Två böcker till förmån för försvar och alliansfrihet rederut begreppen. Den ena behandlar försvaret, den andra har Sverige och Nato som den röda tråden.
Först försvarsboken:
Hans M Gabrielson, en av de många författarna, beskriver initierat Gotlands en gång så starka försvar. Ön skulle försvaras med 25 000 motiverade soldater. Totalt kunde Sverige mobilisera cirka 800 000 man. Möjligt genom den allmänna värnplikten. Tidigt drog Hjalmar
Branting (!) upp riktlinjerna för ett folkförsvar: ”Vi vilja ha en armé, oduglig till anfall såväl utåt som inåt, men desto dugligare till försvar mot dem som utifrån eller inifrån vilja anfalla Sverige och dess medborgare” (1908).
Vad innebär värdlandsavtalet med Nato? Hot mot vår alliansfrihet eller stärkt säkerhet? Debattmöte i Uppsala 7 januari
MAJ BRITT THEORIN (S)
MARIA WEIMER (L)
LARS-GUNNAR LILJESTRAND (FIB)
MIKE WINNERSTIG (KRIGSVETENSK.AKADEMIEN)
Debattledare: Stig-Björn Ljunggren
Måndagen den 7 mars kl 19.00
lokal: (IOGT) Bangårdsgatan 13 Uppsala
Arrangör: Aktionsgruppen Nej till Nato i Uppsala
Den finska modellen
Finland planerar nu att ändra sin lagstiftning så att värnpliktiga soldater snabbt skall kunna mobiliseras för repetitionsövningar om det säkerhetspolitiska läget så kräver. Finland visar vad ett värnpliktsbaserat folkförsvar betyder för att skydda landet. Kontrasten till situationen i vårt land är slående. Här har vi summa 7 bataljoner med yrkessoldater (med många vakanser) som skall täcka hela landet.
Sverige bör ta lärdom från Finland och bygga upp ett folkförankrat försvar baserat på allmän värnplikt. Basen bör vara värnpliktiga soldater och värnpliktigt befäl, möjligen med inslag av yrkessoldater – inte tvärtom.
Nyheten om den finska planeringen finns nedan:
Nato och värdlandsavtalet, Thage G Peterson, anförande i Helsingborg 27 februari
I dessa dagar talas det åter väldigt mycket om krig. Freden har liksom kommit på undantag. Få talar idag om freden. Allt färre verkar dessutom tro på freden, som en möjlig framtid.
Det finns idag en olycksbådande tro på att krig och dödande, kallt stål och militärallianser är lösningen på motsättningar och konflikter. Men sanningen är ju att det inte är krig som leder till en varaktig fred. Utan det är fred som leder till fred.
Samtal, förhandlingar, medling och diplomati är fredens väg. Alla försök måste göras för att förhindra att man tar till våldsåtgärder och krig. Det var detta som var Olof Palme-linjen, som emellertid Sverige och svensk socialdemokrati övergav, när Sverige aningslöst och dumt gick in i Afghanistan-äventyret för femton år sedan. Om någon för trettio år sedan, när Olof Palme ännu levde, hade sagt att Sverige skulle komma att föra krig och döda i Afghanistan så hade den personen ansetts vara galen.
Att falla eller inte falla undan, kommentar till ledare i Borås Tidning
Ledarkommentaren i Borås Tidning (24/2) i anslutning till den i veckan avgivna utrikesdeklarationen till riksdagen är på många sätt intressant. Den å ena sidan applåderar regeringens fasta hållning gentemot Ryssland, dock utan att problematisera vad Sveriges policy att inte prata med sin ryska granne medför med avseende på vår trovärdighet i Moskva; å andra sidan angriper den företrädare för regeringsalliansen för att de inte kan förklara hur Sverige skulle stödja ett angripet Baltikum militärt, med en antydan om att Sverige i ett sådant läge skulle visa undfallenhet mot en angripare.
1 mars. Regeringens lagrådsremiss föreläggs lagrådet
Den 1 mars skall regeringens lagrådsremiss om samförståndsavtalet (värdlandsavtalet) föreläggas lagrådet :
09:30 – Samförståndsavtal om värdlandsstöd, (Fö)
När lagrådet behandlat remissen går ärendet ( om det inte finns stora invändningar) till riksdagens utskott för behandling och därefter skall riksdagen ta ställning.
Lagrådsremiss: Samförståndsavtal om värdlandsstöd
Regeringen undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Dessförinnan, den 1 augusti 2014, undertecknade regeringen det kompletterande tilläggsprotokollet till statusavtalet PFF SOFA (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor). Såväl samförståndsavtalet om värdlandsstöd som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författningsändringar och kräver därför riksdagens godkännande innan de kan tillträdas. I lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., trafikskadelagen (1975:1410) och skyddslagen (2010:305). De föreslagna lagändringarna är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Läs lagrådsremissen
Rysslands ambassadör föreläser, Utrikespolitiska föreningen i Örebro 1 mars
Den ryske ambassadören i Sverige, Viktor Tatarintsev, håller en föreläsning på Örebro universitet tisdag 1 mars.
Han är inbjuden av Utrikespolitiska föreningen i Örebro och ska bland annat prata om Rysslands relationer med Sverige, den demokratiska processen i Ryssland, den ryska strategin för att bekämpa terrorism och landets säkerhetspolitik i Östersjöområdet.
-Det talas mycket om Ryssland som ett säkerhetspolitiskt hot mot Sverige idag. Vi vill också ge den andra sidans bild, säger Ludvig Martell, programansvarig för föreningen. Föreläsningen är öppen för alla men kostar 50 kronor för icke medlemmar i Utrikespolitiska föreningen och äger rum i Hörsal 2 i Prismahuset, Örebro universitet, med start klockan 17. Ambassadör Viktor Tatarintsev talar flytande svenska.
Sverige ska ansluta sig till ”Humanitarian Pledge”, Sveriges Radio
Regeringen har beslutat att Sverige ska ansluta sig till Humanitarian Pledge, en sammanslutning av 125 stater som vill driva på för kärnvapennedrustning, erfar ekot. Humanitarian Pledge växte fram förra året sedan de stater som står bakom avtalet om att inte sprida kärnvapen misslyckats med att komma överens om fortsatta åtgärder mot kärnvapen.Några av kärnvapenmakterna uppfattades som bromsklossar och därför tog ett stort antal icke-kärnvapenstater ett initiativ som nu samlar 125 stater. Målet är att på sikt förbjuda kärnvapen. Läs artikel
Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet, Margot Wallström, Peter Hultqvist, Pernilla Stålhammar, Jakob Dalunde på DN Debatt
Den svenska militära alliansfriheten är viktigare än på länge. I en tid där spänningarna i Europa ökar drastiskt bidrar Sverige som militärt alliansfri nation till att motverka ökad militär upptrappning och instabilitet.
Under det senaste året har flera röster höjts för ett medlemskap i militäralliansen Nato. Det vore fel väg att gå. Sverige ska samarbeta nära med andra länder för att främja fred och frihet, men vi är och ska vara militärt alliansfria. Tydlighet och långsiktighet måste vara ledstjärnor för Sveriges säkerhetspolitik. Så främjar vi bäst fred, säkerhet och stabiliteten i vårt närområde. Läs artikel
Sveriges säkerhetspolitik och Nato, Sven Hirdman
Under det kalla kriget förde Sverige en självvald neutralitetspolitik – alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Dess bärande element var den militära alliansfriheten. Ledmotivet var förre kabinettssekreteraren Sverker Åströms devis, att Sveriges säkerhetspolitik gick ut på att vi varken skulle väcka farhågor på något håll (läs Sovjetunionen) om att Sverige skulle ingå i Nato eller förväntningar på ett annat håll (läs USA) att vi skulle göra det. Det var en politik som fördes med konsekvens fram till 1991/1992. Den avsåg vår politik i fredstid. Alla var på det klara med att om vi hotades av angrepp i händelse av krig i vårt närområde, skulle vi förklara oss neutrala och försöka avvärja kränkningar av vår neutralitet. Misslyckades detta, och vi utsattes för regelrätt invasion och hamnade i krig, upphörde definitionsmässigt neutraliteten, och då behövde vi och skulle begära hjälp. Denna hjälp kunde endast komma från västmaktshåll i händelse av ett anfall österifrån. Målsättningen för det svenska försvaret var att upprätthålla en tillräckligt hög tröskel för att ett angrepp på Sverige inte skulle vara meningsfullt för en potentiell angripare med tanke på Sveriges trots allt begränsade strategiska betydelse i Kontinentaleuropas utkant.
Dåliga pansarfordon? Österbottens Tidning
Varför ska amerikanska pansarfordon användas i en övning som uttryckligen ska testa vår egen förmåga att försvara landets territorium? President Sauli Niinistö försökte ljuta olja på den försvarspolitiska diskussionens vågor under en presskonferens i går. Våghöjden i den diskussionen har varit ansenlig den senaste tiden, utgående från kommande militärövningar där också stormakten på andra sidan Atlanten ska delta.
150 beväringar från den finlandssvenska brigaden i Dragsvik är involverad i en av dem, en marin övning vid Hangö udd kommande sommar. Övningen är en del av den årligen återkommande Baltops, Baltic operations. Bland de tiotusen mannar (och kvinnor) som kommer att delta finns också amerikanska marinkårssoldater. Läs artikel