Ett Nato-medlemskap är inte förenligt med Sveriges arbete för freden, Thage G Peterson, tal vid Fredssamtalen i Degerfors

av

De fjärde årliga Fredssamtalen avhölls i Degerfors 14–16 augusti. Förre talmannen och försvarsministern Thage G Peterson höll då ett anförande som vi här återger.

Bästa fredsvänner!

Vi är inne i en ond tid med krigshets och en olycksbådande väntan på krig. Istället för att tala om freden så är det krig man talar om. Istället för att kalkylera med fredliga konfliktlösningar så är det lösningar genom krig det spekuleras om. Motsättningar har på något hemskt sätt eftersträvats. Inte sedan andra världskrigets slut har motsättningar och hot varit mer på tapeten än nu. Vapenskramlet i Östersjöområdet är satt på dagordningen. Man anstränger sig till och med för att upplysa mänskligheten om att militära övningar sker med skarp ammunition så att skrämselvärdet blir tyngre. Konflikten mellan EU/Nato och Ryssland har gått så långt att man inte längre kan föra en normal dialog. Man borde sätta sig ner och fundera över vad som har gått snett i relationerna.

Läs mer

Skrämmande om EU-försvar, Karin Dahl , Kvinnor för fred i UNT

av

Karin Dahl från Kvinnor för fred tar upp en ibland försummad aspekt av EU-fördraget nämligen att verka för fred. Den delen av EU:s officiella mål är något som politiker brukar lyfta fram i högtidstal men som glöms bort (avsiktligt?) i praktisk EU-politik. Karin Dahl lyfter också fram FN-stadgan med dess inriktning på lösandet av konflikter med fredliga medel och våldsförbudet i artikel 2. Det är viktigt att ha i minnet FN-stadgans våldsförbud då några av våra politiker har som huvudlinje att lösa konflikter med militära medel.

Karin Dahl: I en artikel i UNT (10/8) föreslår Cecilia Wikström att ett gemensamt EU-försvar upprättas och att detta försvar bör bli en integrerad del av Nato. Hon motiverar sitt förslag med hotbilderna i vårt närområde och påpekar att gemensamma militära operationer skulle göra EU till ”en av världens starkaste aktörer”.

Cecilia Wikström, du glömmer bort att som svensk politiker och europaparlamentariker åligger det dig att arbeta för fred med fredliga medel. Sverige är liksom alla stater i EU medlem i FN och ska liksom EU ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara (FN:s stadga Kap. 1, artikel 2). Detta är huvudlinjen. Säkerhetsrådet kan besluta att vapenmakt ska användas i vissa definierade fall (Kap.7). Läs artikel

 

 

Skilj på krig och kriminalitet! Anders Björnsson

av

”På global nivå medger övergången från traditionellt krig mellan stater till en gemensam front av alla stater mot en icke-statlig fiende, terrorn, att det byggs upp vertikala maktstrukturer och att tidigare suveräna stater i realiteten underordnas en ledande makts diktat.” (Sebastian Scheerer, tysk kriminolog, i Ulrich Bröckling, Susanne Krasmann & Thomas Lemke, Hrsg., Glossar der Gegenwart. Frankfurt/M: Suhrkamp 2004, s. 259)

Då och då dyker den tanken upp att militär ska kunna sättas in för att bekämpa terrorism, i det ”globala kriget mot terrorn” – det har ju också var officiell stormaktspolitik under ett par decennier nu. Just därför att kriget anses vara globalt, följer rent logiskt att militära insatser för att vinna detta krig mot terrorister kan effektueras varhelst deras verksamhet är för handen.

Läs mer

Skulle Nato-anslutning ge Sverige bättre säkerhet? Ingemar Folke

av

För ett par år sedan informerade ÖB och försvarsministern svenska folket om att våra stridskrafter räcker till för att försvara oss mot ett angrepp som riktas mot ett specifikt område av landet bara under en vecka.

Mot den bakgrunden är det inte konstigt om våra politiker ställer sig frågan om det skulle vara bättre för Sverige att ansluta sig till Nato.

Läs mer

President Niinistö om det aktuella säkerhetsläget

av

Finlands president Sauli Niinistö har vid fler tillfällen yttrat sig om det aktuella säkerhetsläget i landets närområde. Han ser inga aktuella hot mot finskt territorium och tonar ned talet om krigsfaran. Hufvudstadsbladet har de senaste dagarna (12 resp. 13/8) återgett några av hans uttalanden.

Huvudstadsbladet 12 augusti: Niinistö oroad över krigsspekulationer i medier

– Vem som helst av oss kan hitta på vilka hotbilder som helst men om de blir alldagligt, finns det en risk att vi också börjar förhålla oss vardagligt till saker som tidigare ansetts vara omöjliga. Jag skulle nog hålla krigsbilderna på ett ganska långt avstånd fortfarande.

Niinistö kommenterade frågan till medier i samband med sitt Ålandsbesök på onsdagen. Läs artikel

Hufvudstadsbladet 13 augusti: Niinistö konstaterar att Finland har förbundit sig att hålla Åland demilitariserat under fredstid och neutraliserat under krigstid.

– Om Sverige vill stöda Finland i uppfyllandet av denna internationella förpliktelse så är det Sveriges sak, sade Niinistö till Lännen Media i Mariehamn på onsdagskvällen.

Ordföranden för den svenska riksdagens försvarsutskott Allan Widman sade förra månaden till Lännen Media att Sverige kan reagera till och med på egen hand om något allvarligt inträffar på Åland. Läs artikel

Hysteri eller förtroendeskapande? Anders Björnsson

av

En viss hysteri rörande säkerhetsläget i Östersjöområdet har spritt sig. Risken för militära konflikter i Europa uppfattas som mer överhängande idag än för bara ett år sedan, enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som har pejlat opinionen. Detta stämmer väl överens med den samlade mediebilden.

Läs mer

Sanningen måste fram, Olov Abrahamsson i NSD 13 augusti

av

I juli beslutade den rödgröna regeringen att tillsätta en utredning för att granska den svenska insatsen i Afghanistan 2002-2014. Senast 30 november 2016 ska ensamutredaren, tidigare S-riksdagsledamoten Tone Tingsgård, presentera sitt betänkande. Vi får hoppas att det blir en ordentlig och allsidig genomlysning – och inte en okritisk hyllning av Sveriges deltagande. Tingsgård var själv en del av beslutsmaskineriet. Hon måste våga ifrågasätta och granska även de ställningstaganden som hon själv gjorde i riksdagens försvarsutskott. Läs artikel

Ukraina, Nato och alliansfrihet, Mats Björkenfeldt

av

Efter Rysslands folkrättsstridiga agerande mot Ukraina har en strid ström av skrifter utkommit som behandlar olika aspekter av detta.

Peter Johanssons bok Ukraina i historien (Carlssons, 2015) ger oss en bred skildring av dåtid och nutid. Han påminner om de ”de gröna människorna” (”dvs de okända män från planeten Mars”) som plötsligt dök upp på Simferopols gator senhösten 2013, varvid Putin hävdade att han inte skickat dem och att ”militäruniformer kan köpas på vilken bazar som helst”, och jämför med Rysslands militära operationer på ukrainsk mark i december 1918, då Rådsrysslands utrikeskommissarie Georgij Tjiterin hävdade att Ryssland inte var inblandat utan att det var inhemska ukrainska trupper som stod under befäl av den ”fullständigt oberoende” ukrainska regeringen med säte i Charkiv.

Läs mer

Osäkerhet ger ångest men krishot lugn, Östnyland 10 augusti

av

En nyhetsartikel i femdagarstidningen Östnyland, en sammanslagning i början av året av Borgåbladet och Östra Nyland, ger en god bild av hur freds- och säkerhetsfrågorna diskuteras i initierade kretsar i vårt östra grannland. Vid det fredsforum som refereras i artikeln talade de renommerade säkerhetspolitiska forskarna Pertti Joenniemi och Arto Nokkala. Båda rekommenderade ett mindre alarmistiskt tonläge än det som vanligen förekommer i propagandajournalistiken. Uttalade sig på forumet gjorde även ambassadör Jaakko Kalela, som under drygt tre decennier var kanslichef hos Republikens President och således närmaste medarbetare till fyra finska statschefer (Kekkonen, Koivisto Ahtisaari, Halonen), innan han år 2005 utsågs till sitt lands sändebud i Tallinn.

Artikeln i Östnyland:

Ett nytt kallt krig, en oberäknelig stor granne, återkommande provokationer och hotbilder påverkar finländarnas bild av tryggheten.Men har det lett till större osäkerhet och direkt ångest? Paradoxalt nog är det tvärtom påstår forskare.

Det skärpta säkerhetspolitiska läget har lett till att många känner större trygghet. Det är en paradox som bottnar i att människor har en tendens att känna sig otrygga inför svårbegripliga yttre hot. Temat om hur det skärpta säkerhetsläget påverkar tryggheten diskuterades vid årets Fredsforum i Lovisa. – Hot om militära attacker eller hot om invasion är så konkreta, att folk upplever dem som begripliga. Hoten ger tillbaka känslan av att världen inte är så svårbegriplig ändå. Och det är det svårbegripliga som är omöjligt att påverka som skapar ångest. Läs artikel.

Yrkesarmé eller folkarmé? Anders Björnsson, kommentar till intervju med Peter Hultqvist i Aftonbladet

av

Folkuppbåd, soldatutskrivning, militärt indelningsverk – det är, i kronologisk ordning, de dominerande metoderna för den svenska krigsmaktens ”personalförsörjning”, fram till den allmänna värnpliktens generella genomförande vid sekelskiftet 1900. Då blev det gamla beväringsinstitutet – det vill säga det obligatoriska uttaget av manskap för vapenövningar, med kraftigt utvidgad tjänstgöring – stommen i den svenska armén. Indelta soldater fick övergå till annan verksamhet.

Läs mer

Centerpartiet måste stå upp för öppenheten, ledare i Hallands Nyheter

av

Kommentar från utgivarna: Staffan Danielsson, tidigare ledamot av riksdagens försvarsutskott och EU-nämnd, hör till de centerpartister som har yrkat på svensk Nato-anslutning – han gjorde det till exempel i en artikel på Brännpunkt i våras (Svenska Dagbladet 24/5). Efter att ha förlorat sin riksdagsplats i valet 2014 är han nu tillbaka som riksdagsman.

Läs mer