Sven Hegelund, ekonom, bland annat tidigare statssekreterare i finansdepartementet (1999–2002, under regeringen Göran Persson), är författare till den nyutkomna boken Intressanta tider. Ekonomi och geopolitik i det 21:a århundradet (Hjalmarson & Högberg, 2021). Boken skrevs före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Det gör att de ekonomiska prognoserna i boken blir svårbedömda. Men Hegelund skriver även om geopolitik, som titeln anger. Och för vårt vidkommande kan noteras att han, på sidan 280 och följande, åberopar starka skäl mot en svensk och finsk Nato-anslutning. Främsta skälet är ”att det är oklart huruvida USA är berett att infria åtagandena enligt paragraf 5 i NATO-stadgan”. Och på sidan 349 noterar författaren dels att ”alla medlemsstater [i Nato] har i princip vetorätt”, dels att Natos befälhavare ”alltid ska vara en amerikansk general, som oavsett formella fördragsbestämmelser i slutändan alltid kommer att vara underställd USAs militärledning och president”.
Författaren skriver därtill att artikel 5 i Nato-stadgan inte är formulerad ”som ett ovillkorligt militärt ingripande med alla medlemsstaters resurser utan varje medlemsstat bestämmer själv”. Boken har fått goda omnämnanden av före detta statsministern Ingvar Carlsson och Finlands president Sauli Niinistö.
Biträdande chefen för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet Martin Kragh har skrivit boken Det fallna imperiet. Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke, 2022). Boken ger en såvitt kan bedömas korrekt redogörelse för Sovjetunionens historia. Men för den som vill veta mer om Sovjetunionens upplösning rekommenderas professor Vladislav M. Zubok mästerliga bok Collapse. The Fall of the Soviet Union (Yale University Press, 2021).
Kragh noterar att mellan 1921 och 1980 ”hade det sovjetiska styret genomfört över nittio interna gränsförändringar och gränsrevideringar”. Och här kunde han ha nämnt att “Stalin had a habit of creating republics deliberately composed of rival ethnic groups so as to make their secession from Moscow impossible without bloodshed” (Robert Kaplan, Europe’s Shadow. Two Cold Wars and a Thirty-Year Journey Through Romania and Beyond. Random House, 2016). Och “bloodshed” har det blivit.
Vad gäller författarens redogörelser om Ukraina, noteras att han inte refererar till professor Serhii Plokhys standardverk The Gates of Europe. A History of Ukraine (Basic Books, 2017). För övrigt har Plokhy i år givit ut den intressanta boken The Frontline. Essays on Ukraine’s Past and Present (Harvard University Press, 2022).
I kapitel 6, “Den liberala ordningen sönderfaller”, lutar sig Kragh mot amerikanska liberaler som Fukuyama, Huntington, Ikenberry och den brittiske liberalen Garton Ash. Här saknas tyvärr referenser till realister som Stephen M. Walt och John J. Mearsheimer.
Huruvida Putin har några ambitiösa planer att justera gränser västerut framgår inte av boken.