Peter Hultqvists anförande vid Lennart Meri-konferensen i Tallinn stämmer till djup eftertanke. Den svenske förvarsministern fortsätter där oförtövat sitt ordkrig med Ryssland – antagligen var det väl också detta som hans värdar väntade sig av honom. Men kan Sverige i längden ha ett annorlunda förhållningssätt till den stora grannen än Finland, vars statschef outtröttligt betonar vikten av dialog och samarbete med Moskva? Senast i samband med de nordiska ledarnas besök i Washington underströk president Sauli Niinistö hur viktigt det är att ”upprätthålla goda relationer med Ryssland”.
Tal av försvarsminister Peter Hultqvist: NATO in Warsaw – Steeling the Alliance? Tal av försvarsminister Peter Hultqvist under Lennart Meri-konferensen i Tallinn 14 maj 2016
We live in difficult times. More than two years have passed since Russia’s annexation of Crimea. The illegal annexation of Crimea cannot become the status quo. The Russian aim is obviously to keep Crimea off the international agenda, let time pass and hope that this will simply become a fact of life. Despite persistent Russian denials, regular Russian troops remain in Donbass, and Moscow continues to provide military equipment and training to the separatists in eastern Ukraine. The intensity of the conflict in eastern Ukraine can be increased or decreased depending on what best serves the interests of the Kremlin at any given moment. The annexation and the Russian involvement in eastern Ukraine is the greatest challenge to the European security order since the Second World War. Russian actions against Ukraine go beyond aggression; they constitute a threat to the right of countries in Russia’s neighbourhood to make policy choices of their own.Läs talet
Obama och Löfven enade mot Ryssland, Göteborgs-Posten
…Stefan Löfven menar att USA inte har några problem med att Sverige är utanför Nato.– De vet att vi ökar vår försvarsförmåga och ingår samarbeten och de ser att vi tar ansvar för vårt närområde, säger Löfven.– Vi är en militärt alliansfri stat och ska så förbli, säger statsministern.
Wallström anser att medlemskap inte skulle öka Sveriges säkerhet.
– Vi måste hjälpa till att arbeta för avspänning, anser Wallström och säger att det innebär fortsatta sanktioner mot Ryssland men också att samtidigt utveckla kontakterna med Ryssland. Läs artikel
Niinistö: Viktigt med dialog med Ryssland, svenska.yle.fi
Finland representerades i Vita Huset av president Sauli Niinistö. Han poängterade vikten av att upprätthålla en dialog med Ryssland trots sanktionerna.
– Vi var överens om att det behövs mer dialog och insatser för att få Ryssland att återvända till det internationella samarbetet, sade Niinistö och betonade att Finlands ansträngningar att upprätthålla en aktiv dialog med Ryssland hyllades av de övriga deltagande länderna. Läs artikel
Statsministern i toppmöte med president Obama, regeringen.se
President Obama stod i dag, den 13 maj, värd för det amerikansk-nordiska toppmötet i Washington. Vid ett möte i Vita Huset hölls överläggningar med statsministrarna från Sverige, Danmark, Norge och Island samt Finlands president. Överläggningarna resulterade i en gemensam deklaration som tar upp en rad frågor som är viktiga för Sverige, från säkerhetspolitik till klimat. Läs meddelandet
Två övningar som inte tjänar Sverige
I Svenska Dagbladet kan man läsa om två stora Nato-övningar där Sverige skall delta: marinövningen Baltops och arméövningen Anakonda i Polen där Natos allierade och partners ska träna beredskap och samordning. Båda genomförs i början av juni.
Ingen av dessa har någon synbar koppling till Sveriges försvar. I Baltops ingår landstigningsoperationer och övningen avslutas vid polska kusten. Anakondaövningen handlar om samverkan mellan tunga arméförband från USA och Polen och är inriktad på ett scenario där Östeuropa är angripet och skall försvaras.
De rustar istället för att tala, Die Zeit
Fram till nästa Nato-toppmöte den 8 och 9 juli i Warszawa är det två månader. Men redan nu kan man skönja en anspänning hos dem som förbereder detta möte. Det kan leda till att relationerna mellan Väst och Ryssland svalnar ytterligare några grader, ja att vi rör oss i riktning mot ett nytt kallt krig.
Sedan den ryska aggressionen mot Ukraina och annektionen av Krim i början av 2014 är ”partnerskapet” mellan Moskva och Nato, som det postulerades i Nato-Ryssland-fördraget 1997, ett passerat stadium. Väst reagerade med sanktioner – och med en återgång till det traditionella försvaret av alliansen i öst. Vid det senaste toppmötet i Wales, som hölls i september 2014, beslöt alliansen att sätta upp nya snabbinsatsstyrkor. Devisen var ”återförsäkring” för de östeuropéer som kände sig hotade av Ryssland.
USA ska försvara Europa, Sveriges Radio
I dag startar USA`s kontroversiella missilförsvar för Europa på allvar när den första landbasen officiellt invigs i Rumänien. USA säger att den syftar till att försvara Europa mot anfall från främst Iran men i Moskva hävdar man att det verkliga skälet är att kunna stoppas ryska kärnvapenmissiler.
Det är 24 missiler som i dag tas i bruk på en gammal flygbas i södra Rumänien. Missilerna är tänkta att kunna skjuta ner anfallande robotar långt innan de nått fram till sitt mål.
Planen lanserades ursprungligen av den förre amerikanske presidenten George Bush för drygt tio år sedan och då skulle systemet placeras ut i Polen och Tjeckien. Men Barack Obama ändrade på upplägget och skalade ner det och nu invigs alltså den första anläggningen i Rumänien, en bas i Polen kommer att tas i bruk 2018.
I systemet ingår också fyra amerikanska örlogsfartyg med samma typ av missiler. Läs artikel
Två vänner i fredsarbetet: att mötas är styrkan, Arbetarbladet
…Gunnar Lassinantti och Folke Sundman anser båda att samarbetet mellan Finland och Sverige nu har gått in i en renässansperiod, på grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och intresset för att praktiskt fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet. En nygammal agenda, konstaterar de.
Men som fredsaktivister vill de understryka följande: det är visserligen positivt att Finland och Sverige samarbetar, men diskussionen har hittills inskränkt sig till enbart det militära samarbetet.
– Vi har en alldeles för ensidig debatt på den punkten, säger de och efterlyser ett bredare säkerhetspolitiskt samarbete.
Sundman och Lassinantti uppmärksammar också, då det kommer till frågan om Nato att det en längre tid har pågått något som de kallar “politiskt taskspel av Natolobbyn på båda sidor om Bottenviken.” Läs artikel
..
Nästa höst vill Nord stream börja lasta rör igen i Slite hamn, Sveriges Radio
Tidigast nästa höst kan de första rördelarna till Nord streams två nya planerade gasledningar på Östersjöns botten börja lastas i Slite. Ett projekt som – om det godkänns på alla nivåer – kan ge Region Gotland 50 miljoner kronor för att återigen upplåta Slite hamn under bygget som väntas pågå i två år. På torsdagskvällen hölls samrådsmöte om miljötillståndet i Slite och regionens hamnchef Mats Eriksson säger att det finns vissa skillnader mellan det nya projektet och Nord streams förra gasledningsbygge.
– Förra gången skulle vi lagra 10 000 rör i Vikhagen och det var en ofantlig massa transporter genom Slite samhälle. Den här gången är det 6000 rör och det är positivt för Slite och för dem som bor längs med vägen. Han säger att det nya gasledningsprojektet där Nord stream vill bygga två nya gasledningar på Östersjöns botten intill dem som byggdes för fyra år sedan har många dimensioner. Läs artikel
Därför röstar SD nej till värdlandsavtalet: “Vi tror på alliansfriheten”, Nyheter Idag
Tidigare i april meddelade SD att de vill se ett upphävande av Sveriges värdlandsavtal med Nato. De vill att riksdagen röstar ned ratificeringen av avtalet när det väntas fattas beslut i frågan 26 maj. Istället förordar partiet en återgång till vad de kallar en “klassisk svensk alliansfrihet”. Det är en skärpning i en försvars- och utrikespolitisk fråga där de tidigare inte tagit klar ställning, tidigare talade de om behovet av mer utredning och diskussion.
Frågan har kommit att bli brännhet och flera liberala debattörer argumenterar starkt för att Sverige ska närma sig militärpakten Nato. Nyheter Idag har talat med SD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson och han förklarar att Sverigedemokraterna inte har för avsikt att ge vika för den liberala opinionsbildningen.Läs artikel
Åter till 90-talet! Anders Björnsson
Det framhålls ibland i den allmänna debatten att Sverige övergav neutralitetspolitiken för över tjugo år sedan och inte kan vara alliansfritt, eftersom det tillhör en utrikes- och säkerhetspolitisk gemenskap, det vill säga Europeiska Unionen. (Motsvarande hörs i en finska debatten, med avseende på Finland.) Dessa uppfattningar är mycket skruvade och stämmer illa med vad som sades inför Sveriges (och Finlands gemensamma) EU-inträde den 1 januari 1995. (Även neurala Österrike gick då med men inte Nato-landet Norge.)
I en av de ”konsekvensutredningar” som föregick folkomröstningen på hösten 1994, Historiskt vägval (SOU 1994:8), analyserade de båda utredningsmännen, före detta kabinettsekreterarna Sverker Åström och Leif Leifland, vad som skulle bli följden för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, om landet blev respektive inte blev medlem av Unionen. De båda (som samskrev sig) intresserade sig mest för det förra fallet, eftersom status quo kunde bedömas vara mindre komplicerat, åtminstone i den korta sikten.