När Berlinmuren föll så tändes förhoppningar om att vi inte längre skulle behöva oroa oss för ett nytt krig i Europa. En lärdom som vi kunde dra av det kalla kriget var att Sverige och Finland stärkte freden i Europa genom att stå utanför NATO.
Medlemskap i Nato skulle innebära något kvalitativt helt nytt, referat av Anders Björnssons anförande på Folket i Bid/Kulturfronts årsstämma
I ett tal vid Folket i Bild/Kulturfronts årsstämma lördagen 25 april bemötte Anders Björnsson argument från höger och vänster i debatten om att Sverige i praktiken redan är med i Nato och att den militära alliansfriheten är upphävd. Han sade bland annat:
”Man hör då och då, från bägge håll, att en ’smyganslutning ’till Nato har genomförts och att det bara är ett logiskt ’sista steg’ som återstår. Så talar den övermodige och den som redan har gett slaget förlorat, defaitisten. Så talar den som anser att regelverk inte betyder någonting, endast råstyrka. Men regler finns – de är tillkämpade – för att man inte ska kunna göra vad som helst med den som inte är så stark. Folkrättens regler är av det slaget. De är inte bländverk. Sedan får folkrättsjurister säga vad de vill.
Regeringens förslag till inriktning av Försvarsmakten, Herman Fältström
Det finns många positiva men minst lika många negativa signaler i den nu presenterade försvarspropositionen.
Positivt: Ubåtsjaktförmågan är viktig för att bl.a. upprätthålla den territoriella integriteten. Genom utökad övningsverksamhet förbättras förmågan att jaga ubåt. Modifieringen av sju bevakningsbåtar som utrustas med antiubåtsgranatkastare och att fyra byggs om till bojbåtar skapar fler plattformar för ubåtsjakt jämfört med dagens planering vilket också ökar ubåtsjaktförmågan.Fem Visbykorvetter kompletteras med två Gävlekorvetter vilka halvtidsmodifieras även vad avser ubåtsjaktförmåga inklusive sensorer och ledningssystem. Läs artikeln.
Valet i Finland, ekonomin och säkerhetspolitiken, Mats Bergquist
Det finländska riksdagsvalet den 19 april utföll ungefär som opinionsundersökningarna hade förutspått. Dock blev inte centerns seger så stor som man trodde och samlingspartiets nederlag inte av samma dignitet som det ett slag såg ut att bli. Centern, som 2011 efter åtta år i regeringens ledning råkade ut för ett rejält bakslag, vann 13 platser och fick nu 49, medan sannfinländarna faktiskt fick färre röster än samlingspartiet men ändå, på grund av systemet med utjämningsmandat, en plats mer än detta, 39 mot 38, dock något färre platser än 2011. Socialdemokraterna tappade mest, åtta mandat till 34, vilket innebär att man tillsammans med vänsterförbundet nu endast har 46 platser, med dryga 30 procent den lägsta procentsatsen för den samlade vänstern i Finland någonsin. Man kan jämföra med mellankrigstiden då socialdemokraterna regelmässigt hade minst 35 procent. Ännu i valet 2003 fick partiet 53 platser i riksdagen. Utfallet bekräftar att Finland verkar ha blivit ett genuint borgerligt land.
Är vi med i Nato eller inte? Hotas vi verkligen av Ryssland? Anders Björnsson
”Sverige är formellt inte medlem i Nato, men i praktiken är vi redan nästan det”, påstår Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör, i tidningen ETC (22/4), där han också skriver ledare. Försvarsminister Peter Hultqvist anklagar han för att ha startat ”en militaristisk logik som han på intet sätt längre kan kontrollera” genom att förespråka ”ökad upprustning”.
Respektera Nato! Carl Björeman
Sverige och svenska medborgare har mycket att tacka Nato för. Vid andra världskrigets slut 1945 behärskade Sovjetunionen Östersjöområdet. Sovjetiska militära styrkor ockuperade Östersjöns södra och östra kustområden från Lübeck sydväst om Malmö till och med Finska viken. Finland var under sovjetisk kontroll.
Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, regeringens proposition
Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redovisar regeringen en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden från och med 2016 till och med 2020. Propositionen.
Sverige och Ryssland – några anmärkningar, Anders Björnsson
Ryssland stärker sin försvarsförmåga – hur kan detta vara ett problem för någon? Problemet är att Sverige har försvagat sin. Trendbrottet med förra veckans försvarsöverenskommelse är att vi inte fortsätter att försvaga den. Någon kraftfull upprustning är det å andra sidan inte tal om. Hur kan det vara fel av Ryssland att göra det som också Sverige borde?
Sverige bör verka för avspänning, intervju med Sven Hirdman
– Det bekymrar mig att det på ett globalt plan råder en total förgiftning mellan Ryssland på den ena sidan och Nato och delvis EU på den andra, och att vi nu riskerar få uppleva ett nytt kallt krig som kommer bestå de närmsta fem till tio åren. Läs artikeln.
Hans Blix – om krig , fred och katter, radions söndagsintervju 19 april
Utdrag ur intervjun.
Blix: När det gäller öst-väst-relationerna , när det gäller Ryssland , som folkrättsjurist har jag ingen tvekan om vad Ryssland gjorde i Krim , att det var ett brott mot FN-stadgan och Helsingforsöverenskommelsen. Vad de gör med sina inbrytningar i östra Ukraina är ännu värre och det är också lite sjabbigt. Det är säkerhetsapparaternas verksamhet som sker här men samtidigt – om vi vill ha en uppgörelse och vill undvika en krigisk lösning av det hela så måste vi försöka tänka på vad är det som får den andra sidan att bete sig på det här sättet. Jag tror att Churchill sa att hur upptagen man är att lägga upp sin egen offensiv måste man ägna någon liten tanke på hur motsidan tänker.
Nej till Sverige som värdland för Natos militära övningar, DN Debatt 19 april
Kommentar från utgivarna:
På DN Debatt publiceras idag den 19 april en artikel av 31 kulturarbetare och debattörer, vilka mot bakgrund av övningen Arctic Challenge Exercise (som inleds i maj) och avtalet med Nato om värdlandsstöd (som träffades i september förra året) ställer viktiga frågor och är oroade över vart Sverige är på väg. De tar upp anpassningen till Nato och riskerna för en urholkning av alliansfrihetens trovärdighet. De varnar för krigsretorik och för att avtalet om värdlandsstöd riskerar att låsa fast vårt land som gisslan i ett på förhand bestämt spel. Artikeln klargör på ett värdefullt sätt hur vissa av alliansfrihetens försvarare ser på utvecklingen. -Själva är vi för ett starkt svenskt försvar som en viktig faktor för att upprätthålla freden och minska riskerna för krig i vårt närområde. I Sverige handlar det inte om någon ”upprustning” av offensivt slag utan om att hålla ett försvar på en nivå som inte skapar osäkerhet och destabilitet i området. Övningar som Sverige deltar i måste värderas konkret: hur påverkar de Sveriges säkerhetspolitiska läge, alliansfrihet och försvarsförmåga. Det är en viktig diskussion. Värdlandsavtalet är skadligt, men det är samtidigt centralt att slå fast att det inte ger Nato rätt att göra något i vårt land utan svenskt medgivande.
Inriktningen av vårt försvar, seminarium 29 april
Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm. Datum och tid; 29 April 2015 (13:00 – 15:45)
Sveriges säkerhet är nära kopplad till utvecklingen i vår omvärld och den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde har aktualiserat behovet av ökad operativ försvarsförmåga. Den 24 april överlämnar regeringen sin försvarspolitiska proposition till riksdagen. Inriktningsbeslutet som ska fattas av riksdagen ska gälla från den 1 januari 2016.