Är Vladimir Putins Ryssland en politisk diktatur? Alla politiska system man tycker illa om måste förvisso inte vara diktaturer. I annat fall blir termen suddig och närmast obrukbar, annat än som speglosa. Jag skulle pröva att beteckna detta det nu- och närvarande Ryssland som ett övergångssamhälle – som har gått från ett partibyråkratiskt allhärskardöme till ett pluralistiskt fåtalsvälde med ännu långt ifrån utvecklade rättsstatsinstitutioner. Så någon liberal rättsstat är Putinryssland knappast (även om korruptionen där nog inte är alls lika vittgående som i Sverige under den så kallade frihetstiden). Men nog tar det kraft och tid att odla så rara ärter som en rättsstat, särskilt som jordmånen inte har varit den allra bästa. Och nu talar vi således om urminnes hävd, inte om kortlivade ”kommunistiska” experimentfasoner.
Ting har gått i gal retning, intervju med Jens Stoltenberg i Morgenbladet
– I torsdagens tale i Oslo sier du at Nato er ved et vendepunkt, og på vei inn i sin tredje fase. Hva går denne ut på?
– At vi både må drive med kollektivt forsvar i Europa, og samtidig drive krisehåndtering utenfor Europa. Dette er forenklet, så klart, men det er mulig å si at de første 40 årene av Natos historie, til 1989, handlet om kollektivt forsvar i Europa. De neste 25 årene, etter den kalde krigens slutt, jobbet man med krisehåndtering utenfor Europa. På Balkan, i Afghanistan, i Libya, med kamp mot pirater på Afrikas horn, i tilsammen 36 små og store operasjoner. I dag, i denne nye fasen, må vi fortsatt ha full oppmerksomhet rundt krisehåndtering i sør, men Russlands bruk av militærmakt i Ukraina har gjort at vi også må ha full oppmerksomhet på klassisk kollektivt forsvar i Europa. Dette er nytt. Läs hela intervjun
Statsministerns frågestund i riksdagen 4 juni 2015
Jan Björklund , Herr talman! Det är bara någon timme sedan det kom ett ganska dramatiskt besked från den finska riksdagen. I Finland har riksdagen just ställt sig bakom den nya regeringens förslag att på allvar utreda ett finskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är mot bakgrund av utvecklingen i Ryssland som detta sker. Bakom beslutet ligger en förflyttning av tidigare positioner också bland flera stora finska politiska partier. Läs riksdagsreferatet
Ryssland och Nato skuggboxas, Hufvudstadsbladet 26 maj
Efter att en av världens största flygövningar inleddes i tre nordiska länder svarar Ryssland med en omfattande överraskningsövning. Både Nato och Ryssland är övertygade om att det enda språk motparten förstår är militära styrkedemonstrationer.
ARCHANGELSK En dag efter att de arktiska flygövningarna inleddes i norra Finland, Norge och Sverige står jag inför en klass studenter i svenska på Archangelsk universitet. Majoriteten av dessa studenter är politiskt ointresserade. När jag frågar hur mycket de följer med händelserna i Ukraina är det få som vill svara. En ung kvinna undrar däremot över ordet rysskräck, ett ord hon har stött på under vistelser i Sverige. Läs artikel
Läs också Sven Hirdmans artikel som refereras till.
Jussi Niinistö vill fortsätta i Haglunds fotspår, Svenska Yle
Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) träffade sin svenska kollega Peter Hultqvist (S) i Stockholm på fredagen. Niinistö inledde med att tala svenska under presskonferensen och svarade på intervjufrågor på finska och engelska. Båda ministrarna intygade att försvarssamarbetet kommer att fortsätta mellan de två länderna. Det inleddes redan mellan de före detta försvarsministrarna Carl Haglund (SFP) och Karin Enström (M). Läs artikel
Förslaget på ny inriktning av försvaret får godkänt, Försvarsutskottet
Försvarsutskottet säger ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016–2020. Den analys av det säkerhetspolitiska läget som ligger till grund för förslagen har behandlas av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Bakom regeringens förslag, som riksdagen tar ställning till den 16 juni, står Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet har lämnat in reservationer. Läs Försvarsutskottets ställningstagande.
Löfven ändrar sig inte om Nato , TT 4 juni
Den nya finländska regeringens vilja att utreda och ”bevara möjligheten” att ansöka om Natomedlemskap ändrar inget för Sverige, enligt statsminister Stefan Löfven. Han hänvisar till regeringens uppgörelse med M, C och KD om den försvarspolitiska inriktningen. – Vi har en överenskommelse, en inriktningsproposition för försvaret som både innehåller en satsning på vår militära förmåga och en analys och utredning av de olika samarbeten vi har och de organisationer vi ingår i. Vad ger de och vilka är för- och nackdelar, säger Löfven efter en frågestund i riksdagen. – Den utredningen är vi överens om. Men det innebär inte en prövning av medlemskap i Nato.Om de borgerliga partierna som regeringen gjort upp med tolkar det så är det fel, enligt statsministern. – Det står tydligt i uppgörelsen att det inte är en prövning av vår alliansfrihet.
BALTOPS 2015, Försvarsmakten
Kommentar: Den årligen återkommande, marint inriktade övningen Baltops 2015 äger rum under perioden 5 – 20 juni. Sverige och Finland deltar, liksom ett stort antal medlemmar av Nato. Övningen, som genomförs bl a i Östersjön och södra Sverige, leds denna gång av USA och Nato. Övningen redovisas på försvarsmaktens hemsida, till vilken vi länkar. Vad som redovisas där är dock otydligt. Övningar av detta slag som Sverige deltar i måste enligt vår uppfattning bedömas utifrån om de på effektivast möjliga sätt bidrar till att stärka den svenska försvarsmaktens förmåga att hävda landets territoriella integritet och självständighet. Den som läser texten på försvarsmaktens hemsida lämnas emellertid i ovisshet om hur det förhåller sig med detta när det gäller denna ”mulitinationella” övning. Utgivarna
Försvarsmakten: Under perioden 5-20 juni genomförs den årligen återkommande multinationella övningen Baltops. Baltops har genomförts sedan 1971 och gagnar förtroendeskapande relationer och kunskapsutbyten mellan deltagande nationer, Sverige har tidigare deltagit vid 23 tillfällen. Läs artikel
Försvarsminister Peter Hultqvist inspekterade storövning
Kommentar: Vi har tidigare på alliansfriheten.se skrivit om den pågående militära flygövningen Arctic Challenge 2015. Vi noterade då att övningsscenariot såsom det redovisades på den svenska försvarsmaktens hemsida ”är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat.” Försvarsministern har inspekterat och kommenterat övningen. Peter Hultqvist refererade då inte alls till det angivna övningsscenariot utan lyfte fram att internationella övningar av detta slag stärker Sveriges säkerhet. Att så skulle vara fallet är emellertid tvivelaktigt: hur stärker de den svenska försvarsmaktens förmåga att värna landets territoriella integritet och självständighet? Och hur underbygger de en fredsbevarande säkerhetspolitik? Utgivarna
Dalarnas Tidning: I dagarna pågår Europas största militära flygövning i norra Skandinavien. Försvarsminister Peter Hultqvist inspekterade i veckan övningen. DT fick hänga med.– I den oroliga värld vi nu lever i är det mycket viktigt att samarbeta och öva med vänner. Övningar som denna stärker vår egen säkerhet, säger han. Läs artikel.
Jo, våld löser många problem, Peter Kadhammar i Aftonbladet
När 31 framstående konstnärer och intellektuella skriver en debattartikel med stort anslag förväntar man sig nya insikter och oväntade synpunkter.
I stället får vi denna centrala mening:”Våld löser aldrig några problem.Den tanken förmedlar personer som förre ärkebiskopen KG Hammar, förra dramatenchefen Marie Louise Ekman och regissören Suzanne Osten. De skriver apropå den pågående internationella militärövningen ACE i Norrland. Barnsligheten publiceras i Dagens Nyheter och bidrar till att artikeln lyfts fram i Aktuellt. För en dag är en artikel med sentensen ”våld löser inga problem” en riksangelägenhet. Läs artikel.
Sverige ska inte elda på våldsspiralen, Annika Lillemets och Valter Mutt i GP
Vi har i våra bästa stunder som alliansfri liten stat vågat stå upp mot stormakter. Tragiskt nog går nu utvecklingen åt fel håll. I den kalla krigslogik som allt mer kommit att dominera på båda sidor av Atlanten får Sveriges roll inte vara vasallstatens, skriver Annika Lillemets (MP) och Valter Mutt (MP).
Vi har båda föräldrar som tvingades fly när Estland invaderades av Sovjetunionen. Vad våra släktingar i likhet med så många andra människor, både de som lyckades fly och de som blev kvar, fick genomlida, har påverkat oss starkt. Vi avskyr förtryck, oavsett vilka krafter som utövar det. Läs artikeln
Rysk psykologisk krigföring. KKRVA IVA 28 maj 2015, Sven Hirdman
Alla länder försöker främja sina utrikespolitiska och handelspolitiska intressen. Vi kallar våra egna ansträngningar information och främjande. Andra länders agerande kallar vi propaganda och spioneri.
Erfarenheter från det kalla kriget och från UD
Sovjetunionen var dåligt och klumpigt på utrikespolitiskt främjande av sina intressen. Man förlitade sig ofta på lokala kommunistpartier, vilka hade låg trovärdighet. De sovjettrogna individerna i Väst var få. Man gav ut några propagandatidningar såsom Nyheter från Sovjetunionen, vilka hade låg genomslagskraft. Med något större framgång framhävde man i utlandet de sovjetiska framgångarna i rymden. Man förlitade sig på sin militära och politiska styrka, som man ansåg ingav nyttig respekt och fruktan. Vidare på sin aktiva underrättelseverksamhet. Däremot hade man knappast några kulturcentra utomlands.