Sverige planerar inte någon motsvarande Natoutredning som den som presenterades i Finland på fredagen. En utvärdering skulle redan i sig vara en säkerhetspolitisk signal, enligt försvarsminister Peter Hultqvist.

– Vi har från vår sida inte varit beredda att utvärdera den militära alliansfriheten, för vi vill inte sända nån signal åt någon att vi är på väg att lämna det på något sätt. Det är vår säkerhetspolitiska grund och där står vi, fastslår Hultqvist i en kommentar till Yle Nyheter. Han framhåller också att den militära alliansfriheten är grunden för Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska samarbete och att det inte är aktuellt att ändra på det.

– Mellan statsministrarna har man markerat både på den svenska och den finska sidan att det inte är aktuellt att ändra den militära alliansfriheten utan att det är det som är plattformen också för vårt fortsatta samarbete. Om man skulle förändra den finska säkerhetspolitiska grunden så får det en geopolitiskt väldigt stark effekt i Norden, säger Hultqvist. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att den ryska utrikesministern Sergej Lavrovs varning om militärtekniska åtgärder inte är något direkt budskap till Finland. Enligt honom kan den tolkas som ett budskap om Rysslands inställning till Nato och Natos utvidgning.

I en intervju med Dagens Nyheter säger Lavrov att Ryssland kommer att vidta ”nödvändiga militärtekniska åtgärder” vid de nordliga gränserna om Sverige går med i Nato och den svenska militära infrastrukturen därmed blir underställd militäralliansen.

– Eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne, förklarar Lavrov i en intervju med Dagens Nyheter.
Enligt Niinistö är det klart ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna leda till en allvarlig kris på obestämd tid. Om Sverige går med i Nato sker det i en betydligt spändare stämning än tidigare, påpekar han. Läs artikel

…Han påminner om att under den perioden var (dåvarande) president Dmitrij Medvedev på besök i Sverige, parlamentens ledningar gästade varandra och ett dussintal avtal slöts mellan länderna.
– Men allt detta stoppades av våra svenska kolleger, det skedde inte på vårt initiativ. Från Stockholms sida meddelades att kontakterna skulle frysas och att man anslöt sig till EU:s sanktioner…

…Om Sverige beslutar sig för att gå med i Nato så tror vi inte för den skull att svenskarna kommer att anfalla oss. Men då den svenska militära infrastrukturen i det läget kommer att vara underställd Natos högsta kommando kommer vi naturligtvis att vid våra nordliga gränser vidta nödvändiga militärtekniska åtgärder, eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne.eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne. Läs artikel

President Sauli Niinstö hoppas att den nya utredningen om följderna av ett Natomedlemskap leder till en intensiv, men inte en emotionell debatt.

Utredningen publiceras på fredag.

Den nya utredningen har beretts av fyra personer. De är fransmannen François Heisbourg som är styrelseordförande för IISS, det internationella institutet för strategiska studier, de tidigare ambassadörerna Mats Bergqvist och René Nyberg samt Teija Tiilikainen, som leder Utrikespolitiska institutet. Både Finland och Sverige har tidigare låtit göra flera utredningar om följderna av ett Natomedlemskap. Till exempel Ilkka Kanerva (Saml), som är ordförande för riksdagens försvarsutskott, har föreslagit att Finland och Sverige tillsammans analyserar ett medlemskap.

President Niinistö ställer sig sval till tanken. Läs artikel

En kraftig armbrytning är att vänta när Finlands riksdag ska ta ställning till de lagändringar som behövs för att Finland ska kunna ge militär hjälp till andra länder – och tillåta andra länders militära hjälp på sitt eget område. Lagändringar behövs både på Försvarsministeriets och Inrikesministeriets områden.

En sak är alla ändå överens om. Beslutet om Finland ska skicka militär hjälp utanför sina egna landsgränser på hårda militära uppdrag ska fattas av rikets högsta ledning, inklusive presidenten. Ett tidigare förslag om att kommendören för Försvarsmakten skulle kunna kalla in maximalt 25 000 reservister på reservövning – med kortare varsel än de tre månader som nu gäller samt utan möjlighet för de inkallade att vägra ställa upp – har därmed fallit. Läs artikel

Sverigedemokraterna har sedan partiets start varit stark anhängare av den allmänna värnplikten inom försvaret. Redan i partiets första program från 1989 deklarerades att ”försvaret skall vara baserat på allmän värnplikt där varje vapenför svensk deltar.”

Effekterna av värnpliktsutbildning är flera. Den primära är att tillse att Försvarsmakten har den personalförsörjning som krävs. Det möjliggör att vi kan öka antalet förband och underlätta kontraktering av soldater och hemvärnsmän så att försvaret kan lösa sin yttersta uppgift: att värna rikets territoriella integritet.

De sekundära effekterna, som är viktiga även om de ensamma inte motiverar en investering som krävs, är ökad sysselsättning, ökad anställningsbarhet, fostrande och motverkande av segregation. Läs artikel

En dold klausul i det svenska ubåtskontraktet ser ut att bli kostsam. I värsta fall fördubblas prislappen.

Häromveckan var försvarsmaktens chef för ledningsstaben, generallöjtnant Dennis Gyllensporre, hos riksdagens försvarsutskott. Med sig hade han tunga besked. Fram till 2020 väntas marinens nya ubåtar och Jas Gripen E tillsammans innebära oförutsedda extrakostnader på runt 5 miljarder kronor.

Obehagliga siffror, men Gyllensporres kalkyler över fördyringar tog inte ens med ett scenario som blir allt mer aktuellt: Att andra länder inte är med och delar kostnaderna för ubåtarna. Läs artikel