I en intervju i DT säger försvarsminister Peter Hultqvist att han vill ha ett bredare och starkare nationellt försvar. Det är bra att han förklarar sig vilja fokusera mer på försvaret av Sverige. När det gäller hur detta ska åstadkommas är han emellertid inte särskilt tydlig.

Han framhåller med rätta att de farhågor som kom till uttryck när värnplikten avskaffades har besannats. Hultqvist talar om att det eventuellt kan bli aktuellt med någon form av återinförd värnplikt, men att det står klart att det inte kan bli som tidigare svensk värnplikt. Frågan är under utredning och det finns all anledning för värnpliktsförsvarets vänner att följa den utredningen observant.

Samarbete med Nato ska enligt Hultqvist inte förväxlas med Natomedlemskap. Det är inte aktuellt. Det är bra att regeringens linje bekräftas. Men när det gäller beslut som behövs för att fortsätta stärka Sveriges säkerhet tar han upp att det bland annat handlar om värdlandsavtalet med Nato. Avtalet handlar enligt Hultqvist inte om att vi ska tvingas husera några Nato-baser eller kärnvapen i Sverige. Allt kommer bottna i egna svenska beslut. Det vi vill med avtalet är att underlätta övningsverksamheten med Nato – som i sin tur stärker vårt eget försvar och säkerhet enligt Hultqvist. Som torde ha framgått för den som följer alliansfriheten.se delar vi inte bedömningen att avtalet stärker Sveriges säkerhet. Läs intervjun

Björn von Sydow, Tage G Peterson, Björn Körlof, Stig Larsson, Lars Ivar Hising och Stig Strömholm skrev en gemensam artikel i Svenska Dagbladet sedan riksdagen med ytterst tunn övervikt beslutat att avskaffa värnplikten. Författarna argumenterar insiktsfullt och förutseende mot det fatala beslutet som varit mycket skadligt för svensk försvarsförmåga:

Den etappvisa avvecklingen av värnplikten kan visa sig bli ett av det mest okloka beslut som det svenska försvaret – och därmed Sverige som helhet – drabbats av i modern tid. Det står nämligen fullt klart att man driver ett högt spel om vårt lands framtida säkerhet, då man utan seriös analys och utan sedvanligt remissförfarande gör sig av med det tveklöst mest kostnads- och rekryteringseffektiva bemanningssystem som finns. Samtidigt hugger man av försvarets rötter i folkgemenskapen, något som i århundranden utgjort försvarets värdefullaste tillgång. Upphävandet av pliktbegreppet är en tydlig signal från beslutande myndigheter att försvaret av det egna landet inte längre är en självklar skyldighet. Läs artikeln

”Den skärpta internationella stämningen har också märkts i vår närhet. I Östersjöområdet har både Rysslands och Natos militära närvaro ökat.

I mitt tal i fjol konstaterade jag, att Finland bedriver en aktiv stabilitetspolitik. Centralt med tanke på vår utrikespolitik är vårt förhållande till Sverige och Ryssland, att vi är en del av Norden samt samarbetet både inom Europeiska unionen och med Natoländerna. Utgångspunkterna för stabilitetspolitiken inom Östersjöområdet är relativt goda. Staterna ställer inga territoriella krav på varandra och det interna politiska läget i staterna är stabilt. Det finns alltså ingen härd som skulle blossa upp av sig själv, även om de mer omfattande spänningarna märks också här.

Finland och Sverige är Natos särskilda partner. Vi utövar tillsammans ett allt tätare militärt samarbete som fungerar bra, och som värdesätts i bägge länderna. Vi kan dock göra mer.

Finland och Sverige är dessutom båda länder som inte hör till någon militär allians. Tillsammans har vi starka band till både väst och öst, och detta ger oss en särställning. Det skapar också möjligheter till ett betydande arbete för att främja säkerheten och stabiliteten i Nordeuropa. Det vore logiskt, att vi vidareutvecklade också det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Det ligger i båda ländernas intresse att sträva efter att främja den samarbetsbaserade säkerheten, som också innefattar en strävan efter att utveckla åtgärder som väcker förtroendet”. Läs talet

Talet ansågs vara en strukturerad analys av de frågor som väcker känslor bland medborgarna, det vill säga invandring, säkerhet och ekonomi. Den utrikes- och säkerhetspolitiska delen av talet tolkades däremot olika.

Historieprofessor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet anser att presidenten i sitt tal underströk Finlands alliansfrihet i samma grad som under tidigare år. Meinander sade att presidenten inte försökte förneka eller förminska Nato-samarbetet utan att han i stället konstaterade att samarbetet framskrider väl.

Chefen för Åbo universitets center för riksdagsforskning, Markku Jokisipilä, tolkar talet så att presidenten förankrade Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje till Sverige och att talet inte innehöll något budskap om ett behov att ansöka om medlemskap i Nato.

– Det intressanta var ordningen i vilken han nämnde Finlands utrikespolitiskt centrala partner och aktörer: först Sverige, sedan Ryssland, sedan Norden och först efter det EU och till sist Nato, sade Jokisipilä. Läs kommentarerna

Sverige avskaffade för drygt fem år sedan värnplikten i fredstid. Magnus Henreksson, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg och Peder Johnson ifrågasatte det beslutet i ett inlägg i Svenska Dagbladet. De framhåller att det historiska riksdagsbeslutet fattades med bara tre rösters majoritet och utan att ha föregåtts av en ingående offentlig debatt om vad vi vill med vårt försvar. De konstaterar att konsekvenserna ger anledning till oro, inte bara för försvarets personalförsörjning utan även när det gäller försvarets sammanhållande och socialiserande funktion. Inlägget ger perspektiv och de frågeställningar de tar upp är minst lika aktuella idag. Samlat ger de mycket starka skäl för att återinföra allmän värnplikt. Läs artikel

Marinen fick en ny kommendör på tisdag. Det är konteramiral Veijo Taipalus som nu leder marinen. Han tar över uppgiften efter vice amiral Kari Takanen, som blir chef för huvudstaben. En viktig fråga för marinen är att förnya flottan. Marinen är i behov av minst fyra nya stridsfartyg, säger Taipalus.

– De största utmaningarna gäller anskaffningar av materiel. Största delen av våra fartyg tas ur bruk i mitten av 2020-talet. Det är något som vi måste jobba med, säger Taipalus. Läs artikel