Arméövningen Northern Wind 19, som genomfördes i vintras i Norrbotten, omfattade 10 000 soldater, varav 3 000 från svenska försvarsmakten.
Scenariot var att Sverige anfölls av en främmande makt, och försvaret sattes in för att möta angriparen. I övningen deltog finska enheter tillsammans med de svenska och agerade försvarare.
Sören Sommelius har på den här sajten kommenterat att övningen uppenbarligen utgick från att Sverige anfölls av Ryssland. Det är ett ganska osannolikt scenario att Sverige som enskilt land angrips utan att det sker i samband med en stormaktskonflikt mellan Ryssland och USA/Nato.
Ett frågetecken kan också sättas kring vad målet var för de svenska försvararna under övningen. Handlade det om att slå tillbaka och driva bort angriparen från svenskt territorium eller gällde det en uppehållande strid i väntan på hjälp utifrån från andra stater?
Frågan ställdes till Försvarsmakten av en av utgivarna till alliansfriheten.se, och vi fick svar från överstelöjtnant Johan Skiöld.
”Som ansvarig för planeringen av övningen så ska jag ge dig några svar på dina frågor, vilka jag för övrigt tycker är bra och visar på att du följt försvarsdebatten.
I scenariot för övningen har vi angripits av en fiktiv motståndare från dito nation. Det har inte varit inom ramen för en stormamaktskonflikt utan har övergripande ett regionalt perspektiv.
Vi har [i] planeringen inte dragit scenariot så långt som du pekar på avseende stöd av annan part eller om vi med stöd av finska styrkor ska klara uppgiften på egen hand. Vi har i grunden konstruerat övningen så att målsättningarna för brigaderna kan nås och därför skapat en ram som ger en tillräckligt bra bild av läget. De politiska aspekterna av detta har vi sålunda inte valt att hantera, och det har heller inte varit nödvändigt. Vad avser inblandningen av finska förband i våra svenska förband har [det] primärt handlat om att vi på militärt taktisk nivå ska lära mer av varandra vad avser att både planera och genomföra övningar tillsammans. Genom att göra det får vi också en bättre och djupare kunskap om varandras system.”
Vi tackar Försvarsmakten för ett ganska utförligt svar på våra frågor. Dock måste man dra slutsatsen att det i grunden ändå handlade om ett tänkt anfall från Ryssland. Styrkor från väst som USA och Storbritannien deltog i övningen, fast som motståndare.
Det finns helt klart ett behov att öva strid på brigadnivå som sägs i svaret, och Northern Wind 19 bör rimligen ha stärkt det svenska försvaret.
Även om det i fallet Northern Wind 19 inte var klart utsagt vilket mål övningen hade (utöver att genomföra strid på brigadnivå), är detta viktigt för diskussionen om och syftet med det svenska försvaret.
ÖB har lagt fast en militärstrategisk doktrin (MSD 16) som är det övergripande styrdokumentet för hur försvaret skall agera om Sverige skulle angripas militärt.
ÖB säger att om vi inte har fått stöd från annan nation, när ett militärt angrepp inleds, då skall vi följa en tydlig defensiv strategi – ”vi skall inte förlora ensamma”. Det här ställningstagandet grundar sig på Försvarsbeslut 2015 och ÖB:s analys att vi inte ensamma kan försvara oss, ens mot ett begränsat angrepp mot Gotland.
I MSD 16 slås fast:
”Vid ett angrepp ska motståndaren snabbt kunna mötas med förband med hög tillgänglighet för att vinna tid och handlingsfrihet. Tillsammans med andra parter ska vi kunna vinna över en angripare och om vi står själva ska vi uppbåda utdraget och uthålligt motstånd med syfte att undvika att förlora kriget.”
Kärnan i strategin är att vi skall ha ett tröskelförsvar och förlita oss på hjälp utifrån om vi blir angripna. För fallet att vi inte får hjälp skall vi göra motstånd för att inte förlora kriget.
Den här strategin bygger således på att vi inte kan slå en angripare och driva ut honom från vårt territorium.
Det kan jämföras med Finlands strategi som innebär att hela landet skall försvaras och en angripare skall slås och drivas bort:
”När en situation kräver det, formas en tyngdpunkt för försvaret och avvärjs ett angrepp på Finland. I en kris som blir långvarig eller utvidgas ställs vid behov flera trupper upp.
Med markförsvaret avses åtgärder med hjälp av vilka de funktionerna som är vitala för samhället skyddas, markområdet övervakas och ett angrepp som sker på marken fördröjs och förhalas samt avvärjs och slås (min kursivering, LGL) på valda områden.”
Denna strategi baseras således inte på att hjälp kommer utifrån. Finland kan trovärdigt deklarera en sådan strategi, då man genom sin allmänna värnplikt på kort tid kan sätta in mer än 200 000 man till landets försvar.
Northern Wind 19 visade på svagheten i det svenska försvaret. Av 10 000 deltagare kunde vi bara bidra med 3 000.
Skall Sverige kunna stå på egna ben och inte vara beroende av utländska makter måste ett territorialförsvar skapas av den typ som Finland har. Till det krävs ett återställande av den allmänna värnplikten.