NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
…Det nya torpedsystemet ska fylla Försvarsmaktens behov av en ny ubåtsjakttorped. Vid sidan av sjömålsrobotar är systemet marinens huvudbeväpning för bekämpning av mål under och på ytan och är optimerat för att bekämpa ubåt i grunda vatten samt har funktion att kunna verka mot specifika ytmålstyper. Systemet ska kunna fungera från ubåt, korvett och helikopter i grunda vatten. Läs meddelandet
The Swedish government is ruling out making a bid to join NATO:
Sweden will not make a formal bid to join NATO for fear of escalating further the already tense situation that exists between the West and Russia over the annexation of Crimea and the continued crisis in Ukraine, the country’s defence minister said on 17 May.
That’s the right move for Sweden to make, and it does remove a potential cause of friction between Russia and NATO. Pursuing membership in the alliance would have caused the Swedish government nothing but headaches in exchange for a guarantee that it doesn’t need and wouldn’t receive for many years. Formal neutrality has worked very well for Sweden over the last century, and it would be strange for them to abandon that tradition after all this time. The Finnish government recently endorsed much the same position:
“My personal attitude toward NATO membership is negative,” noted [Finnish Prime Minister] Sipilä. “It is precisely the zone of unincorporated countries made up by Finland and Sweden which supports the stability of the Baltic Sea region.” Läs artikel
Despite growing international tensions, Finnish Prime Minister Juha Sipilä, who recently hosted visiting Estonian Prime Minister Taavi Rõivas in Helsinki, found that the current world security situation was not enough to warrant Finland joining NATO. Sipilä found that it was precisely Finland and Sweden not belonging to NATO which helped to guarantee stability in the Baltic Sea region.
While subjects discussed at the Finnish prime minister’s summer residence in Kesäranta officially included IT, transportation and energy economy, one can expect that serious topics also included security policy, Russia, and the economy, reported ETV’s nightly news broadcast “Aktuaalne kaamera.”…
“My personal attitude toward NATO membership is negative,” noted Sipilä. “It is precisely the zone of unincorporated countries made up by Finland and Sweden which supports the stability of the Baltic Sea region.” Läs artikel
Stefan,
jag skriver dessa rader till Dig i egenskap av privat medborgare. Lustigt nog har vi delvis liknande bakgrund, även jag är uppvuxen i Örnsköldsvik, håller på Modo, har varit metall-arbetare (verktygsmekaniker på LM Ericsson i Visby) och dessutom varit fackligt aktiv vid Posten på Gotland i 20 års tid (vilket jag inte ångrar). Sedan ett år är jag ålderspensionär.
Först vill jag säga att den nedlåtande, närmast föraktfulla attityd mot Din person som kommer till uttryck i olika medier och på nätet är mig djupt motbjudande. Om sådan allt grövre retorik tillåts tränga ut diskussion i sak är det därtill farligt: medborgarna blir över tid allt sämre informerade. Deras förmåga att själva formulera, ta ställning till och påverka politiska förslag och beslut försvagas.
Mitt egentliga ärende är dock ett annat. I maj ska Riksdagen ta ställning till det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Som det för närvarande ser ut, förefinns en majoritet för att anta den proposition som nu bereds i Försvarsdepartementet. Om så blir fallet bör enligt min mening propositionstexten innehålla följande förbehåll, allt för att i händelse av kris eller krig säkra svensk handlingsfrihet och minimera säkerhetspolitiska risker/oklarheter.
I en redaktionell kommentar angrep vi försvarsminister Peter Hultqvists positiva användande av termen ”deterrence” (avskräckning) i ett tal i samband med premiären för Nya Gripen. Vi skrev: ”Avskräckning är supermaktens sätt att förklara att den är beredd att tillgripa vedergällning vid ett angrepp.” Ett bruk av termen avskräckning känner vi inte till från tidigare svenska säkerhetspolitiska utläggningar. Man har, i korrespondens med utgivarna av denna sajt, invänt att vi har satt likhetstecken mellan avskräckning och vedergällning. Så är det ju ej, som framgår av citatet ovan. Lika litet går avskräckning att jämställa med en försvarsmakts krigsavhållande förmåga generellt sett. Vi redovisar nedan ett utdrag ur en Wikipedia-artikel som klargör relationen mellan avskräckning och vedergällning eller hämnd (”retaliation”):
Det mesta tyder ändå på att vi får leva i fred i Östersjöområdet i den närmaste framtiden, säger han.
Den ryska militärdoktrinen beskriver Nato som det största hotet mot Ryssland, men de baltiska ländernas sårbarhet är ett stort problem, sade Ries under Utrikespolitiska institutets seminarium om säkerhet vid Östersjön i Helsingfors på onsdagen.
– Jag målar upp de här hotbilderna för att man oroar sig för dem, men det betyder inte att man tror att det definitivt kommer att hända. Det finns ändå en stor sannolikhet att något obehagligt händer här. Världen idag och läget i just den här frågan är så väldigt instabilt, det kan ändra sig plötsligt.
Ukrainakrisen utlöstes plötsligt av just en sådan här oväntad händelse, säger Ries. När folket gick ut på gatorna och tvingade den ryskvänliga regeringen att avgå kände Putin att han måste agera.
Putins opinionssiffror i hemlandet har alltid gått upp när han har genomfört militäroperationer utomlands. Om Putin känner sig trängd hemma är en utomstående fiende bra, säger Ries.
– En annan sak som kan hända är att Ryssland vill knäcka Nato. Nu är det så att väst inte kan försvara Baltikum och Ryssland kunde ockupera flera länder där. Gör de det är Natos trovärdighet knäckt. Men priset är enormt, det skulle vara en krigsförklaring mot hela väst. Läs artikel
– Det som kan hända är att Europa måste betala mer för sin säkerhet. Därför ska Finland ha goda direktkontakter överallt. Det är utrikesminister Timo Soinis bedömning av Finlands nytta av starka relationer till USA, där Nordenvänliga Obama kan bytas ut mot Donald Trump.
USA:s närvaro i Östersjöregionen ger stabilitet – så löd Soinis budskap i ett tal redan före besöket i Washington för några dagar sedan, där nordiska statschefer och utrikesministrar träffade USA:s president Barack Obama.
Den omedelbara reaktionen bland utrikes- och säkerhetspolitisk expertis har varit att USA-relationen är ett slags lättare väg, då Natodebatten är svår att föra och väcker omedelbara ryska reaktioner.Läs artikel
Varför har inte länets socialdemokratiska riksdags ledamöter informerat länets medborgare om värdlandsavtalets innebörd?
Åsa Lindestam (S) i försvarsutskottet och Kenneth G Forslund (S) utrikesutskottet skriver i sitt debattinlägg den 3 maj att de nagelfarit texten i propositionen. De upplyser inte om att regeringen eller kommande regering kan besluta om att stationera Nato-trupper och baser, också kärnvapen i Sverige, om Nato så begär. Inte riksdagen utan regeringen beslutar. Det framkommer ju klart om man läser värdlandsavtalet. Det är ju inte självklart att Socialdemokraterna är den kommande regeringen, eller hur? Läs insändaren
Huruvida det ryska forskningsplanet ville flyga över två norrbottniska militärstrategiska mål för att spionera eller ej, vill inte Ring uttala sig om.
– Nej, det vore rena spekulationer. Forskarteamet från Tyskland uppger ju att rutten inte bestämts av Ryssland utan av det internationella teamet bakom klimatstudien. Å andra sidan kan man ju heller inte garantera att Ryssland inte haft möjlighet att påverka dem, säger han till NSD.
Men att Ryssland har ögonen på Norrbotten generellt sett är han övertygad om.
– Ja, det har man definitivt. För Sverige är Norrbotten strategiskt med tanke på de stora naturtillgångarna, men jag tror inte att Ryssland skulle vara intresserat av att ”besätta” territoriet på det sättet. Snarare handlar det om att Ryssland uppfattar möjligheten att Norrbotten skulle kunna användas för verksamhet som kunde vara ett hot mot Ryssland.
Ring beskriver den känsla han tror genomsyrar det ryska försvaret, en rädsla för att bli ”omringad”. Som exempel tar han Natos närvaro och samövningar mellan de nordiska försvarsmakterna.Läs artikel
Riksdagen bör säga ja till samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. Det anser det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Avtalet ska underlätta de praktiska förberedelserna för militärt samarbete och göra det administrativt enklare för Sverige att fungera som värdland åt Nato-ledda operationer och övningar.
Redan den 4 september 2014 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet börjar gälla först när Sverige har meddelat Nato att vissa nödvändiga åtgärder har gjorts. Nu vill det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag på avtal.
Bakom utskottets förslag står en majoritet som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna….
Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget. Partiet vill värna den svenska alliansfriheten och vill därför att Sverige säger upp avtalet om värdlandsstöd. Om inte riksdagen gör det vill partiet att verksamheten inom ramen för avtalet bara ska kunna aktiveras av riksdagsbeslut. SD anser också att konsekvenserna av ett svenskt värdlandsavtal inte är tillräckligt utredda.
Vänsterpartiet reserverar sig också mot förslaget, då det skulle innebära ett steg mot ett medlemskap i Nato. Dessutom har utformningen av avtalet skett utan folklig förankring, menar partiet. Läs meddelandet
Ett av regeringens viktigaste argument för att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato är att vi önskar behålla vår handlingsfrihet i ett fall av öppna militära konfrontationer. Det är bra – det finns flera goda argument för detta. I den här meningen bör vårt säkerhetspolitiska handlande inte vara ”förutsägbart”, som regeringsföreträdare i andra sammanhang har sagt att det bör vara, utan bestämmas utifrån varje läge för sig. Ingen ska kunna räkna med att Sverige kommer att uppträda på ett visst sätt. Alla måste ha klart för sig att varje angrepp på vårt land kommer att avvisas.
In light of recent developments, the need for a strong, competitive Air Force has become increasingly evident. The tension in the Baltic Sea region has increased during the last years. From the Russian side we see large scale military exercises, snap exercises and provocative behavior around our borders. We need to further boost our overall operational capability to be able to meet the new security demands and the technological achievements of possible opponents. The introduction of Gripen E is a vital part of this ambition. Läs pressmeddelande