NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist besöker Helsingfors den 8 mars 2016.
Peter Hultqvist kommer att träffa sin finske kollega Jussi Niinistö och bland annat diskutera försvarssamarbetet mellan länderna, det säkerhetspolitiska läget i närområdet samt partnerskapet med Nato . Under dagen deltar ministrarna i en dialog om försvarspolitik och internationellt försvarssamarbete som arrangeras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Läs pressmeddelande
Sverige är ett rikt land. Det är värt att försvara. Det har en av de bästa ekonomiska tillväxterna i Europa. Under de senaste tjugo åren har Sveriges ekonomiska välstånd ökat enormt och köpkraften stigit brant. Ändå satsar vi mindre på vår försvarsmakt än nästan alla europeiska länder. De totala försvarsanslagen närmar sig 1 procent av bruttonationalprodukten. För någon generation sedan låg de på drygt 3 procent.
Detta har inte varit ett olycksfall i arbetet. Avlövningen av försvarsmakten, som satte in med full kraft under 1990-talet, var politiskt dikterad. Den styrdes i stor utsträckning av en ogrundad föreställning om ”historiens slut” som vann anklang och spridning efter kalla kriget. Men nästan ingenting talade för att land efter land snabbt skulle kopiera den västerländska modellen för politisk styrning och hushållning med knappa resurser bara för att ett annat system, det sovjetiska, imploderade. Läs artikel
För första gången öppnar i dag SD-ledaren Jimmie Åkesson för en Natoutredning:– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato. Och det är inte självklart att SD säger nej till värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato:– Vi har förslag på vad som ska förändras för att vi ska acceptera den typen av avtal, säger partiledaren. Sverigedemokraterna har fram tills nu konsekvent sagt nej till en Natoutredning och till Natomedlemskap.I en stor intervju för Expressen ger i dag partiledaren Jimmie Åkesson ett nytt besked.– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato, säger han. Samtidigt konstaterar SD-ledaren att partierna som i dag förespråkar en utredning redan har bestämt sig för att vi ska gå med i Nato – och det vill inte han.– När man utreder någonting i Sverige betyder att antingen att man vill begrava en fråga eller att man vill genomföra någonting, hävdar Jimmie Åkesson. Läs artikel
Sverige har sedan Karl XIV Johans dagar varit alliansfritt och under hela denna tid varit förskonat från krig. Erfarenheten – och det är den vi måste luta oss mot – talar för att vi bör fortsätta denna framgångsrika politik. Men vad kan historien lära oss, då vi gick i allians med främmande makt?
I freden vid Tilsit 1807 hade Rysslands kejsare Alexander I och fransmännens kejsare Napoleon kommit överens om hur de skulle förhålla sig till omvärlden. Det sägs att de båda muntligen och med ett handslag kom överens om att om inte Sverige anslöt sig till det så kallade kontinentalsystemet som Napoleon år 1806 hade förkunnat, så skulle Ryssland inta Finland, som då var en del av det svenska riket. Bakgrunden till freden 1807 var att Napoleon hade vunnit en förkrossande seger över de rysk-preussiska arméerna vid Friedland i Ostpreussen.
Presidenterna möttes förra gången i juni i fjol. Syftet med mötet är att förbättra relationen mellan länderna, skriver Iltalehti
Lars-Gunnar Liljestrand har på denna sajt påtalat bristerna i den ”socialdemokratiske” ambassadören Sven-Olof Peterssons vurmande för svenskt Nato-medlemskap. Vad som slår en är hur en diplomat, som ändå har haft chefsposter i både Bryssel och Canberra, kan förvränga innebörden i gällande svensk säkerhetspolitik så som Petersson gör. Den svenska militära alliansfriheten finns inte, påstår han, den upphörde 1995, med EU-medlemskapet.
Detta är sannerligen gåtfullt. Europeiska Unionen är ju inte en militärallians. Den äger ingen egen krigsmakt. Det räcker med att gå till den så kallade Europaportalen för att konstatera att ingen av de 28 EU-kommissionärerna har försvarsfrågor som en angiven, prioriterad uppgift. En av dessa svarar för utrikes- och säkerhetspolitik, men som bekant saknar EU en gemensam och förpliktande linje i dessa frågor. Det är mest bara prat. Huvudstäderna bestämmer.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tackat ja till en inbjudan av Utrikespolitiska föreningen vid Örebro universitet att föreläsa fredag 11 mars kl 17 i lokalen HSL1 på universitetet. Hultqvist kommer bland annat att tala om Sverige och Nato. Det kommer att ges utrymme för att ställa egna frågor.
– Försvarsministern kommer också att ges möjlighet att själv kommentera den ryske ambassadörens uttalanden som skedde på vår senaste föreläsning, berättar Ludvig Martell.
– Vi har även bokat föreläsning med den amerikanska ambassaden den 18/ mars kl. 15.00 i HSL2 på Örebro universitet. Föreläsningen kommer bl.and annat att handla om relationen Sverige-USA, samt deras syn på omvärldssituationen. Det kommer ges möjlighet till frågor här också. Mer information
Natten mellan onsdag och torsdag drog militärövningen Cold Response igång i mellersta Norge. SVT Nyheter fick en exklusiv tur med Natos avancerade övervakning- och stridsledningsflygplan, kallad AWACS. Nato bekräftar för SVT att det var ett av dessa specialplan som upptäckte när ryskt bombflyg övade anfall mot Sverige påsken 2013.
Det är tidig morgon på Ørland flygbas i närheten av Trondheim. In i det sista har vi väntat på klartecken för avgång med ett av Natos övervaknings- och stridsledningsflygplan AWACS.Vi ska ut på ett sex timmars uppdrag någonstans längs norska västkusten. Vi är de enda journalisterna och svenskarna ombord bland militärerna och vi ska få följa med på en del av Cold Response-övningen. Läs artikel
Karin Enström och Hans Wallmark har i sin replik på vår artikel (DN Debatt 28/2) rätt i att det värdlandsavtal med Nato som regeringen nu avser att föreslå riksdagen inte är detsamma som ett Nato-medlemskap. Om detta är vi överens. Men vi är definitivt inte överens om kravet på att Sverige ska gå med i Nato. Vi behöver ingen färdplan till Nato-medlemskap. Vi satsar på att utveckla den samarbetslinje som Sverige valde 1994, inte medlemsskapslinjen, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Att ändra Sveriges säkerhetspolitiska doktrin och därmed frångå den strategi som regeringen nu driver, nämligen att dels fördjupa våra internationella samarbeten, dels öka försvarsmaktens militära förmåga skulle skapa en helt ny säkerhetspolitisk situation i vår del av Europa. Att byta säkerhetspolitisk grunddoktrin är inget som går spårlöst förbi. Självklart påverkar det hela det strategiska läget i vår del av Europa. Läs artikel
Flera av de mest högljudda förespråkarna för svenskt Nato-medlemskap motiverar sitt ställningstagande med att det gäller säkerheten för Baltikum.
De baltiska staterna har gått med i Nato för sitt skydd. Det är deras eget val, och de har all rätt att göra det valet. Nato-ledarna har också upprepade gånger försäkrat att Baltikum skall försvaras. Den 3 september 2014 uttalade USA:s president Barak Obama: ”Försvaret av Tallinn och Riga och Vilnius är lika viktigt som försvaret av Berlin, Paris och London.”
Men de svenska Nato-aktivisterna tvivlar. Ambassadör Sven-Olof Petersson funderar i Aftonbladet (3/3) ”hur Sverige på bästa sätt kan bidra till fred och stabilitet i vårt närområde, när tillgång till svenskt territorium är avgörande för Natos försvar av Baltikum. Sverige utanför Nato skapar ett svart hål i försvaret av Baltikum. Med Sverige som medlem i Nato minskar därför krigsrisken.”
Ord kommer och går. Det är få som numera talar om globaliseringens förtjänster, när massmigrationen har drabbat även rika europeiska länder. Så länge turister och tillverkning rörde sig bort från Europa, var allt frid och fröjd. ”Världen är platt”, skrev den amerikanske journalisten Thomas Friedman. Men när fattigfolket reser på sig, då reses det murar igen.
Det är inte mycket att säga om saken. Stater har sina intressen. Den europeiska migrationspolitiken visar att statssuveräniteten inte alls har eroderat, trots de unionella projekten och globaliseringsvisionerna. En del av dessa har rentav börjat uppfattas som hot mot samhällenas stabilitet. ”Globalisering” ger inte längre några politiska pluspoäng. Ordet har sorterats ut och lagts i malpåse.
En debatt som saknades om värdlandsavtalet i Finland har gått desto hetare i Sverige – avtalet godkänns först efter förbud mot kärnvapen på svensk mark. Värdlandsavtalet handlar i korthet om att göra det enklare och snabbare för försvarsalliansen Nato att använda till exempel svenska flygbaser vid övningar, i krissituationer eller i krig. Meningen är att förbättra förutsättningarna för att ge och ta emot stöd och det krävs en särskild inbjudan från svensk sida för en sådan operation. Läs artikel