Sveriges armé ska kunna gå i strid med två brigader, enligt riksdagens beslut. Men Försvarsmakten har i stället satsat pengarna på det ena av de två förbanden. Flera politiker kritiserar försvarets agerande. Men överbefälhavaren Micael Bydén säger att det aldrig funnits en plan för två likadana brigader. En brigad är det arméförband på cirka 4 000 soldater och officerare som krävs för att möta ett angrepp. Riksdagen beslutade 2015 att arméns olika bataljoner (en bataljon är 700–800 personer) skulle samlas i två brigader:
”Huvuddelen av arméförbanden organiseras för att kunna verka som två brigader i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare”, står det i beslutet.
Riksdagens inriktning gäller åren 2016–2020 och besluten gör ingen åtskillnad mellan brigaderna. Men som DN avslöjade på söndagen har Försvarsmakten främst satsat på de bataljoner som har fast anställd personal – soldaterna räcker till en krigsduglig brigad. Resultatet har blivit att de övriga bataljonerna inte fått tillräcklig personal, materiel och övning för att den andra brigaden ska nå tillräcklig krigsduglighet 2020.
– Detta är väldigt allvarligt. Två brigader är egentligen redan det alldeles för lite, men endast en brigad är fullständigt otillräckligt. Riksdagen har bestämt om två brigader och om pengarna inte räcker, då ska Försvarsmakten redovisa det. Då får regeringen återkomma till riksdagen som måste anslå mer pengar, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund som varit major i armén. Läs artikel