Bland dem som motsätter sig en svensk Nato-anslutning finns personer med minnen och erfarenheter från den tid för fyrtio-femtio år sedan när det fanns en ganska stor rörelse i Sverige som tog ställning för Vietnams folk och andra folk i Sydostasien i deras kamp mot en utländsk invasionsarmé. Det är en stor styrka. Deras energi och aktivism kan sporra inte minst en yngre generation svenskar, som inte var med då, att slå vakt om det svenska nationella självbestämmandet, konkretiserat i den militära alliansfriheten och vårt lands strävan att stå utanför alla krigiska konflikter.
Niinistö played mediator between Russia and Turkey, Finland Times
President Sauli Niinistö said he played the role of a mediator between Russia and Turkey in autumn – The revelation came when the president answered audience’s questions on a programme aired by the Finnish national broadcaster Yle on Saturday. Concerning a query about the role of a small country like Finland in the international politics, Niinistö said he had helped pass on messages between Russian President Vladimir Putin and Turkish President Recep Tayyip Erdogan, after meeting them one after another. Läs artikel
Niinistö förmedlat budskap mellan Turkiet och Ryssland, Hufvudstadsbladet
President Sauli Niinistö säger att han förmedlat budskap mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin sedan han träffat dem turvis i höst. Enligt Niinistö hade både Erdogan och Putin budskap att förmedla. President Sauli Niinistö svarade på radiolyssnarnas frågor under en frågestund som sändes av Yle på lördagen. Många hade frågor om Finlands roll internationellt och mer specifikt inom EU.
– Jag vill inte höja mig själv till en fredsmäklare men jag anser att vi spelat en roll – i den mån ett land av vår storlek kan – och uttryckligen i att bygga upp en relation mellan öst och väst, sade Niinistö.
Niinistö sade att Finland fått självständighetsgratulationer av bland annat USA:s president Barack Obama och president Vladimir Putin.
– Det som värmde mig var att båda presidenterna betonade, och även tackade, Finland för att aktivt ha jobbat för att upprätthålla fred i världen och även upprätthålla de internationella kontakterna. Läs artikel
Efter nedskjutningen: Nato rustar i Turkiet och Medelhavet, svt.se
Efter nedskjutningen av det ryska attackflygplanet planerar Nato att utöka sitt militära stöd till Turkiet. Men Natochefen Jens Stoltenberg säger att planerna inte har något samband med flygplansincidenten.
Fortfarande är det oklart vad åtgärderna från Natos medlemsländer blir. De ska vara färdiga om några veckor, enligt Natos utrikesministrar nu i veckan. Danmark vill skicka marina stridskrafter till Medelhavet och Storbritannien vill skicka stridsflyg till flygbasen Incirlik i Turkiet. Men Natochefen Jens Stoltenberg har tonat ner att åtgärderna har samband med nedskjutningen av det ryska planet. Läs artikel
Ryska vägval, Anders Björnsson
Den ryska utrikespolitiken gjorde två fundamentala misstag under 1900-talet.
Inför första världskriget stödde den slavisk nationalism i Sydösteuropa och uppträdde som skyddsmakt för denna. Därmed hamnade Ryssland i oundviklig konflikt med Österrike-Ungern som hyste många slaviska folkslag inom sitt imperium. Alliansen med Frankrike 1894 hade medfört ovänskap med Tyskland, ett utfall som den då avgångne kanslern Bismarck hade velat förhindra med sin återförsäkringspolitik österut.
Efter andra världskriget lade Ryssland, åter en stormakt, under sig flera europeiska länder och folk genom sin lydstatspolitik. Detta gjorde storkonflikten mellan USA och Västmakterna oundviklig, och Sovjetunionen å sin sida kom att allokera alltför mycket kompetens och alltför stora resurser till den militära sektorn. För att hålla ryssar och sovjetmänniskor på någorlunda gott humör subventionerade staten nödvändighetskonsumtionen (priset på bröd sattes extremt lågt), och därmed hämmades tekniska och ekonomiska moderniseringsprocesser.
Utrikesminister Margot Wallströms tal vid OSSE ministermöte i Belgrad, regeringen 3 december
Mr Chairman, Mr Secretary General, Ministers, Excellences,
I would like to thank the Serbian Chairmanship and the Chairperson-in-Office, Ivica Dačić, for your efforts over the past year, and for hosting us here in Belgrade. Sweden fully subscribes to the statement of the European Union. In addition, I would like to highlight some areas of particular importance to Sweden.
First of all, the OSCE plays a crucial role in European peace and security and continues to provide an important platform for dialogue. This dialogue must be based on the core OSCE principles and commitments we have all agreed to. This year marks the 40th anniversary of the Helsinki Final Act and the 25th anniversary of the Charter of Paris. These documents, which laid the normative foundation of the European security order, are as relevant as ever. Regrettably, the European security order as we have come to know it is now seriously challenged by Russia’s ongoing aggression against Ukraine, its illegal annexation of Crimea and Sevastopol, and its involvement in destabilising military acts in eastern Ukraine.
These actions constitute a flagrant breach of the Helsinki Final Act and international law. Läs talet
Svenskt stöd för Frankrike dröjer, svt.se
Ett beslut om vad Sverige ska bistå Frankrike med i kampen mot IS dröjer ännu ett tag.Det blir ytterligare samtal mellan regeringen och oppositionen i nästa vecka.– Vi tittar på olika möjligheter och vi vill ha bred enighet i den här frågan, säger Annika Söder, kabinettssekreterare hos utrikesminister Margot Wallström (S), efter mötet med oppositionen. Hon säger att Frankrike har lagt fram flera olika punkter om var stöd skulle välkomnas. Det handlar om att bistå i Mali och i norra Irak, såväl som hjälp med transporter och lufttankning.
– Vi har en dialog med Frankrike och vi måste stämma av olika möjligheter som vi har här hemma så att vi gör det vi är bäst på och som bäst bidrar till fred och att visa solidaritet med Frankrike, säger Söder. Hon låter skeptisk till att ett svenskt bidrag skulle kunna bestå av spaningsflyg i norra Irak form av Jas-plan, en insats som Sverige bidrog med i Libyen 2011. Det anser Kristdemokraterna vore en bra hjälp. TT Publicerad 3 december 2015
”Fred är mer än fyra bokstäver”, Laila Naraghi i Tidens Magasin
Min morfar flydde Österrike just innan Hitler stängde gränserna. Hans mamma var judinna och gömde sig under kriget, hans moster mördades i Auschwitz. Men morfar kom till Sverige och räddades undan nazisterna.
Nog har jag funderat mycket över vad den svenska neutraliteten under andra världskriget egentligen innebar. För min morfar. För andra i hans situation. För våra grannländer, enskilda och vårt land. För tyskarna som transiterades och motståndet som organiserades – med direktkanaler mellan London, Stockholm och Oslo.
En sak är säker: I krissituationer är det varje regerings uppgift att agera med sin befolknings bästa för ögonen och till skydd för de mänskliga rättigheterna. Denna premiss är staten numera byggd kring. Medborgarna lämnar ifrån sig delar av sin makt till staten för att de ska skyddas från våld. Sker inte detta kommer förtroendet mellan folk och folkvalda att erodera. För alla som söker den offentliga makten är detta något att påminna sig om. Inte minst i de mörka tider som Europa befinner sig i nu. Läs artikel
Brittiska underhuset godkände flygräder i Syrien, svenska.yle.fi
Storbritanniens konservativa premiärminister David Cameron har fått grönt ljus av parlamentets underhus för flygattacker mot Islamiska staten IS i Syrien.Omröstningen föregicks av en livlig, tio timmar lång debatt och därefter röstade 397 ledamöter för flygräder medan 223 var emot. Efter omröstningen flög brittiska jaktplan på Cypern omedelbart iväg på uppdrag i Syrien.
Storbritannien har angripit IS i Irak i över ett års tid, men har hittills avstått från räder i Syrien. -Storbritannien är tryggare i kväll efter beslutet i underhuset, konstaterade utrikesminister Philip Hammond. Oppositionspartiet Labour splittrades i frågan. Den nye ordföranden Jeremy Corbyn motsätter sig räder eftersom han anser att de är ineffektiva och ofta dödar civila. Labourledamöterna fick ändå rösta enligt sitt samvete och många röstade för premiärministerns förslag Opinionsmätningar tyder på att nästan hälften av britterna stöder militära åtgärder i Syrien medan en tredjedel är emot. Stödet för flygräder har ändå minskat kraftigt under det senaste året. Läs artikel
Utrikesminister Margot Wallströms tal vid Natos utrikesministermöte i Bryssel, regeringen informerar
Secretary-General, friends and colleagues,
– One year ago the Resolute Support Mission was launched in this very room. Afghanistan now stands at a crossroads and the international community needs to show continuous and long-term commitment to the Afghan people. If Afghanistan returns to a security vacuum, consequences will not only affect Afghanistan and its people but also all of us.In this context, I would like to inform you that from January until October this year, Sweden has received 22 000 unaccompanied children from Afghanistan. We must prevent an exodus from Afghanistan. To have so many young people leave the country will be a great loss to Afghanistan.And this is my first point: a peace process leading to a political settlement is the only viable option to end the conflict. We would like to commend President Ghani’s outreach to all parties in the region to initiate a peace process with the Taliban.Läs talet
Montenegro på väg in i Nato, svt.se
Försvarsalliansen Nato har bjudit in Montenegro att inleda formella inträdessamtal, efter beslut från medlemsländernas utrikesministrar. Försvarsalliansen Nato har bjudit in Montenegro att inleda formella inträdessamtal, efter beslut från medlemsländernas utrikesministrar. Montenegro ser därmed ut att bli det 29 medlemslandet i Nato. Landet väntas formellt upptas som medlem i juli nästa år, eller senast till den 1 januari 2017.
– Vi gratulerar Montenegro. Det här är början på en väldigt vacker allians, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och möttes av applåder från utrikesministrarna vid försvarsalliansens högkvarter i Bryssel. Läs artikel
Nato löser inte vårt säkerhetsproblem Slutreplik från Anders Österberg om säkerhetspolitik i Aftonbladet
Det är glädjande att se att Karin Enström (M) nu delar Socialdemokraternas uppfattning att det är viktigt att stärka den svenska försvarsförmågan. Svensk försvarsförmåga stärker svensk säkerhet. Synd att Karin Ekström inte gjorde samma bedömning under sin tid som försvarsminister. Då hade Sveriges läge varit bättre rustat än i dag. Men att ett Natomedlemskap skulle stärka svensk säkerhet är helt fel.Sveriges säkerhetsproblem kommer inte att försvinna genom att stanna utanför organisationen. Men de kommer heller inte att lösas om vi går med i den. Tvärtom. Ett medlemskap i Nato kan mycket väl bidra till att skapa förutsättningar för exakt de situationer som Natoförespråkarna tror sig undvika genom medlemskap i Nato.Enström tar upp i sin replik att Sverige är så sammanflätat med att en angripare kan ha svårt att separera oss från Nato. Det är ett märkligt sätt att argumentera. Nato är alltså inte bra för säkerheten i sig, utan vi är redan så sammanflätade med Nato att det riskerar vår säkerhet. Då borde vi väl snarare agera så att vår alliansfrihet förtydligas mot omvärlden, inte gå ännu längre och bli medlemmar i Nato? Världen står inför många utmaningar, ett svenskt Nato-medlemskap är inte svaret. Vår alliansfrihet fyller en viktig funktion, för vår egen säkerhet och för andra länder. Det bör vi värna och utveckla – inte överge.
Anders Österberg Riksdagsledamot, internationell ledare S i Stockholm (artikeln i AB)