Det är fler svenskar som anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i försvarsalliansen, 38 procent, än det är som anser att landet inte bör göra det, 31 procent. Men samtidigt tycker de flesta – även vissa Natoförespråkare – att Sverige ska fortsätta vara militärt alliansfritt. Det går förstås inte ihop. Som lektor Jacob Westerberg vid Försvarhögskolan säger till TT verkar det finnas grumliga föreställningar om vad alliansfrihet innebär. Delvis lär det bero på bristande politisk debatt.

”Från partiernas sida är man ganska rädd för den här frågan”, konstaterar Westerberg.

Kontrasten är tydlig mot Finland där det nyligen presenterades en utredning om för- och nackdelar med Natomedlemskap. Sverige borde låta sig inspireras av grannlandet och ta ett stort grepp om frågorna som rör framtidens försvar. Det skulle behövas fakta som grund för diskussioner – inte bara om Natofrågan. Läs artikel

Fler väljare vill ha Natomedlemskap visar en stor mätning, men de är färre än 40 procent. En stor majoritet vill samtidigt ha alliansfrihet i fredstid. En återinförd allmän värnplikt har stöd från en majoritet av väljarna, 51 procent. Väljarna vill ha alliansfria kakan kvar och äta upp den, så det bara blir Nato kvar.Det är inte lätt att förstå väljarna i försvars- och säkerhetspolitiken.

Det kan man konstatera vid läsning av SOM-mätningen, som görs av forskare vid Göteborgs universitet. Den görs varje senhöst och nu presenteras resultaten. SOM står för Samhälle, Opinion, Media.I Dagens Nyheter meddelades det på fredagen i en debattartikel av tre statsvetare, bland annat Ulf Bjereld, vad (de tillfrågade) väljarnas åsikter om Natomedlemskap är. SOM-mätningen visade att andelen anhängare till Natomedlemskap har ökat, från 31 procent hösten 2014 till 38 procent hösten 2015. Läs artikel

Vad tjänar det till att förstärka Nato-närvaron i de baltiska staterna med tysk militär trupp? frågar sig Teo Sommer, före detta chefredaktör och utgivare av det inflytelserika veckomagasinet Die Zeit, i en kolumn.

Bakgrunden är den tyska arméns planer på att förlägga 150-200 soldater, alltså en trupp av kompanis storlek, till Litauen för att förstärka en av de Nato-bataljoner som ska placeras i vart och ett av de baltiska länder plus Polen. Detta innebär ett tillskott av den tyska truppnärvaron som redan uppgår till fem tusen soldater i detta område. Där trappas Nato-styrkornas aktiviteter successivt upp, med bland annat ökat antal manskap och övningar.

Men vad är då egentligen syftet med allt detta? Är det här meningsfulla aktiviteter, om man vill signalera försvarsvilja och avskräckningsförmåga? Eller är det bara lugnande medicin för balter och polacker som känner sig mer hotade än tidigare, efter händelserna i Ukraina? Och står inte detta i motsättning till skrivningarna i den akt som Nato och Ryssland kom överens om 1997 och där det talas om ”återhållsamhet”?

Läs mer

Ett Natomedlemskap skulle minska försvarsberedskapen bland finländarna. Det anser Gustav Hägglund, tidigare kommendör. Finland är ett undantag bland EU-länderna, säger Gustav Hägglund som var kommendör för den finländska armén under åren 1994–2001.

– Vi har ännu en fungerande försvarsmakt att vara stolta över och ett stort engagemang bland befolkningen, säger Gustav Hägglund som påpekar att de EU-länder som är Natomedlemmar har gjort stora nedmonteringar av sitt eget försvar. – Det gäller i synnerhet de färskaste medlemmarna. Hägglund bekymras sig över den finska försvarsberedskapen.

– Går Finland med i Nato riskerar man ett minskat intresse för värnplikten.

Hägglund anser att Finland har helt andra möjligheter än Sverige. Läs artikel

…Vi utvecklar vår utrikes- och säkerhetspolitik tillsammans i flera olika forum, till exempel i FN, OSSE, Europarådet, Natos partnerskap för fred och i EU. Det finns ett behov i Europa och särskilt i OSSE av ökad transparens och av förtroende- och säkerhetsbyggande åtgärder, inklusive riskhantering. Vårt gemensamma mål är ett närmare nordiskt samarbete för att upprätthålla och försvara det europeiska säkerhetssystemet och främja den regionala stabiliteten.

Norden har spelat en avgörande roll i att främja regionalt samarbete. Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Aktiska rådet är alla viktiga organisationer där de nordiska staterna är medlemmar och även Ryssland är en aktiv och konstruktiv medlem. Vi kommer att fortsätta vårt aktiva engagemang för att bygga upp förtroende och uppmuntra samarbete mellan människor, inte minst i Ryssland. Twinning-nätverk på lokal och regional nivå är viktiga i detta avseende. Regionalt och gränsöverskridande samarbete är viktigt för att upprätthålla samarbete och kontakter med olika aktörer i Ryssland, inklusive det ryska civilsamhället. Läs uttalandet från utrikesministrarna

…Ett Europa och Nato utan USA kan bli verklighet. I USA har presidentkandidaterna Donald Trump och Bernie Sanders uttalat sig kritiskt mot den nuvarande Nato-organisationen. Nato är förlegat enligt Trump. Sanders vill att européerna tar ett större ansvar över sin egen säkerhet. Trump och Sanders förenas i en vilja att isolera USA från omvärlden. De är trötta på att amerikanerna ska träda in för att försvara allierade och lösa problem med amerikanska dollar.

Efter ett decennium av krig i Irak och Afghanistan har den amerikanska befolkningen tröttnat på militära konflikter. Då är det inte konstigt att Trump och Sanders ägnar sig åt populistisk retorik som gör gällande att USA gör för mycket på den internationella arenan. Men det är inte bara de två presidentkandidaterna som är kritiska till att USA tvingas bära upp mycket av Natos militära förmåga i Europa. Läs artikel