President Sauli Niinistö säger att man drar fel slutsatser om man tror att gemensamma stridsövningar med USA handlar om att skapa utrikes- och säkerhetspolitik. Enligt presidenten är syftet att utveckla stridskompetensen. Presidenten säger att man för närvarande utvecklar kriterier för krigsövningar. När kriterierna uppfylls ska statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott få ingående information om övningen.

Niinistö säger att Finlands säkerhet vilar på fyra pelare: den egna försvarsförmågan, samarbete med Sverige och USA samt ett gott samarbete också med Ryssland.

Niinistö säger att de bilaterala samtalen med Ryssland om asylsökande vid Finlands östgräns fortsätter i god anda. Presidenten talade med partiordförandena i sin tjänstebostad Talludden i Helsingfors i dag under förmiddagen. Läs artikel

Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska status ändras inte av att USA deltar i krigsövningar i Finland, säger president Sauli Niinistö

Niinistö, som träffade riksdagspartiernas ordförande i Talludden, säger att den omtalade krigsövningen som USA ska delta i handlar om att öva stridskonster och utveckla det egna försvaret. Niinistö betonar att Finlands andel i en eventuell Nato-operation inte behandlas under övningen Arrow i maj. Det är också orsaken till att statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott inte tagit ställning till övningen.

– Om övningen hade handlat om vår roll skulle man ha ingripit, säger Niinistö.

Statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott behandlar inte automatsikt alla militärövningar på Försvarsministeriets bord. För att undvika framtida uppståndelse ska man enligt presidenten nu göra upp kriterier för militärövningar. Om kriterierna uppfylls, vilket sker bland annat om övningarna innehåller vissa nya element eller helt nya övningstyper, ska Försvarsministeriet automatiskt ge en utredning på dem.

Kriterierna förbereds av försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf). (FNB). Läs artikel

Herr/fru talman, ärade ledamöter,

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och på ökat samarbete på bred front: I Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och i OSSE, med Nato och genom en förstärkt transatlantisk länk. Dialog och förtroendeskapande åtgärder är viktiga instrument för stabilitet och avspänning.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Den försvarspolitiska överenskommelse som slöts förra året är mycket betydelsefull. Den visar det breda politiska stödet för behovet av att stärka vår nationella försvarsförmåga.. Läs utrikespolitiska deklarationen

Statsminister Juha Sipilä (C) vill inte rangordna Försvarsmaktens viktigaste partner. Finansminister Alexander Stubb (Saml) skrev i sin blogg i går att USA är Försvarsmaktens viktigaste bilaterala partner. Sipilä betonar att Finland vill ha ett fördjupat försvarssamarbete speciellt med Sverige, vilket också syns i övningsverksamheten.

Sipilä tycker inte att det borde vara någon överraskning att Finland övar med USA eftersom också de tidigare regeringarnas program innehåller skrivningar om en fördjupning av det transatlantiska samarbetet.

-USA är en viktig partner eftersom landet är den viktigaste leverantören av våra vapensystem, säger Sipilä. Också Stubb skrev i sin blogg att det fördjupade internationella samarbetet inte borde vara någon överraskning för SDP:s ordförande Antti Rinne som ända fram till det senaste valet satt i det utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet. Läs artikel

Fortsatt oklarhet föreligger i Försvarsmaktens inriktning och materielanskaffning. Det senare framgår i intervju med försvarsministern i SvD 4/2. Pengarna räcker inte för bl.a. Jas-flygplan och ubåt A26. Problemet Jas har experter återkommande berört. Sakligt och ingående av generallöjtnant Carl Björeman i flera böcker t.ex. År av uppgång år av nedgång. Nu behövs försvarspengar! Den inre och yttre säkerheten visar på trängande behov för markterritoriets trygghet.

Sverige är världsledande avseende viss teknisk/militär spetskompetens. Vi medborgare kan vara stolta. Nu behövs tekniken för markförsvar i krigsavhållande syfte! Avskräckningspolitiken utövas av kärnvapenmakterna i luftrummet och på haven och i den bör Sverige inte delta. Sveriges militära alliansfria politik ska stödjas av ett folkförsvar. Läs artikel

Ett fördjupat försvarssamarbete är förmodligen den rätta vägen, men måste föregås av en öppen diskussion.

President Urho Kekkonens eftermäle delar känslorna. För många framstår UKK som förrädaren och personifikationen av vårt ömkliga förhållande till Sovjetunionen. I juli 1978 gick han sin ändå sista kända strid och visade sitt mästerskap som diplomat och försvarare av fosterlandet då han i en historia som är för lång att återges här, när han lyckades mota den sovjetiske försvarsministern Dmitrij Ustinovs påtryckningar om gemensamma försvarsövningar för Finland och Sovjetunionen. Gemensamma manövrar hade inte varit förenliga med Finlands neutralitetspolitik. Läs artikel