Den fortfarande ständigt resande Carl Bildt var nyligen i Ryssland. Där träffade han bland annat företrädare för presidentadministrationen i Kreml. På sin blogg Alla dessa dagar gjorde han i sammanhanget några intressanta reflektioner. Han pekar där på Rysslands uppenbara ekonomiska problem och ett med åren tilltagande auktoritärt styre. De förhoppningar han för ett par decennier sedan hade om en mer demokratisk utveckling har inte besannats. Men han understryker samtidigt vikten av samtal trots dagens politiska motsättningar:I dag är Ryssland i mångt och mycket ett oberäkneligt land där det är svårt att undgå intrycket av att en regim som badar i machonationalism kommer att bli mer beroende av militära äventyr för att bibehålla sin ställning.

Och i detta ligger alldeles självklart betydande risker – allra främst för Ryssland självt.

Men trots – eller kanske på grund av – detta förblir det viktigt att ha nära kontakt och också dialog med detta Ryssland. Läs artikel

HÖGKVARTERET
Den 5 april flög ett norskt statsluftfartyg in på svenskt territorium utan giltigt diplomatiskt tillstånd vilket formellt sett betraktas som en kränkning.
Planet som är av typen CL-60 är inhyrt av norska regeringen och flög från Gardemoen till Ciampino i Italien och passerade svenskt luftrum på vägen. Norge har ett årstillstånd, men det gäller inte för denna flygplanstyp och detta missförstånd har bidragit till incidenten.

Försvarsmakten har lämnat över en rapport om händelsen till regeringskansliet. Läs meddelande

Forsvarsstaben legger til grunn at det vil ta minst 1-2 måneder før Norge kan få hjelp fra en hovedstyrke fra NATO i en alvorlig krise- eller krigssituasjon. Det får aldrimer.no opplyst av flere, uavhengige og sentralt plasserte forsvarskilder, blant annet i kretsen rundt forsvarssjefen samt ved Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) på Reitan utenfor Bodø.

Läs mer: https://www.aldrimer.no/1-2-maneder-for-natos-hovedstyrke-kommer/

I ett tal framhåller president Sauli Niinistö att det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön blivit mer spänt i och med kriget i Ukraina, och Rysslands agerande. En av konsekvenserna är att Nato ökade sin närvaro och att det är möjligt att den närvaron kommer att öka i framtiden efter Natotoppmötet i Warszawa. Niinistö poängterar även att han tillsammans med regeringen velat hålla diskussionskanalerna öppna med ledningen i Ryssland på ett ansvarstagande sätt. Han nämner som exempel träffen med Vladimir Putin i Moskva under påskveckan. – Det är bättre att prata med någon än att se förbi personen, och det är bättre att försöka samarbeta då det bara går. Det är också bättre att försöka sköta problemen än att låta bli att göra det.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/04/05/sauli-niinisto-osakra-tider-rader-i-europa

I Norge står inte Nato-medlemskapet under diskussion. Men frågan är hur mycket det är värt i praktiken. Det finns en vetorätt vid Nato-insatser, och varje medlemsland beslutar självt om i vilken grad det vill delta i solidariska insatser. I den här artikeln uttalar sig flera sakkunniga:

Atlanterhavspaktens artikkel 5 forutsetter at et angrep mot ett av NATOs medlemsland skal utløse et kollektivt forsvar fra hele alliansen. Men så enkelt er det ikke i virkeligheten, fastslår forsvarseksperter. Det er nemlig ikke sikkert at et medlemsland i NATO som er under militært angrep, får militær hjelp i det hele tatt.

Läs mer: https://www.aldrimer.no/nato-traktaten-gir-ingen-garantier/

När det gäller Sten Tolgfors kan vi konstatera att det finns gamla dokumenterade uttalanden om ”att Rysslands försvarsbudget växer men från låga nivåer”. Det tydliga intrycket är en vilja att förminska riskerna med utvecklingen i vårt grannland i öster. På den tiden var regeringens koncentration mer riktad mot internationella operationer, än det nationella försvaret av Sverige.

Läs mer: http://www.svd.se/m-tonade-garna-ned-riskerna-med-utvecklingen-i-ost/om/debatt

Regeringen har nu lagt propositionen för godkännande av värdlandsstödsavtal med Nato. Ingen säkerhetspolitisk konsekvensanalys är gjord. Kritikerna hävdar att avtalet öppnar för kärnvapen på svensk mark och att Nato kan anlägga baser för anfall mot exempelvis Baltikum utgående från svenskt territorium.

I avtalet står: ”Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer”. Men, i Natos doktrin och strategi ingår kärnvapen som integrerad del. I ingressen i propositionen sägs i och för sig: ”Kärnvapen får inte placeras på svenskt territorium”. Detta har Sverige i decennier tydligt markerat till omvärlden Det är oklart om denna text är avsedd att tysta de svenska kritikerna eller om den har någon juridisk bärighet. Läs artikel

Vi är oroliga att det Värdlandsavtal med Nato som riksdagen ska rösta om i maj försämrar säkerhetsläget i Östersjöområdet, skärper konflikten mellan Nato och Ryssland och ökar risken för ett förödande storkrig.

Vi begär därför svar från statsministern på följande fråga:Kommer du att föreslå ett beslut som:

1. Förbjuder att kärnvapen under några omständigheter placeras på svenskt territorium.

2. Klargör att avtalets skrivningar inte kan tolkas som Nato-baser på svensk mark.

3. Utesluter att befälsrätten över svensk trupp kan överföras till Nato. Läs uttalandet i Dala-Demokraten

Natos så kallade AWACS-plan som nyligen fått utökat tillstånd att passera genom Sverige kan göra teknisk signalspaning. Det avslöjar en av deras högsta befälhavare för SVT. Men ingen radar eller signalspaning sker under passagerna – trots en spaningsräckvidd på minst 400 kilometer, säger befälhavaren. Det är överstelöjtnant Ed Spinelli som avslöjar för SVT att Natos AWACS-flygplan även kan signalspana. Han är befälhavare för en av Natos AWACS-divisioner. Det är tidigare känt att planen har stridsledning ombord och att de spanar med radar. Den officiella räckvidden för spaningen är minst 400 kilometer.

– Den är väldigt ingående. Hur långt vi kan se är hemligstämplat, men det handlar om avsevärda avstånd. Den elektroniska spaningen handlar delvis om att ge möjlighet till identifikation, säger Ed Spinelli. Läs artikel

Tillståndet för AWACS-planen har kommenterats på denna sajt.

Robert Sundberg skriver i Dala-Demokraten om betydelsen av att Sverige står på egna ben och visar att vi kan försvara vårt territorium med eget försvar. Sundberg hänvisar till försvarsuppgörelsen i fjol och menar att den var ett trendbrott som innebär en ökad satsning på försvaret. Nu har det dock visat sig att materialbeställningarna kostar mer än beräknat, så att vidareutvecklingen av JAS och den nya ubåten äter upp del av anslaget som skulle gå till fler soldater.

Problemet med Nato-medlemskap är inte att försvarsanslagen då ökar, utan det rör frågan om bästa sättet för Sverige att stå utanför krig och konflikter. Försvararna av Sveriges alliansfrihet måste inse att det krävs mer pengar till försvaret för att vi trovärdigt skall kunna hävda vårt territorium.

Robert Sundberg: Den ledande republikanska presidentkandidaten i USA, Donald Trump, säger att andra länder än USA måste betala mer i Nato. Det är ett tufft budskap för anhängarna av svenskt inträde i denna militärallians.

Natoanhängarna är främst borgerliga och har senaste året tyckt sig få vind i seglen. De tycker att Rysslands ökade utrikespolitiska aggressivitet, med kränkningar av svenskt territorium i luftrummet, ger argument för Natoanslutning. Läs ledaren i Dala-Demokraten

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har tagit del av en översikt över Finlands säkerhetspolitiska samarbete. Översikten har utarbetats vid utrikesministeriet, och republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet har bistått med kommentarer och sakkunnighjälp.

När utskottet tog del av översikten konstaterade det att översikten i enlighet med uppdraget är begränsad till sin natur och endast behandlar Finlands säkerhets- och försvarspolitiska samarbete med olika institutioner och stater utifrån de gällande riktlinjerna. Den är inte en Natoutredning och behandlar inte heller frågor som gäller den s.k. övergipande säkerheten.

Målsättningen är att översikten ska främja diskussioner om Finlands säkerhet. Översikten är särskilt aktuell på grund av det rådande internationella läget, som präglas av ökad osäkerhet och ansträngda relationer mellan staterna. Ryssland har genom sitt agerande i Ukraina brutit mot internationell rätt och mot grundprinciperna för den europeiska säkerheten. Förenta staterna och EU har på grund av detta påfört Ryssland sanktioner som man hoppas ska leda till att landet ändrar sin politik. Relationerna mellan Ryssland och västländerna präglas nu av misstroende och utsikterna för samarbete har försvagats. Finland hoppas att det ska finnas förutsättningar för att få till stånd en förbättring av situationen, men det är möjligt att den förblir problematisk en lång tid framöver. Läs pressmeddelandet