Det är Nato som bestämmer, Per Åberg i UNT

Krister Andrén talar lugnande om värdlandsavtalet i UNT den 5 mars. Men för att läsarna ska bli riktigt lugnade utelämnar han en del. Det viktigaste han utelämnar är vad som händer om Sverige vill aktivera avtalet, det vill säga inbjuder Nato att bedriva verksamhet på svenskt territorium. Nato har ingen skyldighet att acceptera en på avtalet grundad begäran från Sverige att inleda operationer på svenskt territorium utan har full frihet att tacka nej. Om sådan verksamhet som Sverige önskar inte passar in i Natos planer i stort kan man anta att Nato kommer att ställa sig kallsinnigt.

Men om Nato går med på en begäran om gemensamma aktiviteter – som kan äga rum även i fredstid – framgår det av avtalets tredje kapitel att dessa kommer att vara Nato-ledda.Då tar Nato helt enkelt över. Natos policy och rutiner kommer att gälla. Det slutliga målet för en inledd operation bestäms inte heller av Sverige. Det fastställs i ett särskilt tilläggsdokument som ska grundas på ”operationsplaner”. Hur dessa planer ska upprättas framgår inte av den avtalstext som föreligger. En ”styrkommitté” för operationen ska inrättas men hur stort det svenska inflytandet blir i denna är oklart. Sveriges möjligheter att påverka är avgjort mindre med avtalet på plats än de annars skulle vara. Läs artikel

Inga Patrioter på Gotland! Håkan Ericsson , helagotland.se

Nu har signal- och avskräckningstaktiken mellan USA, Nato och Ryssland nått en ny nivå. Den amerikanske befälhavaren över USA:s arméstyrkor i Europa vill gärna placera de amerikanska luftvärnsrobotarna Patriot i Sverige. Och kanske på Gotland. För att kunna skydda Natoländerna Estland, Lettland och Litauen mot rysk aggression.

Patriotrobotarna blev kända under Irakkriget 2003, då de i princip sköt ner alla irakiska Scudmissiler som avfyrades mot amerikanska mål. Patriotroboten är ett luftvärnsförsvar som är mycket avancerat och tillsammans med radar och andra digitala tillbehör kan robotar pricka det flesta av fientliga robotarna.

Även om Sverige har ett övningsavtal med Nato, så är det frågan om det är tillåtet och politiskt och militärt klokt att flytta Patriotrobotar till Gotland och öva med dem i ett tänkt mottangrepp mot en rysk aggression mot de baltiska Nato-länderna. Bara att denne amerikanske general uttrycker en sådan åsikt, är ett led i den psykologiska signalkrigföring som förs mellan Ryssland och USA-Nato. Läs artikel

Alla dessa internationella övningar: Cold Response 2016 och den militära alliansfriheten, Rolf Andersson

Trots deklarationer från den nuvarande statsledningens sida att landet efter decennier av underminering av den egna försvarsförmågan ska prioritera det nationella försvaret ger den oförtrutet Försvarsmakten i uppdrag att delta i och satsa stora resurser på internationella militärövningar. Det handlar om väsentliga belopp och resurser i övrigt. Den här gången medverkar Försvarsmakten i den norska övningen Cold Response 2016, som äger rum under februari och mars.

Enligt regeringens hemsida genomförs denna multinationella övning i krävande subarktisk miljö där totalt cirka 15 000 personer deltar i ett område som ger möjlighet att öva strid mot en kvalificerad motståndare med större förband och över stora ytor, vilket ger de medverkande erfarenhet av de ytor, volymer, tider och avstånd som strid i större förband innebär. I övningen ingår också flyg som övas i både svenskt och norskt luftrum. En svensk brigadstab leder en av de multinationella brigaderna i övningen.

Läs mer

Neutralitet åter som mål, Bo Persson

Med anledning av inlägget den 4 mars, ”Öka försvarets resurser kraftigt”

Alliansfriheten hindrar ju inte regering och riksdag att dra in oss i krig nu när neutralitetsambitionen tagits bort från de återkommande regeringsförklaringarna.
Så därför räcker det inte med att solidaritetsförklaringen som tagit dess plats i sammanhanget blir av med denna. Även om det vore en förbättring.
Vad som behövs är att neutralitetambitionen återfår sin plats i dessa förklaringar.
Varför driver inte fredsrörelsen den frågan?

 

Svar till Bo Persson, Anders Björnsson

Man får ta en sak i taget. Som jag avslutade min artikel ”De politiska termernas tyranni” på denna sajt: ”det finns åtskilligt att korrigera i vår nuvarande säkerhetspolitiska hållning. Till slut måste säkert ’neutraliteten’ som option komma till heders igen. Jag ser det som en tidsfråga.”

Läs mer

ÖB i otakt med rikets försvarsbehov, Carl Björeman

Har försvarsbeslutet år 2015 gjort slut på den period i svensk försvarspolitik som startade vid sekelskiftet 2000 och som kännetecknades av verklighetsflykt och önsketänkande?

Dåvarande ÖB Owe Wiktorins så kallade strateger lyckades – medan politikerna teg – sätta en flumartad prägel på försvarsfrågan: ”nationellt försvar framstod som något irrelevant, förlegat och närmast pinsamt, ett tecken på glappande verklighetsuppfattning.” (Wilhelm Agrell, Fredens illusioner, s. 244 ) ”Time out!” skulle gälla. Förmåga till internationella fredsframtvingande insatser kom att styra försvarsmaktens verksamhet; i själva verket saknades en meningsfull styrning.

Läs mer

Försvarsminister Tolgfors har nog inte allt klart för sig, örlogskapten Nils Wiklund ( signaturen Skipper)

Örlogskaptenen Niklas Wiklund bloggar under signaturen Skipper. Han kommenterade i ett inlägg 2011 på sin sajt vissa frågeställningar som rör internationella insatser och övningar. Vi länkar här till detta initierade och sakliga inlägg med rubriken ”Försvarsminister Tolgfors har nog inte allt klart för sig”. Konkret analys av detta slag är vad som behövs i dessa tider.

För att nästan citera Försvarsministern själv – Tolgfors har HELT FEL i sin beskrivning av svenska militära förbands förmåga.
I ett inlägg på sin blogg så svarar ministern på Wilhelm Agrells mycket läsvärda inlägg i debatten angående försvaret av konungariket Sverige. Han skriver bland annat följande”Försvarsförmåga styrs av användbara, tillgängliga och rörliga förband av hög kvalitet.” ”Det finns inte längre en uppdelning mellan en nationell insatsorganisation för Sverige och en särskild utlandsstyrka för internationella insatser, eller någon uppdelning mellan nationell och internationell förmåga. Reformen syftar till att stärka förmågan i båda perspektiven.” ”Detta illustreras av att de tunga systemen och förbanden för försvaret av Sverige som Gripen, korvetter och markförband också används i insatser internationellt. De gör stor nytta och de utvecklar sin kvalitet. 

Det är framförallt Tolgfors budskap i det sista fetmarkerade stycket här ovan som jag vänder mig mot. Här verkar Tolgfors inte ha saker och ting klara för sig. Det finns nämligen inget som är så förödande för svenska enheters förmåga att hantera kvalificerad väpnad strid , som att under en längre tid deltaga i en internationell insats. Till och med större internationella övningar har liknande påverkan på förbanden. Läs blogginlägget

Värdlandsavtal och alliansfrihet, Lars-Gunnar Liljestrand

Alliansfriheten är under attack från flera håll. Men regeringen står fast, nu senast i den utrikespolitiska deklarationen till riksdagen, och alliansfriheten har fortfarande ett starkt stöd hos svenska folket.

Flera steg har tagits som stärker alliansfriheten direkt och indirekt:

– Fempartiuppgörelsen innebar en ökad satsning på försvaret, även om det är otillräckligt. Inriktningen skall vara att skydda vårt eget land och inte främst att som tidigare delta i internationella operationer som i Afghanistan.

– Någon form av värnplikt skall utredas.

– Regeringen och ÖB har, trots höjt tonläge mot Ryssland, förklarat att Sverige inte är militärt hotat. Inte heller har något parti i riksdagen uttalat att Sverige är militärt hotat.

Läs mer

Olof Palme-medaljen till Maj Britt Theorin

Den 2 mars delades den årliga Olof Palme medaljen ut av Den internationella Olof Palmestiftelsen (FIOP) i Barcelona som instiftades 2004 (www.fiop.net). Årets pristagare var Maj-Britt Theorin, som mottog medaljen i en högtidlig ceremoni i Barcelonas ärevördiga stadshus som grundades 1369 . Utdelare var stadens första kvinnliga borgmästare Ada Colau från partiet Podemos och stiftelsens grundare Anna Balletbó.

Maj Britt Barcelona

Bland de många deltagarna i stadshusets stora sal märktes den nya regeringens ”utrikesminister,” som utsetts i enligt med Podemos ambitioner att göra Katalonien självständigare från centralregeringen i Madrid. Närvarande var också Sveriges ambassadör Cecilia Julin och generalkonsuln i Barcelona Kristina Stenhammar samt många åhörare ur stadens svenska koloni.

Minnesfondens ordförande Pierre Schori var inbjuden till ceremonin för att tala om Olof Palmes gärning och nutida betydelse. Han hyllade även Maj-Britt Theorins mångåriga insatser för fred och feminism.

USA vill flytta högteknologiska vapnen fram och tillbaka till Sverige, Sveriges Radio

USA vill flytta högteknologiska vapnen fram och tillbaka till Sverige, som en del av en militär övning, det berättade TV4 Nyheterna i dag.

Men om det blir så, är för tidigt att säga, säger Socialdemokraten Åsa Lindestam, vice ordförande i försvarsutskottet.

– I vårt försvarsbeslut som vi fattat gemensamt med en väldigt stor majoritet i riksdagen, så har vi sagt att vi ska samarbeta och öva med andra länder. Men däremot vilka framtida planerade övningar vi har, det är ju en fråga för försvarsmakten. Den amerikanska arméns högsta chef i Europa Ben Hodges säger i en intervju i TV4 att han gärna vill flytta luftvärnssystemet Patriot från amerikanska baser i Europa till Sverige under de kommande två åren. Läs artikel

Hur mycket får försvaret behålla? Ledare i Eskilstuna – Kuriren

Inför en växande rysk aggression och ökande terrorhot uppstod en bred insikt om att bantandet hade nått till vägs ände. Regeringspartierna och de fyra allianspartierna satte sig tillsammans för att förhandla fram ett femårigt försvarsbeslut med den uttalade målsättningen att börja bygga upp kapaciteten igen. Innan en överenskommelse låg färdig att klubbas i riksdagen hoppade Liberalerna av med motiveringen att pengarna som skulle skjutas till långtifrån motsvarade behoven. I sitt underlag hade Försvarsmakten föreslagit en minimiökning om 16 miljarder under fyra år för att kompensera de värsta bristerna. Den ökning som riksdagen beslutade beräknades ge bara sex miljarder över fem år. De som stod kvar i uppgörelsen presenterade den som en framgång och ett ansvarstagande inför de ökande säkerhetshoten.

Nu har ett år gått och oroande tecken finns på att inte ens de lägst ställda ambitionerna kan infrias med försvarsbeslutet för perioden 2016 – 2020. Försvarsminister Peter Hultqvist har hörts uttrycka varningar för förseningar och fördyringar i planerade och beslutade materielanskaffningar. Läs ledaren

Om alliansfrihet och värdlandsavtal, Gunnar Lassinantti i NSD

ÖB Sverker Göransson tilläts skriva under ett samförståndsavtal om värdlandsstöd utan föregående debatt tio dagar före valet 2014. Alliansregeringen förorsakade misstänksamhet om att det var ett steg mot smyganslutning till Nato.En alternativ Natoutredning med Blix, Ekéus, Hirdman, Ingelstam, Oscarson, Schori och Åkerström som medlemmar kräver att avtalet inte fullföljs.Det verkar inte lyckas, och i så fall bör enligt utredarna Sveriges militära alliansfrihet skrivas in, liksom ett absolut förbud för utplacering av utländska kärnvapen på svenskt territorium. De anser det inte tillräckligt att vår regering och riksdag enligt avtalet ska ta de slutliga besluten. Läs krönikan