Jacob Westberg analyserar det svensk-finska militära samarbetet och ser både starka och svaga sidor i bägge ländernas försvar. Han tar också upp frågan om stöd till de baltiska länderna. Finland har inte utfärdat någon ensidig solidaritetsförklaring som Sverige. Jacob Westberg ställer den skarpa frågan: ”Är det acceptabelt från finsk sida att landet dras in i ett krig som en konsekvens av den svenska solidaritetspolitiken?”

Solidaritetsförklaringen som anges mer eller mindre som en självklarhet i de högre politiska kretsarna i Sverige saknar stöd hos den finska statsledningen. President Niinistö förklarade i augusti förra året att Finland inte har ansvar för de baltiska staternas säkerhet. Finland bidrar bäst till fred och avspänning i Östersjöområdet genom att försvara sitt eget territorium, var hans tydliga markering.

Jacob Westberg: Sverige behöver Finlands hjälp men…

Det svenska försvarets ominriktning mot uppgifter i Sverige och i närområdet och ambitioner att återskapa en förmåga att avvärja hot från andra stater har inneburit en ökad betoning av bilaterala försvarssamarbeten som ett komplement till tidigare multilaterala försvars- och säkerhetssamarbeten. Det fördjupade försvarssamarbetet med Finland, som ska kunna innefatta en gemensam planering för operativt samarbete även i krig, brukar beskrivas som det mest djupgående och det högst prioriterade samarbetet. Läs artikel

Vi lägger här ut en artikel om värnplikten som Carl Björeman skrev 2001 och som vi menar har aktualitet även idag.  Utgivarna

Sverige har lämnat den allmänna värnplikten. Det var det samstämmiga budskapet från de två inledarna vid en debatt i Stockholm 4/9 med anledning av den allmänna värnpliktens 100-årsjubileum. Anders Brännström, chef för Jämtlands fältjägare, ville i stället ha ”selektiv värnplikt”, generalmajoren Karlis Neretnieks, rektor för Försvarshögskolan, förordade yrkesförsvar. Allmän värnplikt har två betydelser. 1) Den är en försvarsprincip – ”den som vill vara med i samhällsorganisationen har en elementär plikt att försvara organisationen” (Nils Erik Sandberg, DN 31/7 1997). 2) Allmän värnplikt är dessutom en rekryteringsform. I Sverige har intill 1992 – med undantag av ”kategoriklyvningen” åren 1925-41 – alla vapenföra unga män tagits ut för och genomgått grundutbildning. Selektiv värnplikt är en ren rekryteringsform. Den kan aldrig bli en försvarsprincip med ömsesidiga förpliktelser som allmän värnplikt enligt 1) ovan har varit. Staten tar – liksom vid utskrivningarna innan indelningsverket infördes på 1600-talet – efter behag ut de soldater, som den anser sig behöva. Yrkesanställning är en tredje, nu debatterad rekryteringsform. Att överge den allmänna värnplikten i dess dubbla bemärkelse har mycket stora militära, psykologiska och sociala konsekvenser. Än-dock har någon djuplodande offentlig debatt i saken inte förts. Hur har detta varit möjligt ? De politiska beslutsfattarna har varit lyhörda gentemot den värnpliktsfientliga opinionsbildning, som bedrivits av vissa ungdomsförbund och tidningar. Läs artikel

I en debattartikel i Härnösands Allehanda redogör Susanne Eberstein, före detta förste vice talman i Sveriges riksdag, numera ordförande i Riksbanksfullmäktige, för konturerna till Sveriges utrikespolitik, som i vissa stycken skiljer sig från andra länders. Man kan tycka vad man vill om den Wallströmska linjen, men den visar att självständigheten i Sveriges utrikespolitik ligger fast, trots unionsmedlemskap och andra åtaganden. Ingen annan avgör den i vårt ställe eller på våra vägnar. Också den militära alliansfriheten är det Sverige som förfogar över och definierar.

Här artikeln av Susanne Eberstein:

Vi lever i ett samhälle, som är allt mer beroende av omvärlden och som inte heller har möjlighet att stänga omvärlden ute. Häromdagen hade vi utrikespolitisk debatt i riksdagens kammare. Vår utrikesminister företrädde regeringen och oss socialdemokrater. Hon vill att vår utrikespolitik i denna tid av både hopp och förtvivlan ska vara aktiv, orädd och konstruktiv. Hon bygger vidare på en lång svensk, socialdemokratisk utrikespolitisk tradition. Om alliansfrihet, om samarbete i Norden och ett starkt försvar. Läs artikel

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist besöker Helsingfors den 8 mars 2016.

Peter Hultqvist kommer att träffa sin finske kollega Jussi Niinistö och bland annat diskutera försvarssamarbetet mellan länderna, det säkerhetspolitiska läget i närområdet samt partnerskapet med Nato . Under dagen deltar ministrarna i en dialog om försvarspolitik och internationellt försvarssamarbete som arrangeras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Läs pressmeddelande

Sverige är ett rikt land. Det är värt att försvara. Det har en av de bästa ekonomiska tillväxterna i Europa. Under de senaste tjugo åren har Sveriges ekonomiska välstånd ökat enormt och köpkraften stigit brant. Ändå satsar vi mindre på vår försvarsmakt än nästan alla europeiska länder. De ­totala försvarsanslagen närmar sig 1 procent av bruttonationalprodukten. För någon generation ­sedan låg de på drygt 3 procent.

Detta har inte varit ett olycksfall i arbetet. Av­lövningen av försvarsmakten, som satte in med full kraft under 1990-talet, var politiskt dikterad. Den styrdes i stor utsträckning av en ogrundad före­ställning om ”historiens slut” som vann anklang och spridning efter kalla kriget. Men nästan ingenting talade för att land efter land snabbt skulle ­kopiera den västerländska modellen för politisk styrning och hushållning med knappa resurser bara för att ett annat system, det sovjetiska, imploderade. Läs artikel

För första gången öppnar i dag SD-ledaren Jimmie Åkesson för en Natoutredning:– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato. Och det är inte självklart att SD säger nej till värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato:– Vi har förslag på vad som ska förändras för att vi ska acceptera den typen av avtal, säger partiledaren. Sverigedemokraterna har fram tills nu konsekvent sagt nej till en Natoutredning och till Natomedlemskap.I en stor intervju för Expressen ger i dag partiledaren Jimmie Åkesson ett nytt besked.– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato, säger han. Samtidigt konstaterar SD-ledaren att partierna som i dag förespråkar en utredning redan har bestämt sig för att vi ska gå med i Nato – och det vill inte han.– När man utreder någonting i Sverige betyder att antingen att man vill begrava en fråga eller att man vill genomföra någonting, hävdar Jimmie Åkesson. Läs artikel

Presidenterna möttes förra gången i juni i fjol. Syftet med mötet är att förbättra relationen mellan länderna, skriver Iltalehti