Om värdlandsavtal och kärnvapen mm i riksdagsdebatten 23 februari, utdrag ur svar från utrikesminister Margot Wallström

av

Utdrag ur debatten:

Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S):

Herr talman! Jag anser att ett aktivt arbete för internationell kärnvapennedrustning är en självklar del av svensk säkerhetspolitik. Det är ständigt aktuellt, inte minst mot bakgrund av Nordkoreas provsprängning nyligen. Vi ser också hur de befintliga kärnvapenarsenalerna bibehålls och att man utvecklar nya vapen.

Det gynnar inte vår säkerhet, och det gynnar inte världens säkerhet att ledas in i en ny rustningsspiral. Därför är de frågorna mer aktuella.  Vi jobbar på att eliminera alla kärnvapen, främst inom FN, genom olika initiativ för kärnvapennedrustning. Den öppna arbetsgruppen är som sagt i hög grad ett resultat av att vi åter har engagerat oss. Vi var med i den mindre grupp stater som förhandlade om nedrustningsdelen under NPT:s översynskonferens förra året.

Läs mer

Sipilä betonar försvarssamarbetet med Sverige, Vasabladet

av

Statsminister Juha Sipilä (C) vill inte rangordna Försvarsmaktens viktigaste partner. Finansminister Alexander Stubb (Saml) skrev i sin blogg i går att USA är Försvarsmaktens viktigaste bilaterala partner. Sipilä betonar att Finland vill ha ett fördjupat försvarssamarbete speciellt med Sverige, vilket också syns i övningsverksamheten.

Sipilä tycker inte att det borde vara någon överraskning att Finland övar med USA eftersom också de tidigare regeringarnas program innehåller skrivningar om en fördjupning av det transatlantiska samarbetet.

-USA är en viktig partner eftersom landet är den viktigaste leverantören av våra vapensystem, säger Sipilä. Också Stubb skrev i sin blogg att det fördjupade internationella samarbetet inte borde vara någon överraskning för SDP:s ordförande Antti Rinne som ända fram till det senaste valet satt i det utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet. Läs artikel

Anslutning till Nato ger ingen försvarsstyrka, Per Blomquist i Skaraborgs Allehanda

av

Fortsatt oklarhet föreligger i Försvarsmaktens inriktning och materielanskaffning. Det senare framgår i intervju med försvarsministern i SvD 4/2. Pengarna räcker inte för bl.a. Jas-flygplan och ubåt A26. Problemet Jas har experter återkommande berört. Sakligt och ingående av generallöjtnant Carl Björeman i flera böcker t.ex. År av uppgång år av nedgång. Nu behövs försvarspengar! Den inre och yttre säkerheten visar på trängande behov för markterritoriets trygghet.

Sverige är världsledande avseende viss teknisk/militär spetskompetens. Vi medborgare kan vara stolta. Nu behövs tekniken för markförsvar i krigsavhållande syfte! Avskräckningspolitiken utövas av kärnvapenmakterna i luftrummet och på haven och i den bör Sverige inte delta. Sveriges militära alliansfria politik ska stödjas av ett folkförsvar. Läs artikel

Falska förespeglingar och undfallenhet, Anders Björnsson

av

Hur mycket är Atlantpaktens försvars- och säkerhetsgarantier värda i ett skarpt läge? Låt oss säga att krig uppstår mellan Ryssland och Turkiet. Båda länderna är ju indragna i krigshandlingar på olika sidor i ett redan pågående krig, i ett tredje land. Nato-landet Turkiet har på olika sätt gynnat Islamiska staten och al-Nusra-fronten, liksom även USA:s bundsförvant Saudiarabien har gjort och gör. Ryssland stödjer, politiskt och militärt, den sköra regeringen i Syrien – ett av de länder på vars mark kriget utkämpas.

Men politiker och diplomater i Nato-kretsen förklarar nu frankt att Turkiet inte kan räkna med stöd därifrån i en konflikt med Ryssland, samtidigt som spänningen mellan dessa bägge länder tilltar. Ryssland och Förenta staterna är sedan en tid indragna i FN-ledda ansträngningar för att få till stånd någon form av vapenvila i Syrien. Samtidigt fortsätter de båda stormakterna att fälla bomber i området. Men det Nordatlantiska fördragets artikel 5 kommer ändå inte att utlösas, försäkrar potentater på den västra sidan.

Läs mer

Försvarsbeslut utan insyn, Henrik Othman, Österbottens Tidning

av

Ett fördjupat försvarssamarbete är förmodligen den rätta vägen, men måste föregås av en öppen diskussion.

President Urho Kekkonens eftermäle delar känslorna. För många framstår UKK som förrädaren och personifikationen av vårt ömkliga förhållande till Sovjetunionen. I juli 1978 gick han sin ändå sista kända strid och visade sitt mästerskap som diplomat och försvarare av fosterlandet då han i en historia som är för lång att återges här, när han lyckades mota den sovjetiske försvarsministern Dmitrij Ustinovs påtryckningar om gemensamma försvarsövningar för Finland och Sovjetunionen. Gemensamma manövrar hade inte varit förenliga med Finlands neutralitetspolitik. Läs artikel

MP-topp sprider desinformation, Anders Lindberg, ledare i Aftonbladet

av

Just nu tar Nato-frågan allt syre i den säkerhetspolitiska debatten. Det är trist av många skäl. Den energi som går åt till att diskutera Nato skulle i stället kunna läggas på hur en modernt utformad värnplikt kan se ut. Eller på hur vi ska finansiera en försvarsmakt som kan möta de nya hot som representeras av den så kallade hybridkrigföring Ryssland ägnar sig åt i Ukraina. Om fem år kommer Sverige inte att vara med i Nato, det är nog alla överens om. Men hur det svenska försvaret ska se ut om fem år avgör vi nu och då är Nato­debatten mest i vägen. Läs ledaren

Uppror i MP mot Nato-avtal, Sveriges Radio

av

Sedan hösten 2014 har Sverige ett värdlandsavtal med militäralliansen Nato. Avtalet ska behandlas i riksdagen under våren och träda i kraft den 1 juli. En proposition från regeringen med de lagändringar som krävs kommer att presenteras inom kort. Avtalet ska ge Nato rätt att placera trupp och att genomföra övningar i Sverige, både i fredstid och i krig. Förutsättningen är att Sverige först gett sitt godkännande.

Men i Miljöpartiet är Sveriges relation till Nato omstridd. Partiet har i regeringen ställt sig bakom avtalet men i dag kräver de fyra miljöpartistiska riksdagsledamöterna Jabar Amin, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter samt de två före detta språkrören Per Gahrton och Lotta Hedström att Sveriges avtal med Nato omförhandlas. De vill ha ett uttryckligt förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige. Läs artikel

Medel för ubåtsjakt – även den politiska viljan måste finnas.

av

Signaturen Wiseman  skriver på sin blogg under rubriken ”Dyrt att vara fattig” om att försvaret inte längre har en miniubåt som mål vid övning för  ubåtsjakt.

Kommentar: Politikerna ansåg att Sverige inte behövde något försvar längre och inte heller fanns något behov att öva ubåtsjakt. Nu står Sveriges nästan naket och har små möjligheter att värna territoriet. Marinen måste rustas upp liksom övriga försvaret.

För ubåtsjakt gäller det inte bara att ha fartyg, sjunkbomber och helikoptrar. Den instruktion som gäller för hur kränkande ubåtar skall bemötas, IKFN, måste följas. Här visar 80-talets ubåtsjakter, och även insatsen 2014 i Stockholms skärgård, att det brister. IKFN, som är regeringens instruktion till försvaret, anger att verkanseld skall sättas in mot kränkande ubåt på inre vatten utan föregående varning. Det gjordes inte under händelserna i Stockholms skärgård 2014. Brist på vapen och fartyg är ingen ursäkt. Det gäller att använda de begränsade vapen som finns. Sverige måste visa att man använder till buds stående medel.

Läs mer

Ska Nato få placera kärnvapen i Sverige? Sex ledande MP-politiker skriver i Aftonbladet

av

Under våren ska riksdagen ta ställning till värdlandsavtalet med Nato. Regeringen har ställt sig bakom avtalet – men inom Miljöpartiet finns hård kritik. Om inte avtalet förändras står det i strid med Miljöpartiets valmanifest och partiprogram, skriver debattörerna. Steg för steg har Sverige under många år närmat sig kärnvapenalliansen Det senaste och mest definitiva steget hittills mot fullt medlemskap är det så kallade värdlandsavtalet, som Alliansregeringen lät ÖB underteckna blott tio dagar innan valet 2014. Riksdagen måste, emellertid, godkänna avtalet innan det kan börja gälla.Vi menar att det nuvarande utkastet till värdlandsavtal brister på minst fyra punkter: Läs artikel

”Hultqvist för en oärlig debatt om Nato”, Anna Ek Svenska freds på svd.se

av

Försvarsminister Peter Hultqvist har vid flera tillfällen den senaste tiden känt sig tvungen att kommentera olika uppgifter angående Nato och det värdlandsavtal som riksdagen ska ta ställning till i vår. Vid närmare granskning framgår dock att svaren från försvarsministern skiljer sig åt beroende på vem som lyft frågan till dagordningen.

Vid Peter Hultqvists tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 11 januari i år framhöll han att det konsekvent fördes fram ”myter, felaktigheter och desinformation om vad värdlandsavtalet innebär” och ställde sig frågan ”vem tjänar på det?”. Utspelet kom i ett läge där kritiken och frågorna börjat växa såväl inom det egna partiet som i samhällsdebatten rörande ett antal rimliga frågor om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Hur påverkar avtalet landets militära alliansfrihet? Hur hanteras kärnvapenfrågan? Kommer Nato-baser att upprättas i Sverige? Läs artikel

Försvaret rustar för storövning, Piteå-Tidningen

av

Planeringen inför Cold Response 2016 har pågått länge och de senaste veckorna har de svenska förbanden förberett sig genom vinterutbildning och övning Vintersol i Bodenområdet. Under helgen skeppades 250 svenska militärfordon från hamnen i Luleå med destination Norge och PT var på plats i söndags när bandvagnar, stridsfordon, stridsvagnar och artilleripjäser lastades.

Norrbottens regemente, I 19, har planeringsansvaret för det svenska deltagandet i den norska vinterövningen med cirka 15 000 deltagare från 15 nationer. 2 000 svenska soldater och officerare, varav 800 från Norrbotten, kommer att finnas på plats i Nord Trondelag från den 25 februari till 10 mars. Det fiktiva övningsscenariot baserar sig på en internationell krissituation där FN:s säkerhetsråd ger en Nato-ledd styrka rätten att med våld återupprätta de internationellt erkända gränserna.Läs artikel