Skjut upp beslutet om värdlandsavtalet med Nato och ge partiorganisationen mer tid att diskutera. Avtalet ger en ny regering möjlighet att öppna dörren för Nato och i värsta fall kärnvapen, varnar Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Helle Klein, Carl Tham och Anna Karin Hammar.

Den 28 februari, på 30-årsdagen av mordet på Olof Palme, samlades människor över hela Sverige och i världen för att hedra hans minne och gärning. Genomgående hyllades Palme för sin tydliga och uthålliga kamp för gemensam säkerhet och militär alliansfrihet, solidaritet med fattiga och förtryckta och mot kärnvapen och kapprustning.
Samma vecka gick från S-högkvarteret ett massutskick, betecknat Värdlandsavtal för en solidarisk försvars- och säkerhetspolitik, ut till partistyrelse, riksdags- och EU- ledamöter, partistyrelsens kansli, 26-manna och valkretsombudsmän, politiska sekreterare i kommun och landsting, ordförande i partidistrikt och arbetarekommun, gruppledare i kommun och landsting samt till förtroendevalda och kansli i Sido­organisationerna. Läs artikel

Riksdagen får nu ge sig i kast med regeringens proposition om hur Sverige ska stödja Frankrike militärt i kampen mot IS. Enligt flera källor till SVT Nyheter handlar det om att Sverige ska sälja ett antal laserstyrda precisionsbomber till Frankrike.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) försvarar regeringens förslag till att sälja försvarsmateriel till Frankrike.

– Detta är materiel som Frankrike efterfrågat och som låg väldigt högt på deras önskelista och vi vill bidra till och stärka deras förmåga på den punkten. Hultqvist betonar att Försvarsmakten gett klartecken till att den svenska försvarsförmågan inte påverkas av denna försäljning. Samtidigt ska de pengar som försäljningen ger gå till att köpa in nya vapen motsvarande de som säljs, enligt regeringen. Läs artikel

Ordförande för Centerns riksdagsgrupp, Matti Vanhanen, ställer upp som Centerns presidentkandidat. Han säger att han efter några veckors tänketid kommit fram till att han vill ställa upp.

Riksdagsledamoten Vanhanen sade att han nu kommer ut med sina planer oavsett vad den nuvarande presidenten Sauli Niinistö tänker om en eventuell fortsatt presidentperiod.
Vanhanen repeterade på torsdag också sin ställning till Nato.

– Jag är inte för ett medlemskap i Nato, men optionen måste finnas. Läs artikel

Försvarsutskottet har i en rapport följt upp de uttalanden utskottet gjort om vikten av information från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en kris- eller krigssituation.

Syftet med uppföljningen har varit att kartlägga och analysera vad som görs på området och att följa upp informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap. Uppföljningen är tänkt att bidra till en diskussion och inspirera myndigheter och andra aktörer att vidta ytterligare åtgärder på ett samordnat sätt. Läs informationen från riksdagen

Svar på fråga 2015/16:898 av Erik Ottoson (M) Den svenska militära alliansfriheten

Erik Ottoson har frågat försvarsministern på vilket sätt Sverige är ett militärt alliansfritt land visavi Europeiska unionen respektive Nato. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på frågan.

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområdet och ger oss handlingsfrihet. Utifrån denna position bygger Sverige säkerhet gemensamt med andra. Sverige är aktiva medlemmar i EU, FN och OSSE och vi samarbetar brett inom Norden och kring Östersjön samt genom den transatlantiska länken. Läs hela svaret

Svar på fråga 2015/16:948 av Hans Wallmark (M) Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt

Hans Wallmark har frågat mig hur jag ser på att Sverige och Finland har olika positioner i frågan om att ge militärt stöd om ett grannland skulle angripas, och hur påverkas det svensk-finska försvarssamarbetet av de olika synsätten?

Sverige och Finland har likartade säkerhets- och försvarspolitiska utgångspunkter. Vi är militärt alliansfria länder. Vi är båda medlemmar i EU, FN och OSSE och arbetar för ett utvecklat partnerskap med Nato samt lyfter fram betydelsen av en stark transatlantisk länk.

Den svenska solidaritetsförklaringen utgör, som Wallmark nämner, en viktig del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Läs hela svaret

15 mars 2016 kl: 15.01 Norrbottens regemente Det militära samarbetet mellan Sverige och Finland ska stärkas, det är den tydliga politiska inriktningen från respektive regering. Syftet är att vi ska öka vår förmåga att verka tillsammans och därmed höja tröskeln för militära incidenter i vår region. I mitten av mars träffades svenske arméchefen Anders Brännström och hans finske kollega, Seppo Toivonen, i Boden för att komma överens om inriktningen för samarbetet de kommande åren.

Mötet har skett i form av så kallade stabssamtal, där de båda armécheferna träffas för att tillsammas med sina medarbetare på olika nivåer både prata om riktlinjer, men också om planering och praktiska frågor.

– Det har varit ett mycket bra möte. Det här är ett modernt och bra sätt att prata om vårt samarbete, på arménivån. Vi kommer överens om vad vi ska göra och kan också ge direktiv till våra medarbetare, säger Seppo Toivonen. Läs artikel

De flesta av oss kommer säkert ihåg Monty Pythonsketchen ”Den döda papegojan”. En besviken och uppretad kund (John Cleese) kommer in i en djuraffär och reklamerar en papegoja som han köpt. Den är uppenbarligen död. Affärsinnehavaren (Michael Palin) hävdar att papegojan bara sover och gör desperata upplivningsförsök. Bland annat slår han papegojan upprepade gånger i butiksdisken för att få liv i den.

Sketchen har en hel del likheter med totalförsvarets situation idag. Alliansregeringen – med moderaterna i spetsen – lyckades att med snåla försvarsbudgetar i princip ta död på totalförsvaret. Den slutliga dödsstören kom när värnplikten avskaffades. Efter maktskiftet i Rosenbad försöker nu försvarsminister Hultqvist att med tappra återupplivningsförsök skapa ett nytt totalförsvar. På militär sida sker det genom ökade försvarsanslag – fortfarande på en alltför låg nivå – och ministern låter utreda någon form av partiell värnplikt. Läs inlägget

Carl Bildt besöker Moskva för samtal och skriver på sin blogg:

”På gott och på ont förblir Ryssland ju ett viktigt europeiskt land i vårt omedelbara närområde, och det är viktigt att vi då så långt detta är möjligt kan bedöma dess utveckling i olika avseenden.”