När vi nu nyligen firat 200 år av fred i Sverige bör vi väl ändå kunna åtminstone försöka bedriva just fredspolitik och inte bara nervöst bedriva åtgärder som handlar om krig.

Inför bullret från öster förordar idag många i Sverige Nato. Vår försvarsminister talar om ökat samarbete med USA kring försvarsfrågor och i EU samverkar vi med energiska steg för utvidgade kontakter österut, visserligen kring väsentliga frågor som mänskliga rättigheter och demokrati i östländerna, men som av den egensinniga Putin uppfattas som provokationer.Läs artikel

Kommentar från utgivarna:

I en signerad huvudledare i liberala Upsala Nya Tidning (15/6) hävdar den politiske chefredaktören Håkan Holmberg, tidigare folkpartistisk riksdagsman, att behovet av att utreda svenskt Nato-medlemskap redan är tillgodosett. Allianspartiernas krav om utredning faller därmed. Han ställer också den högst relevanta frågan om ett alliansfritt Sverige kan fortsätta att upprätthålla den självpåtagna så kallade solidaritetsdeklaration som riksdagen antog 2009. Svaret är väl den i praktiken inte lär betyda mer än att Sverige protesterar eller, om vi så vill, sänder ett fältsjukhus: längre än så sträcker sig vårt ”åtagande” ej. Deklarationen upphäver inte alliansfriheten, men i klarhetens intresse borde den upphävas.

Håkan Holmberg i UNT:

Mycket av det utredningsarbete som brukar efterlysas i Natodebatten är redan gjort.
I december 2013 fick ambassadör Tomas Bertelman den förra regeringens uppdrag att analysera Sveriges försvarspolitiska samarbeten och hur dessa förhåller sig till målen om effektivitet, solidaritet och nationell suveränitet. Utredningen presenterades i oktober förra året. Läs artikel

I helgen övade svenska soldater landstigning från ett amerikanskt amfibiefartyg på Österlen medan B-52:or fällde minattrapper i havet. För några veckor sedan genomfördes en gigantisk Nato-ledd flygövning över Norrland. En 200-årig säkerhetsdoktrin överges nu. Utan debatt.Läs ledaren

Självklart ska vi ha en försvarsförmåga som i fredstid kan hävda vårt territorium och i ofred ha en så pass hög tröskel att en angripare inte utan att binda avsevärda resurser kan räkna med framgång. Det finns en stor enighet om att Rysslands agerande vad gäller Krim och Ukraina är mycket allvarligt och i strid med folkrätten. Likaledes är Rysslands upprustning och aggressiva beteende i vårt närområde mycket påtagligt. Oenigheten kommer när vi för svensk del ska dra slutsatser av detta.

Ett Natomedlemskap för med sig några saker anhängarna ogärna vill betona. Förväntningar på en närmast fördubblad svensk försvarsbudget (från nuvarande 1,1 procent av BNP till 2 procent). Vi blir medlemmar av en kärnvapenallians där USA till och med håller sig med en doktrin av ”first use” (att kunna använda kärnvapen utan att själva blivit attackerade med kärnvapen). Läs artikel

Trots varningar om vad ökad Nato-närvaro innebär för säkerhetsläget i Europa fortsätter försvarsalliansen att expandera. Nu med Sveriges goda minne, som obemärkt dragits in i ett nytt kallt krig. Läs artikel

En möjlighet. Saabs JAS 39C Gripen kan vara ett möjligt val. Det skulle stärka försvarssamarbetet med Sverige. Amerikanska jaktplan skulle hålla oss kvar i vår amerikanska luftvapenfåra. Läs artikel

Ur Peter Weideruds anförande:

”STS har protesterat både mot både mot den svenska bestyckningen med nya offensiva vapen och att de Nato-övningar som genomförts under senare tid inte gjort den strikta uppdelningen mellan territorialförsvar – vårt eget ansvar – och internationell krishantering – det gemensamma. Detta gör det svårare för oss att använda den första försvarslinjen och med hjälp av utrikespolitiken bidra till en annan utveckling i Ryssland. Därför är den militära alliansfriheten både ett svenskt och europiskt egenintresse.” Läs hela anförandet.

Utvecklingen i Ryssland är på många sätt skrämmande. Men samtidigt är den svenska Nato-debatten oroväckande ensidig, skriver Linus Hagström och Tom Lundborg, forskare vid Försvarshögskolan. Läs artikel