På 1990- och de första åren på 2000-talet gjorde Sverige som så många andra europeiska länder – rustade ned försvaret. Efter kalla krigets slut trodde de på den eviga freden i Europa – eller planerade åtminstone för det.
Värnplikten avskaffades med tre rösters marginal i riksdagen utan att den nya organisationen med yrkessoldater hade sjösatts, förband lades ned på löpande band och – kanske mest förvånande – civilförsvaret och det psykologiska försvaret avvecklades i stort sett.
Det militära försvar som blev kvar skulle i första hand inriktas på internationella insatser, som i Afghanistan där Sverige under många år haft soldater. Läs artikel
Säkerhetsrådsresolution om sanktioner mot terroristorganisationer, 17 december
Resolutionen knyter an till de tidigare besluten i säkerhetsrådet om åtgärder mot terroristorganisationer i Mellanöstern. ISIL pekas ut tydligare som en av terroristgrupperna. Några nya delar har tillkommit jämfört med den senaste resolutionen 2161 om sanktioner som antogs 17 juni 2014. Genomgående understryker resolutionen vikten av att genomföra sanktionerna om att frysa tillgångar, reseförbud och vapenembargo. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att finansiering till de utpekade organisationerna stoppas och särskilt att oljehandeln förhindras.
Medlemsstaterna skall rapportera till FN om hur sanktionerna införts inom 120 dagar.
Utkastet till resolutionen hade utformats av Ryssland och USA.
Militär insats och maning till försiktighet. Delade uppfattningar om biståndet till Frankrike, Lars-Gunnar Liljestrand
Lars Adaktusson, EU-parlamentariker för KD, kräver att Sverige ställer upp militärt för Frankrike. Regeringen är feg, och att tala om folkrättsliga oklarheter, som utrikesminister Margot Wallström gjort, är enbart cyniskt. (Expressen 17/12)
Adaktusson ser regeringens beslut som ett led i en mer än halvsekel gammal tradition att Sverige ställer sig utanför krig. Han går så långt som att kritisera dåvarande beslutsfattare för att vi inte gick med i andra världskriget.
Han är beredd att verka för att utlösa en regeringskris om inte Sverige ändrar sig och går in militärt i Mellanöstern: ”Klarar inte den sittande regeringen att fatta beslut för Sveriges och Europas bästa i en för världen allvarlig situation måste övriga partier och riksdagen ta ansvar.”
Regeringen om folkrätten och intervention i Syrien
Kommentar till regeringens beslut att stödja Frankrike.
Som svar på Frankrikes begäran om stöd mot IS har regeringen erbjudit Frankrike transportflyg och förstärkning av den svenska insatsen i den franskledda FN-operationen i Mali med officerare. Dessutom överväger regeringen om ytterligare försvarsmateriel ska ställas till Frankrikes förfogande.Regeringen gick därmed emot oppositionens krav på att sätta in JAS-plan. Det är ett klokt beslut som vi har kommenterat på den här sajten.
Det finns skäl att också ta upp den folkrättsliga aspekten. Utrikesminister Margot Wallström förklarade under en presskonferens i Rosenbad på onsdagsförmiddagen:
– Vi är alltid noga med folkrätten och vi har gjort bedömningen att här befinner vi oss i en gråzon. Kommer det ett FN-mandat om en insats i Syrien kan det klarna.
Sverige kan inte göra allt, Olov Abrahamsson ledare i NSD
Direkt efter det fruktansvärda terrordådet i Paris 13/11 begärde den franske presidenten Francois Hollande hjälp från övriga EU-länder för bekämpa terrornätverket IS.Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Sveriges bidrag.Det handlar framför allt om att förstärka Sveriges roll i FN-insatsen i Mali – exempelvis med transportflygplan, fler stabsofficerare och utbildningsinsatser.Det gör det i sin tur möjligt för Frankrike att lösgöra och flytta militära resurser från Mali till kampen mot IS.Den borgerliga oppositionen är emellertid inte nöjd. Till exempel efterlyser Hans Wallmark (M) mer ”militär substans, till exempel stridsplan”.Men ”bombhögern bör lugna sig”, som liberala Expressen skrev i en klok och balanserad ledare redan 17 november. Läs ledaren
Release för Natoutredningen!
Nu är det äntligen dags för Natoutredningen att släppa sitt betänkande! Därför bjuder vi nu in er till Nobelmuseet den 28:e januari kl 18.00. Under kvällen kommer utredningen att presentera sina slutsatser, och ni får dessutom möjligheten att mingla och samtala med våra medarbetare. Hjärtligt välkomna! Esbjörn Mårtensson 16 december
Inga JAS-plan till Syrien, ledare i Östra Småland
På onsdagen höll utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist presskonferens. Sverige erbjuder Frankrike strategiska flygtransporter och eventuellt försvarsmateriel i kampen mot IS; det senare får först prövas mot svensk vapenexportlagstiftning. Några svenska JAS-flygplan, avsedda att användas militärt, är emellertid inte aktuella att skicka nu. Utrikesminister Wallström menade att en sådan åtgärd skulle befinna sig i en ”folkrättslig gråzon”. Men hon underströk samtidigt att beslutet kan ändras om det kommer ett väldigt tydligt FN-mandat.
Det var ett viktigt och värdefullt besked.
Det finns internationella spelregler. FN:s säkerhetsråd bör besluta om det ska vara tillåtet att använda kraftfulla militära medel. Läs ledaren
Småstatsrealistisk klokhet, Anders Björnsson
Det var ett klokt beslut av den svenska regeringen att inte göra Sverige till en stridande part i kriget mot Islamiska staten – eller någon annan part kring denna. Sverige har inte utsatts för något hot, några hotelser eller något anfall som landet måste försvara sig mot. Det land som bett om svenskt bistånd inom ramen för Lissabonfördraget, nämligen EU-nationen Frankrike, befinner sig inte i krig och är inte under attack från främmande land. Oavsett vad dess president säger är Frankrike inte i något annat krig än det som det självt har beslutat att delta i.
Viktiga förändringar i portalparagrafer i förordning (2007:1266) med instruktion för försvarsmakten – en omorientering? Rolf Anderssson
Portalparagrafer i instruktionen för Försvarsmakten ändras vid årsskiftet. Återspeglar dessa ändringar – vilka återges nedan – en omorientering med tydligare prioritering av ett nationellt, fredsbevarande försvar? Det finns möjligen antydningar om detta i författningsändringarna.
Det är ju bättre att 2 § inleds med att ”Försvarsmakten ska försvara Sverige och främja svensk säkerhet” istället för den nuvarande lydelsen att ”Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt”.
Regeringen presenterade det svenska stödet till Frankrike, pressmeddelande från regteringen
Sverige lägger stor vikt vid EU som en solidarisk gemenskap. Vi har ett säkerhetspolitiskt intresse av att EU-fördragets artikel 42.7 och EU:s säkerhetspolitik som sådan är trovärdig. Det förutsätter att det bilaterala bistånd och stöd som Frankrike nu får blir trovärdigt och ändamålsenligt. Sverige kommer därför att göra sin del, vilket utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist redogjorde för vid en pressträff idag.
Som uppföljning av Frankrikes begäran enligt artikel 42.7 i EU-fördraget och ytterligare stöd i kampen mot ISIL har därför en grundlig inventering om möjliga svenska bidrag gjorts. Utgångspunkten för detta är att det ska vara efterfrågat, ändamålsenligt, effektivt, trovärdigt, hållbart över tid, folkrättsenligt, baserat på en riskanalys samt bygga på en bred enighet och tillgängliga svenska resurser, både personalmässigt och finansiellt.
Sverige kan i ett första paket erbjuda följande:
- 50-100 SAC-timmar (strategisk flygtransport) ställs till Frankrikes förfogande.
- Taktisk flygtransport (1 TP84) för insats i MINUSMA inom ramen för en nordisk rotation.
- Ett par stabsofficerare till FN-ledda insatser.
- Ett förstärkt svenskt bidrag till EUTM Mali undersöks, om möjligt i samarbete med andra.
- En förfrågan avseende stöd med materiel handläggs enligt särskild beslutsordning. Läs pressmeddelandet
Jas-plan mot IS ökar hotet mot Sverige, Sydsvenskan
Efter två veckors förhandlingar i riksdagens korridorer väntas försvarsminister Peter Hultqvist (S) på onsdagen lämna besked. Kort efter den blodiga terrorattacken i Paris i november begärde den franska regeringen hjälp från en rad länder, däribland Sverige. Strax därpå skickade även USA en förfrågan om militärt stöd mot IS. Läs artikel
Inga övertygande argument mot alliansfrihet, en bokanmälan av Mats Björkenfeldt
I den just lanserade antologin Kan Sverige försvaras – Mot vad? En antologi om svensk säkerhetspolitik, red. Johan Bergenäs och Mats Ögren Wanger (Ekerlids Förlag 2015) ,lämnar försvarsminister Peter Hultqvist ett positivt besked: ”Vi går nu från ett försvar inriktat på internationella operationer till ett nationellt fokus”.