningen som ett sätt att stärka Ryssland ekonomiskt.
USA: s utrikesminister Mike Pompeo sade förra veckan att Östersjöledningen, som skall transportera gas från Ryssland till Tyskland, kommer att omfattas av en lag som tillåter straffåtgärder, bland annat mot företag som handlar med Ryssland eller länder som Iran och Nordkorea. Förbundsregeringen slår återigen fast, att den avvisar extraterritoriella sanktioner eftersom de ”strider mot internationell rätt”. Den tyska ekonomin har uppfattat hoten som ett ”otroligt lågvattenmärke i de transatlantiska förbindelserna”.
Seele sade att de sanktionerna, som OMV förväntas följa, sträcker sig långt utöver gasledningsprojektet. De straffåtgärder som Trump-administrationen hotar med, och som också stöds av demokratiska senatorer i opposition, ifrågasätter skyddet för investeringar i Europa som helhet.
”Om vi investerar miljarder i ett projekt, vars genomförande står i överensstämmelse med alla europeiska lagar och förordningar, måste vi verkligen ställa oss frågan, om är beredda att acceptera tredje land sätter oss under press.” Den tidigare VD:n för olje- och gaskoncernen Wintershall, som har kopplingar till BASF, frågar sig: ”I vilken utsträckning kan investerare känna sig säkra på att kunna investera i ett sådant europeiskt affärsklimat?”
”Med beklagande” konstaterar energiföretaget Uniper att Amerika ”fortsätter att försöka undergräva ett viktigt infrastrukturprojekt som vi tror är viktigt för hela Europas energisäkerhet”. Visserligen har regeringen skärpt trycket på Nord Stream 2, men några konkreta sanktioner har ännu inte vidtagits. Därför kan man alltjämt utgå från att investeringar som gjorts före den 15 juli inte kommer att omfattas av den nya ”skyddsförordningen”.
Uniper, som till merparten ägs av det finska statliga företaget Fortum, uttalar sig inte om ifall samtal har förts med amerikanska företrädare. En talesman sade till FAZ att företaget framdeles står i förbindelse med de ”relevanta officiella myndigheterna”.
Kemiföretaget BASF, baserat i Ludwigshafen, följer utvecklingen eftersom det äger andelar i Wintershall Dea. Nord Stream 2:s finansiella partner håller sig till alla delar till vad som fastslogs 2017, liksom till amerikanernas dekret från den15 juli, säger BASF:s vice VD Hans-Ulrich Engel, som också är ordförande i Wintershall Deas tillsynsråd. Läs artikel i FAZ.