Hur kan Finlands och Estlands säkerhet tryggas? Det var en av de stora frågorna som estniska och finländska ungdomar ställde till sina presidenter i gymnasiet i Viljandi på onsdagen.

Den här veckan startar en intensiv övningsperiod för stora delar av den svenska marinen. Tillsammans med Finland kommer man öva i vattnen kring Gotland. Det är bland annat samarbete, kommunikation och gemensamma system som är i fokus. SWEFINEX heter övningen.

− Vi siktar mot stjärnorna och hoppas förstås att vi kommer en bra bit på vägen, säger kommendör Ewa Skoog-Haslum som har det yttersta ansvaret för SFNTG, Swedish Finnish Naval Task Group under övningen.
Det hon syftar på är uppdraget att skydda handels- och civila fartyg mot fingerade hot. Vårens samövning med Finland handlar till stor del om sjöfartsskydd. Läs artikel

Hans Wallmark har frågat försvarsministern om vilka ambitioner försvarsministern och regeringen har inför Natos toppmöte och vilka specifika frågor Sverige bör driva, vad försvarsministern tänker göra för att fördjupa de bilaterala relationerna med viktiga Natoländer som Tyskland och Storbritannien, vad deltagandet i Enhanced Opportunities Programme inneburit för svensk del och hur försvarsministern vill använda det för att ytterligare fördjupa samarbetet med Nato samt hur försvarsministern ser på att skillnaden mellan att vara partnerland och fullvärdigt medlem i Nato har ökat och hur det påverkar Sveriges säkerhet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Både Sverige och Nato är tydliga med att det är skillnad på partnerskap och medlemskap. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den ger oss handlingsfriheten att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den militära alliansfriheten förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga. Regeringen satsar på båda. Läs  hela svaret

..Miljöpartiet har i regering med Socialdemokraterna ansvar för att styra vårt land. Sveriges territoriella försvar är en viktig del av det ansvaret, ett ansvar som har fått stryka på foten under flera decenniers tid. Det är inte bara den nuvarande eller förra regeringens ansvar att det har blivit så. Försvarsbeslut efter försvarsbeslut har underfinansierats, då detta politikområde har prioriterats ner i budgetförhandlingar

De senaste åren har Rysslands provokationer och expansionism på det säkerhetspolitiska området tydligt visat att vi behöver avsätta betydligt större resurser för att försvaret ska kunna fullgöra sina viktiga uppgifter att skydda vårt land och att försvara Sveriges frihet. I praktiken har vi nedrustat vårt militära försvar. Det lämnar ett vakuum kring Östersjön, och vakuum tenderar att fyllas med något. Idag är detta något Ryssland, som utnyttjar Sveriges militära frånvaro till upprepade provokationer.

Miljöpartiet borde – i stället för denna motion – diskutera hur en hållbar grön säkerhetspolitik ska se ut. Vilka resurser behöver vi avsätta för att försvaret ska kunna genomföra sina uppgifter? Hur fogar vi ihop det nödvändiga militära försvaret med en civil beredskap för att hantera hot som skogsbränder, översvämningar och andra katastrofer?

…En hållbar och klok grön säkerhetspolitik ser i stället till att försvaret får resurser som motsvarar myndighetens uppdrag. Jag förordar att 2 procent av Sveriges BNP avsätts till det militära försvaret.

m

.Läs artikel

.

Sweden will not make a formal bid to join NATO for fear of escalating further the already tense situation that exists between the West and Russia over the annexation of Crimea and the continued crisis in Ukraine, the country’s defence minister said on 17 May.

Speaking to reporters in the Swedish capital of Stockholm, Peter Hultqvist said that changing the country’s non-aligned status to become a fully-fledged member of NATO was not likely to help the overall security situation of either Sweden or the wider Baltic region.

”Our government has said we should not apply for NATO membership. Our strategy is to create long-term stability and not to work in an unpredictable way. We will not be part of a situation that could be used by others to create a higher level of tension,” Hultqvist said. Läs artikel

PresidPresident Sauli Niinistö har diskuterat säkerhetsfrågor med Estlands president Toomas Hendrik Ilves. Niinistö betonade att Finlands strategi att föra dialog både med Nato och Ryssland har lyckats. Enligt Ilves har Ryssland tydligt påpekat att Estland aldrig kommer att behandlas på samma sätt som Finland. President Ilves var inne på samma linje.

– Jag tror inte att vårt nära försvarssamarbete med Lettland och Litauen påverkar attityderna mot Finland eller Sverige. I Estland och Finland kan vi samtidigt promenera och tugga tuggummi.

Senare på eftermiddagen tillade president Niinistö att esterna nu visar betydligt större förståelse för att Finland håller dialogen öppen både med USA och Ryssland. För ett par år sedan ifrågasattes hans kontakter med Ryssland, men nu är det definitivt annorlunda, sade Niinistö till Yles svenska nyheter.

– Jag tror att vi i dag är eniga om att dialogen måste fortsätta, sade han och påpekade att en fortsatt dialog med Kreml också var kontentan av mötet mellan president Barack Obama och de nordiska ministrarna i fredags. Läs artikel

…Peter Hultqvist gjorde också återigen klart att han inte vill ha något svenskt Nato-medlemskap. Sverige ska i stället vidga det militära samarbetet med andra länder och enligt Peter Hultqvist gäller det framför allt Finland– Den intressanta signalen vi skickar till omvärlden nu är att vi utvidgar vår militära kapacitet. Vi har ingen ambition att gå in i Nato men jag vill inte spekulera i vad som händer i en krissituation. Fast vi har kanaler då också, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö besökte tillsammans med sina nordiska statsmannakolleger Vita huset i fredags. Finländska statsbesök i USA är inte vardagsmat, senast var det Tarja Halonen som träffade George W. Bush i april 2002.,,

Sauli Niinistö iklädde sig – och Finland – rollen som brobyggare. Mellan raderna kunde man i eldskrift läsa att bugningen mot USA inte betyder att man vänder aktern mot Ryssland.

Niinistö framhöll betydelsen av dialog med Ryssland, samtidigt som han sade att Finland är stolt över den långvariga och täta vänskapen med USA och att vi har förbundit oss att ytterligare stärka detta kompanjonskap. Obama i sin tur betecknade de nordiska länderna som en stormakt som tar ett större ansvar för till exempel krishantering än vad deras storlek förutsätter. Läs artikel

..I intervjun ställde Rain Kooli, en av det estniska rundradiobolaget ERRs mest erfarna redaktörer, frågan:

I Estland diskuterar vi hur det skulle gå om det på riktigt blir krig – skulle Sverige och Finland då komma till vår hjälp? Kan Finland lova att tillåta Nato-trupper att använda finskt territorium för att försvara Estland och de andra baltiska länderna?

En del av presidentens svar löd så här:

– Vi får alltid frågan om vi kommer till er hjälp, men ni erbjuder aldrig att ”vi kunde komma och hjälpa Finland”. Den här inkonsekvensen förklaras med att det är vårt eget fel – om vi går med i Nato kommer vi att få hjälp. Det är som om vi har en plikt att hjälpa trots att vi är så korkade att vi inte är med i Nato. Läs artikel

.

…När man ser vad politiker är beredda att ge försvaret, kan man inte tro att det är samma personer som talar om vårt säkerhetspolitiska läge. I klara verba redovisar de att Ryssland militärt bryter internationella avtal, de noterar landets aggressiva uppträdande i och över Östersjön och Putinregimens alltmer diktatoriska, nationalistiska och i vissa avseenden rent kriminella styre. De känner bristerna i vårt försvar, och menar man allvar med att försvara Sverige är armén alldeles för liten. Ekonomiskt kräver en större armé att vi återinför värnplikt i någon form. Annars kan vi inte både öka numerären och samtidigt åtgärda andra allvarliga brister. Inte minst inom cyberkrigföringens område.

Men även köpa ett modernt luftvärn som skyddar såväl flygvapnets baser som befolkningscentra i Mälardalen, för att nu inte tala om Gotland, vars strategiska betydelse ökar i takt med den ryska upprustningen. Också andra områden är kritiska. Som till exempel sjukvårdens resurser i krig.

Sett mot vad Sverige för fyrtio år sedan orkade avdela till försvaret, är Liberalernas förslag mycket måttfullt. Tiden för seminarieövningar om en hotfull omvärld är ute. Det är dags att betala notan! Läs artikel

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)  av Stig Henriksson (V).

Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringen förslag.  Därmed bifaller riksdagen motion  2015/16:3350 av Stig Henriksson m.fl. (V).

Ställningstagande Jag anser att det är tydligt att den föreslagna lagändringen kommer att innebära mer än enbart lagtekniska förändringar. Den militära alliansfriheten har urholkats genom vårt EU-medlemskap och den s.k. solidaritetsklausulen. Samarbetet med Nato och vårt aktiva deltagande i både Natoövningar och Natoinsatser gör att vi är med och bidrar till militarisering och upprustning i vår omvärld. Den föreslagna lagändringen går i linje med den förda politiken som innebär att Sverige i praktiken närmar sig ett medlemskap i Nato – men utan det demokratiskt förankrade och politiska beslut som skulle krävas för att ingå en sådan militärallians….

…Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, punkt 2 (SD)  av Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, 2. lag om ändring i lagen (2104:341) om beslut i särskilda regeringsärenden, 3. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.  Därmed bifaller riksdagen motion  2015/16:3351 av Mikael Jansson och Roger Richtoff (båda SD) yrkandena 1– 3 och  bifaller delvis proposition 2015/16:122 punkterna 1–3.

Ställningstagande Vi anser att den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Vi anser att Sverige inte bör förändra sitt handlingssätt med risk att det svenska långsiktiga säkerhetspolitiska spåret går förlorat och vi menar att det är viktigt att vår alliansfrihet från stormakter fortsätter att vara trovärdig. I ett läge när vi kan vara på väg in i ett nytt kallt krig mellan Natoländerna på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra är en trovärdig alliansfrihet viktigare än någonsin. Därför anser vi inte att Sverige okritiskt kan ingå avtal med Nato.  Vi menar att det vore oförsiktigt av Sverige att i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i börja öva territoriell krigföring i form av militära samarbeten. Läs betänkanndet