Nato ökar närvaron i Östeuropa, Svenska Yle 3 september

Nato öppnar nya ledningscentraler för snabbinsatsstyrkor i sex östeuropeiska länder idag. Alla de baltiska länderna får en egen ledningscentral.Det handlar om mindre enheter med en relativt begränsad uppgift. De 40 till 50 officerarna per enhet ska se till att allt fungerar om Nato väljer att skicka sina snabbinsatsstyrkor till Östeuropa.De sex länderna det handlar om är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien.Ledningscentralerna ansvarar också för att de nationella arméerna är beredda på att samarbeta med insatsstyrkorna. De kommer också att koordinera ett ökande antal militära övningar.
– Det här är den största förstärkningen av vårt kollektivförsvar sedan kalla krigets slut, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i januari, då han först redogjorde för detaljerna kring de nya Stoltenberg deltar också i den officiella öppningsceremonin i Vilnius i Litauen idag. Läs artikel

Märkliga formuleringar av Peter Hultqvist, Mats Engström

Regeringen har kommit överens med USA om ökat militärt samarbete. När försvarsminister Peter Hultqvist beskriver den nya inriktningen på DN Debatt sker det med andra formuleringar om säkerhetspolitiken än socialdemokratin tidigare använt. Hur ska det tolkas?

I det partiprogram som (S) antog år 2013 finns följande argumentation:

”Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet.” Läs artikel

Nato är inte lösningen, Peter Franke ledare i Värmlands Folkblad

Centerpartiet har i många år stått sida vid sida med Socialdemokraterna i frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Partierna har varit överens om att vi av säkerhetspolitiska skäl bör förbli alliansfria.Nu har Annie Lööf och partiet svängt. Partistyrelsen föreslår att stämman i slutet av september säger ja till medlemskap i militäralliansen. Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor vill också se en svensk Natoanslutning, så nu går alla fyra allianspartierna på samma linje.

– Vi är ett relativt litet land med ett strategiskt viktigt läge i Östersjöregionen. Vi bedömer att vi inte klarar oss själva, motiverar Busch Thor beslutet.

Det är skräcken för Ryssland som lurar i vassen. Läs artikel

Hemläxan är att förbättra Sveriges militära förmåga, Peter Hultqvist på DN Debatt

Försvarsministern skriver på DN Debatt att de många olika samarbeten vi bedriver syftar till att bygga sådan säkerhet och stabilitet att freden ska kunna bevaras. Därför är vi från regeringens sida heller inte beredda att vidta åtgärder som i vår del av Europa bidrar till att ändra den säkerhetsordning som under lång tid byggts upp. Det ankommer heller inte på oss att indirekt sätta press på andra länder att ändra sin. Att skapa stabilitet är målet för vår politik och det tillåter inte tvära kast eller snabba uppbrott i säkerhetspolitiska doktriner. Den militära alliansfriheten är grundläggande i regeringens politik. Nato-medlemskap är således inte aktuellt.

Slutreplik:

Det känns beklagligt, men tyvärr måste jag uppmana Hans Wallmark (M) och Karin Enström (M) att läsa igenom den försvarspolitiska proposition som cirka 75 procent av riksdagen har ställt sig bakom, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Det känns beklagligt, men tyvärr måste jag uppmana Hans Wallmark (M) och Karin Enström (M) att läsa igenom den försvarspolitiska proposition som cirka 75 procent av riksdagen har ställt sig bakom, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).Läs artikel

 

Centerpartiet kovänder om Nato, Robert Sundberg i Dala-Demokraten

Centerpartiet tvärvänder om Nato. Partiet, i alla fall dess styrelse, vill nu att Sverige ansluts till USA-ledda militäralliansen Nato. Detta meddelade partiledaren Annie Lööf och några till ur centerledningen inför partistämman i höst på Svenska Dagbladets debattsida på tisdagen. De slår in öppna dörrar med påpekandet att Sverige inte är neutralt. Det upphörde att gälla före EU-inträdet 1995. Under Bildtregeringen 1991-94 avskaffades den fram till då gällande deklarationen om neutralitet för Sverige. Det fick räcka med att Sverige förklarade sig alliansfritt. Med EU-inträdet kom Sverige att omfattades av de säkerhetsgarantier som gäller för länderna i EU. Garantierna är svaga men finns där och är mellan unionens länder. Åtagandena är inte starka och i händelse av säkerhetspolitiskt skymningsläge är det inte säkert att EU-länder anser sig kunna avvara militära resurser till annat än försvaret av det egna landet.

Centerpartiet har en naiv förhoppning att Norden ska vara en kärnvapenfri zon om alla fem länderna är med i Nato. Det visar att partiet inte begriper vad Nato är. Nato och dess överkommando, USA, gör hur de vill. Det gäller inte bara i krig utan även i fredstid i ett försämrat säkerhetsläge. Om Natokommandot bedömer det nödvändigt kan det frambasera kärnvapen, på flyg, båtar och ubåtar, till nordiskt område. Läs artikel

Dalapolitikers syn på Natomedlemskap varierar, dt.se 2 september

Ledningen för Centern och kristdemokraterna vill nu se ett svenskt Natomedlemskap.– Sverige har inte tillräckligt starka musklerna att stå ensam. Om vi ska klara oss i en orolig värld bör vi gå med i Nato, säger dalariksdagsledamoten Anders Ahlgren (C).Allianspartierna börjar nå en samsyn om Nato. Centerpartiets och Kristdemokraternas partiledningar anser nu att tiden är mogen att ansöka om ett medlemskap. Tidigare har Folkpartiet krävt detsamma. Moderaterna är som parti av princip för Nato, men har ännu inte krävt en svensk medlemsansökan. Läs artikel

Natomedlemskap ökar inte säkerheten, Reidar Carlsson i Norrtelje Tidning

Samtidigt är Sveriges försvar inte anpassat för det nya säkerhetspolitiska läget, utan efter den avspänning som ägde rum efter Sovjetunionens fall i början på 1990-talet. Det här har fått flera partier att tycka att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Centerns partistyrelse vill nu att även Centerpartiet driver den linjen.
Partistyrelsen vill att Sverige och Finland gemensamt söker Natomedlemskap. Ett finskt ja är dock inget villkor för att Sverige skall bli Natomedlem. Centerns partistyrelse vill också att Sverige skall ha samma medlemskapsvillkor som Norge, det vill säga att inga kärnvapen eller utländska trupper skall vara stationerade här. Ett mål skall också vara att Norden förklaras som kärnvapenfri zon. Läs artikel

Centerpartiet byter fot i Nato-frågan, Ulf Bjereld 1 september

I dag blev det känt att Centerpartiets partistyrelse byter fot i Nato-frågan och nu förespråkar att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Partistämman i Falun om en månad avgör om det blir partiets linje.

Centerpartiet har varit det borgerliga parti som historiskt sett alltid legat Socialdemokraterna närmast i utrikespolitiken, och samarbetet mellan de båda partierna i frågor om svensk utrikes- och säkerhetspolitik har ofta varit gott. När Karin Söder (C) blev utrikesminister efter den borgerliga valsegern 1976 var hon tydlig med att den nya regeringen skulle värna kontinuiteten i förhållande den just avgångna socialdemokratiska regeringens utrikes- och säkerhetspolitik. Då var det ändå en socialdemokratisk utrikespolitik som i allt väsentligt förknippades med Olof Palme. Läs artikel

C-topp i länet mot Natoanslutning, norran.se

Centerpartiets partistyrelse vill att Sverige ska gå med i Nato. Partiets ordförande i länet håller dock inte med. Centerpartiet håller partistämma i Falun i september. Partistyrelsen föreslår nu att partiet ska besluta om att Sverige ska ansöka om Natomedlemsskap. Centerpartiet i Västerbotten går dock emot partistyrelsen.

– Sverige tjänar sin egen och andra länders säkerhet bäst om vi kan agera som en neutral partner och föra en öppen dialog med alla länder runt Östersjön, säger disktriktordförande Mattias Larsson i ett uttalande.

Larsson är även med i partistyrelsen och reserverade sig mot beslutet.– Jag anser att ett svenskt Nato medlemskap riskerar att öka snarare än minska spänningen runt Östersjön. Därför tycker jag att det i nuläget är fel med ett medlemskap. norran.se

Stärk försvaret och behåll alliansfriheten, Svante Säwén i Sundsvalls Tidning

Den svenska borgerligheten vägrar att förstå att det nyfascistiska partiet Sverigedemokraternas opinionsframgångar kräver blocköverskridande lösningar. När sossarna talar om vikten av blocköverskridande samarbete kring dagens stora flyktinginvandring, säger Moderaternas Anna Kinberg Batra nej innan samtal inletts.

Nu ser vi samma sak på säkerhetspolitikens område, där Centerpartiet av tradition haft en syn som liknat sossarnas. För Centerledaren Annie Lööf är det uppenbarligen viktigare att skapa en borgerlig samsyn, än att diskutera sakfrågan: hur ska hotet mot Sverige minskas? Läs artikel

Intern splittring om Natofrågan i Centern och Kristdemokraterna, Sveriges Radio

Partistyrelserna i både Centerpartiet och Kristdemokraterna vill se ett svenskt medlemskap i Nato. Men Ekot kan berätta att den interna splittringen är stor, och att tunga företrädare har reserverat sig mot beslutet.I Kristdemokraterna går de två partitopparna Jakob Forssmed och Emma Henriksson emot sin partiledare Ebba Busch Thor, och säger nej till ett Natomedlemskap, enligt vad Ekot erfar.Både Centerpartiets och Kristdemokraternas partistyrelser har svängt och säger nu ja till ett svenskt medlemskap i Nato. Frågan avgörs av ombuden på partiernas kongresser senare i höst.Så här motiverade KD-ledaren Ebba Busch Thor ställningstagandet i P1-morgon i morse. Vi anser att läget är sådant, det försvarspolitiska läget och säkerhetsläget både för Sveriges del och runt om i världen, att det är nödvändigt för oss att fullt ut förespråka ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Men Kristdemokraternas partistyrelse är djupt splittrad, kan Ekot berätta. Enligt flera källor var omröstningen mycket jämn, och en rad tunga företrädare gick emot den nyvalda partiledaren Ebba Busch Thor, som länge har förespråkat att Sverige ska gå med i Nato.Läs artikel

Sveriges militära samarbete med USA måste fördjupas, Peter Hultqvist på DN Debatt, kommentar av Rolf Andersson

I ett inlägg på DN Debatt slår försvarsminister Peter Hultqvist fast att Sverige inte vill bidra till att påverka säkerhetsordningen i vår del av Europa genom att i tvära kast lägga om Sveriges säkerhetspolitiska doktriner. Han framhåller att vi inte heller vill agera så att vi påverkar andra länder till att förändra sina. Vi har valt en samarbetslinje och inte en medlemslinje i förhållande till Nato. Alliansfriheten ligger alltså fast.

Men hur bör då alliansfriheten utvecklas enligt Hultqvist?

Ja, en aspekt han tar upp är att vi bör stärka den egna militära förmågan för att kunna leva upp till skyldigheten att värna vårt territorium; vi behöver en hård kärna av militär kapacitet. I den ambitionen vill vi gärna instämma, särskilt sedan ledande politiker under decennier låtit försvaret förfalla. Vissa steg i rätt riktning har numera onekligen tagits, om än högst otillräckliga. Och en grundläggande fråga som den om landets rätta försvarsstrategi och rätta användning av de ökade resurser som är nödvändiga för försvaret, saknar alltjämt ett adekvat svar från statsledningens sida.

Läs mer