Det kommer att krävas ”fortsatta krafttag” för att nå målsättningarna i försvarsbeslutet till 2020, enligt ÖB Micael Bydéns egen kommentar till Försvarsmaktens årsredovisning för 2016. För närvarande finns det ”begränsningar” i den operativa förmågan, konstaterar försvaret också.
Årsredovisningen för 2016 är den första under den innevarande försvarsperioden med ökade anslag på 10,2 miljarder kronor på fem år, enligt den uppgörelse som S, MP, M, C och KD enades om våren 2015…
(Personal) Även här står Försvarsmakten inför stora svårigheter, både med soldater och officerare. Rekryteringen har ”underskridit de nivåer som krävs för en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning”, trots den nya Militära grundutbildningen (MGU) som infördes under året.
”En särskild långsiktig utmaning ligger i officersförsörjningen då en stor andel av officerskåren går i pension de närmaste femton åren”.
Nu väntar försvaret på regerings besked om att återinföra värnplikten så snart det anses möjligt. Dock utan att det kostar pengar, vilket Försvarsmakten hade invändningar mot i sitt remissvar…
(Materiel) ”Materielproduktionen har till del drabbats av förseningar”, konstaterar försvaret nu, dock utan att det stört verksamheten allt för mycket.
Det tidigare ålagda besparingskravet på 760 miljoner på materielsidan ”kommer inte att nås till utgången av 2017”. Samtidigt har försvaret utnyttjat en anslagskredit på nästan lika mycket – 680 miljoner.
I budgetunderlaget för 2018 som offentliggörs om en vecka kommer Försvarsmakten också att redovisa konsekvenserna av ökade kostnader i stora materielprojekt – stridsflyg och nya ubåtar. I fjolårets underlag var urholkningseffekten fem miljarder kronor 2016–20. Nu kan det bli mer. Läs artikel