NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Utgivarna:
Den finske presidenten Sauli Niinistö öppnade den 6 juli OSSE:s parlamentariska församlings session i Helsingfors. I sitt inledningstal tog han bland annat upp hur avgörande det var att hålla fast vid Helsingforsavtalets principer om att avstå från användning av våld och att respektera staternas suveräniteten och gränsernas okränkbarhet. Han underströk samtidigt hur viktigt det är att upprätthålla dialog och att bygga ömsesidig förståelse. Läs talet här.
Utgivarna:
OSSE:s parlamentariska församling sammanstrålade i Helsingfors i början av juli. Sessionen ägde rum 40 år efter undertecknandet av det så kallade Helsingforsavtalet. Den samlade närmare 300 parlamentariker från ett 50-tal länder. I slutdeklarationen riktas bland annat kritik mot Rysslands agerande i och runt Ukraina. Den antogs med 97 röster för och 7 emot; 32 avstod från att rösta. Under debatten ifrågasatte flera länder, bland dem ett antal EU-stater, lämpligheten av att behandla resolutionstexter som kritiserade det ryska agerandet utan att den ryska delegationen var närvarande. Den ryska delegationen hade beslutat att inte delta efter att några av delegationsledamöterna nekats inresa med hänvisning till EU:s sanktioner. Läs slutdeklarationen här.
Aftonbladets kultursida har låtit en yngre historiker, Fredrik Persson-Lahusen, gå en holmgång med ”vänstern” om ”nationalismen”: ”var och en som värdesätter det universella människovärdet, vänder nationalismen ryggen”, skriver han (8/6).
Persson-Lahusen är oklar i sin definition av nationalism. Han implicerar att den har med ras att göra. Är svenskar en ras? Svenskar är medborgare i kungariket Sverige. Som sådana utgör de en nation av numera mycket blandad sammansättning.
Hans Wallmark har frågat mig om Sverige genom flygvapnet har för avsikt att under 2015 delta i flygverksamhet i och över det isländska luftrummet i likhet med den övningsverksamhet som genomfördes 2014.
Under inledningen av 2014 deltog Sverige tillsammans med Norge, Finland, Island, USA, Nederländerna samt Nato i flygövningen Iceland Air Meet 2014 (IAM2014). Norge, under Natos huvudmannaskap, ansvarade för övningsupplägget. Läs hela svaret
The demise of the Soviet Union almost a quarter of a century ago was all but bloodless; but with the current war in Ukraine, history has caught up with Russia. Empires do not implode without violence. The destruction brought to eastern Ukraine and the destabilization of the country have wider implications for Russia—implications that are more severe than the ongoing low-intensity conflict in the North Caucasus. Russia cannot prosper as an angry island, however large it may be.
Finland, as a neighbor of Russia and the country with which Russia shares its longest European border, is sensitive to all tremors caused by Moscow. And yet, over the decades, Finland has found a way to live with its often irascible neighbor. With a foreign policy based on a composed national narrative, rapprochement with the old foe, and skillful diplomacy, Helsinki’s level of ambition scores a solid 4 out of 5. Läs artikel
Svenska pajaspolemiker har börjat utmönstra vedertagna termer i den säkerhetspolitiska debatten. De föredrar till exempel att tala om den militära alliansfriheten som en ”allianslöshet”. Det rimmar på ”försvarslöshet”, ett tillstånd som samma politiska pajaser, genom riksdagsmandat och försänkningar i regeringskansliet, har försatt Sverige i. En besynnerlig logik – att det är onaturligt att inte tillhöra en militär allians (vilket kanske rentav gör en ”fredlös”, vi väntar bara på den retoriska innovationen!), däremot inte att vara utan eget försvar, den statsapparat som en borgerlig statsminister en gång kallade för ”särintresse”.
”Om två ryska bombplan hade startat från sin bas i Kaliningrad när jag inledde mitt tal, så hade vi nu sett dem med blotta ögat här över Almedalen”.Jan Björklund (FP) tittar ut över publiken. ”18 minuter. Längre än så är inte avståndet. Glöm inte det!” säger han uttrycksfullt.Björklund höll inte tillbaka med sitt artilleri i försvarsfrågan.Läs ledaren
Generalmajor Karlis Neretnieks hävdar att Östersjön, jämfört med situationen under kalla kriget, är viktigare idag för både Nato och Ryssland. Det är tveksamt om det stämmer. Under 80-talet förekom upprepade jättelika flottövningar i Östersjön från bägge sidor. Kvar står dock att öst och väst båda kan ha ett starkt intresse av att vid kris eller krigstillstånd skaffa sig tillgång till baser eller utgångsgruppera ubåtar i svenska farvatten och skärgårdar.
Wiseman är inte ensam bland medlemskapsförespråkare om att putsa av gamla komprometterade vänsterståndpunkter, som den att Sverige under kalla kriget gick i USA:s ledband. Enligt denna syn var det en omöjlig tanke att den svenska neutralitetspolitiken skulle kunna tas på allvar. Det var bara festtalssvammel. Sverige är ett litet men aggressivt imperialistiskt land, kunde det heta i partiprogramsammanhang. Man förstod genast var det hörde hemma. Utrymmet för en självständig svensk utrikespolitik var ringa.
”Finlands starkaste argument för att inte gå med i Nato är, säger Gustav Hägglund, att det skulle försämra landets försvarsvilja, om landet förlitade sig på andra.
”En värnpliktsarmé som Finlands grundar sin styrka på en kollektiv erfarenhet av hur vi i krig räddat vår självständighet. Det ger en moralisk styrka och trovärdighet som en yrkesarmé aldrig kan ha”, säger Gustav Hägglund. Läs intervjun
Ivar Bohigas från Föreningen för utvecklingsfrågor (FuF) Intervjuar med professorn i folkrätt vid Stockholms universitet Pål Wrange i Visby under Almedalsveckan:
Jag sitter här med professorn i folkrätt Pål Wrange som deltagit i ett seminarium här i Visby om hur nära Sverige kan gå Nato utan att bli full medlem, bland annat med anledning av det värdlandsavtal Sveriges regering kommer att förelägga riksdagen för beslut nästa år. Som folkrättsjurist: hur ser du på innebörden av det avtalet?
– Det er viktig at man har en fast holdning i forholdet til Russland. Det skjønner jeg at både NATO og norske myndigheter må. Nettopp for å markere at Russland ikke kan ta seg til rette flere steder. Men det må kombineres med et kløktig diplomati. Ikke minst å opprettholde et folk til folk samarbeid, noe vi er godt vant med og har positive erfaringer med, sier han. Läs intervju