En alls inte självklar självklarhet, Svante Säwén i Sundsvalls Tidning

…Men i grunden ska försvaret skydda Sveriges territorium. Jag ser visserligen ingen risk i dag för ett isolerat angrepp mot Sverige. Men det nya kalla kriget kan förstås bli värre. Alla måste veta att ett angrepp mot Sverige kostar. Det är vad vi har ett försvar till. En annan sak är att om vi ska bistå andra så ska vi själva avgöra när, var och hur.

Ur den synvinkeln är den ensidiga svenska så kallade solidaritetsförklaringen märklig. Försvarsdebattörerna Anders Björnsson och Kent Zetterberg, som i stället förordar en kraftig ökning av försvarsbudgeten, kallar den rent av huvudlös och kvalificerat snömos (SvD 5 mars-16). De menar att den kan tolkas som en bön om att bli indraget i krigsföretag på ett tidigt stadium och få medverka till att de eskalerar.

Jag fruktar att de har rätt. Det är allt annat än att använda vår alliansfrihet till dialog. Den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen med EU, Norge och Island, ses som ett svenskt komplement till EU:s solidaritetsklausul, som dock inte innebär krav på militärt stöd. Läs artikel

Vart syftar en övning med Patriotmissiler? Lars-Gunnar Liljestrand

Generallöjtnant Ben Hodges, befälhavare för USA:s arméstyrkor i Europa, har förklarat att han gärna skulle vilja öva på att flytta amerikansk materiel från amerikanska baser i Europa till Sverige och nämnt luftvärnssystemet Patriot för placering på svenskt territorium. Hodges anser att det skulle sända en tydlig signal till Ryssland om att Nato höjt beredskapen i Östersjöregionen.

Moderaternas ledande försvarspolitiker Hans Wallmark välkomnar att USA vill öva med luftvärnssystemet Patriot i Sverige. Nu kräver han besked av försvarsministern i frågan.

Däremot vill moderaterna inte direkt binda sig för att Sverige skall anskaffa Patriotmissiler, något som Liberalernas partiledare Jan Björklund redan 2013 förespråkade.

Läs mer

Kommentar till Lars Ingelstam, Anders Björnsson

På 1970-talet motionerade jag till en så kallad värnpliktskonferens om allmän värnplikt för kvinnor. Som ombud talade jag för den, men tanken slog inte rot. En allmän försvarsnegativism var rådande. Plikten uppfattades som börda, inte som medborgerlig rättighet. Det soldatfackliga arbetet inriktades på att skaffa de värnpliktiga förmåner och lindring från den inte alltid så tunga tjänstgöringen. Under de tolv månaderna i Boden och de efterföljande på kadettskolan i Jönköping erhöll jag en ganska bra grundkondition. Det var en bisak.

Nu hittar jag inte den där motionen – den har gått upp i rök, bokstavligen – men jag tror att jag efter fyrtio år skulle kunna underteckna den på nytt.

Läs mer

”Vi tillhör inte en militär allians”, Vasabladet

USA har ambitioner att markant öka sin militära­ närvaro i Norden. Dels ska Finland och USA som bekant genom­föra gemensamma ­miltära ­övningarna på finländsk mark senare i vår. Dels vill nu befäl­havaren för USA:s styrkor i Europa,­ ­generallöjtnant Ben Hodges, öva att flytta ett ­Patriot-missilsystem från amerikanska baser i ­Europa till Sverige och tillbaka över havet.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, som på tisdagen besökte Finland, avböjde dock att kommentera förslaget med hänvisning till att ingen ­beredning i ärendet ännu föreligger. Hultqvist vill heller inte spekulera i möjligheten att Finlands och Sveriges försvarssamarbete, som också gäller i kristider, kunde övergå i en försvarsallians. Det är en fråga för framtiden. Som icke-Natoland håller Sverige åter på att förbättra sin försvarsförmåga. Man satsar bland ­annat på att förstärka territorialförsvaret, åter­införa värnplikten och fördjupa samarbetet med USA. Läs artikel

Vad vet du om värdlandsavtalet? Videoupptagning från debattmöte i Uppsala 7 mars

Den 7 mars 2016 arrangerade Aktionsgruppen Nej till NATO i Uppsala Öppen debatt mellan Maj Britt Theorin (S), Lars-Gunnar Liljestrand (FiB-jurist, folkrättsexpert och skribent), Mike Winnerstig (militärexpert) och Maria Weimer (försvarspolitiker, Liberalerna) om värdlandsavtalet.  Debattledare: Stig-Björn Ljunggren.

Inspelningen av debatten är uppdelat i tre delar: 1. Inledningar (26 min), 2. Replikskiftet (28 min) och 3. Publikfrågor och slutord från debattörerna (28 min). Inspelningen är gjord av Franz Smidek.

Finland och Sverige har olika syn på försvaret av Baltikum, Hufvudstadsbladet

Finland och Sveriges försvarsministrar har klart olika uppfattning om man ska komma Baltikum till undsättning i en krissituation. Sveriges upprustning på Gotland handlar delvis om att kunna bidra till Baltikums försvar, medan beskedet från Finland lyder: Ty er till Nato, vi sköter enbart oss själva. Det allt intensivare finsk-svenska försvarssamarbetet märks genom att det är tätt mellan de finsk-svenska försvarsministerträffarna.  Läs artikel

Sveriges försvarsminister: Ryssland största hotet. svenska.yle.fi

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist gick rakt på sak i ett anförande inför pressen och inbjudna gäster i Helsingfors på tisdagen.

– Rysslands olagliga annektering av Krim och fortsatta aggression mot Ukraina är det största hotet mot den europeiska säkerhetsordningen. Det är viktigt att länder som Sverige och Finland står enade tillsammans med Europa och att den transatlantiska länken med USA är intakt, sade Hultqvist. Den transatlantiska dimensionen i Sveriges militära samarbete har nyligen väckt debatt i Sverige. Svenska TV4 rapporterade häromdagen att en av USA:s arméchefer gärna skulle öva transport av Patriot-luftvärnsmissiler till Sverige, uttryckligen som en styrkedemonstration.

– Vi bedriver övningsverksamhet med många länder, däribland USA. Den här enskilda övningen som man föreslår och som vi inte har något ställningstagande till har jag ingen anledning att kommentera, säger Hultqvist. – Det är Sveriges sak att fatta beslut om eventuell medverkan. Finland har inte fått något sådant här erbjudande, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).

Det är Nato som bestämmer, Per Åberg i UNT

Krister Andrén talar lugnande om värdlandsavtalet i UNT den 5 mars. Men för att läsarna ska bli riktigt lugnade utelämnar han en del. Det viktigaste han utelämnar är vad som händer om Sverige vill aktivera avtalet, det vill säga inbjuder Nato att bedriva verksamhet på svenskt territorium. Nato har ingen skyldighet att acceptera en på avtalet grundad begäran från Sverige att inleda operationer på svenskt territorium utan har full frihet att tacka nej. Om sådan verksamhet som Sverige önskar inte passar in i Natos planer i stort kan man anta att Nato kommer att ställa sig kallsinnigt.

Men om Nato går med på en begäran om gemensamma aktiviteter – som kan äga rum även i fredstid – framgår det av avtalets tredje kapitel att dessa kommer att vara Nato-ledda.Då tar Nato helt enkelt över. Natos policy och rutiner kommer att gälla. Det slutliga målet för en inledd operation bestäms inte heller av Sverige. Det fastställs i ett särskilt tilläggsdokument som ska grundas på ”operationsplaner”. Hur dessa planer ska upprättas framgår inte av den avtalstext som föreligger. En ”styrkommitté” för operationen ska inrättas men hur stort det svenska inflytandet blir i denna är oklart. Sveriges möjligheter att påverka är avgjort mindre med avtalet på plats än de annars skulle vara. Läs artikel

Inga Patrioter på Gotland! Håkan Ericsson , helagotland.se

Nu har signal- och avskräckningstaktiken mellan USA, Nato och Ryssland nått en ny nivå. Den amerikanske befälhavaren över USA:s arméstyrkor i Europa vill gärna placera de amerikanska luftvärnsrobotarna Patriot i Sverige. Och kanske på Gotland. För att kunna skydda Natoländerna Estland, Lettland och Litauen mot rysk aggression.

Patriotrobotarna blev kända under Irakkriget 2003, då de i princip sköt ner alla irakiska Scudmissiler som avfyrades mot amerikanska mål. Patriotroboten är ett luftvärnsförsvar som är mycket avancerat och tillsammans med radar och andra digitala tillbehör kan robotar pricka det flesta av fientliga robotarna.

Även om Sverige har ett övningsavtal med Nato, så är det frågan om det är tillåtet och politiskt och militärt klokt att flytta Patriotrobotar till Gotland och öva med dem i ett tänkt mottangrepp mot en rysk aggression mot de baltiska Nato-länderna. Bara att denne amerikanske general uttrycker en sådan åsikt, är ett led i den psykologiska signalkrigföring som förs mellan Ryssland och USA-Nato. Läs artikel

Alla dessa internationella övningar: Cold Response 2016 och den militära alliansfriheten, Rolf Andersson

Trots deklarationer från den nuvarande statsledningens sida att landet efter decennier av underminering av den egna försvarsförmågan ska prioritera det nationella försvaret ger den oförtrutet Försvarsmakten i uppdrag att delta i och satsa stora resurser på internationella militärövningar. Det handlar om väsentliga belopp och resurser i övrigt. Den här gången medverkar Försvarsmakten i den norska övningen Cold Response 2016, som äger rum under februari och mars.

Enligt regeringens hemsida genomförs denna multinationella övning i krävande subarktisk miljö där totalt cirka 15 000 personer deltar i ett område som ger möjlighet att öva strid mot en kvalificerad motståndare med större förband och över stora ytor, vilket ger de medverkande erfarenhet av de ytor, volymer, tider och avstånd som strid i större förband innebär. I övningen ingår också flyg som övas i både svenskt och norskt luftrum. En svensk brigadstab leder en av de multinationella brigaderna i övningen.

Läs mer

Neutralitet åter som mål, Bo Persson

Med anledning av inlägget den 4 mars, ”Öka försvarets resurser kraftigt”

Alliansfriheten hindrar ju inte regering och riksdag att dra in oss i krig nu när neutralitetsambitionen tagits bort från de återkommande regeringsförklaringarna.
Så därför räcker det inte med att solidaritetsförklaringen som tagit dess plats i sammanhanget blir av med denna. Även om det vore en förbättring.
Vad som behövs är att neutralitetambitionen återfår sin plats i dessa förklaringar.
Varför driver inte fredsrörelsen den frågan?

 

Svar till Bo Persson, Anders Björnsson

Man får ta en sak i taget. Som jag avslutade min artikel ”De politiska termernas tyranni” på denna sajt: ”det finns åtskilligt att korrigera i vår nuvarande säkerhetspolitiska hållning. Till slut måste säkert ’neutraliteten’ som option komma till heders igen. Jag ser det som en tidsfråga.”

Läs mer