– Major naval drills about to start in the Baltic Sea involving some 30 ships and more than 3,000 Western service members will for the first time practice how to respond to a Russian assault in the region, Germany’s navy chief said on Friday.

“We are sending a clear message of vigilance to Russia: Not on our watch,” Vice-Admiral Jan Christian Kaack told reporters in Berlin. “Credible deterrence must include the ability to attack.”

The two-week Northern Coasts exercise, set to start Sep 9, will see troops from all NATO countries on the Baltic Sea, plus soon-to-be member Sweden and non-Baltic allies the U.S., Canada, the Netherlands, Belgium and France, train side by side. They will practice amphibious operations and strikes from sea to land.

The U.S. navy will send the Mesa Verde into the drills, Kaack said, a ship of more than 200 meters (656 ft) length, designed to transport and land some 800 marines in an amphibious assault. Läs artikel

Regeringen vill begränsa demonstrationsfriheten för att skydda Sveriges säkerhet. Det är bara ett i raden på exempel där våra demokratiska principer får stå tillbaka på grund av hoten mot Sveriges säkerhet. Och att ändra ordningslagen för att minska terrorhotet är en kortsiktig lösning som riskerar att på sikt öppna upp för större ingrepp i vår yttrandefrihet.

Sveriges säkerhet har blivit politikernas nya trumfkort. De fyller det själva med innehåll. Politikerna har förbjudit utlandsspioneri och därmed begränsat möjligheterna för journalister att rapportera om Sveriges försvarssamarbeten med andra länder – för Sveriges säkerhet. Politikerna vill kunna dra in sändningstillstånd för medieföretag – för Sveriges säkerhet. Politikerna vill stoppa personer från att bränna koranen, inte för att det är olagligt eller bör vara förbjudet, utan för att det ökar risken för terrordåd; för Sveriges säkerhet. Läs artikel

Frankrike håller på att förlora fotfästet i Afrika. Statskuppen i Niger är bara ett uttryck för den revolt mot Franceafrique som pågår i Västafrika, där många har tröttnat på uranbrytning och ett orättvist valutasystem.

Den 26 juli 2023 genomförde militärer i Niger en statskupp mot presidenten Mohamed Bazoum. Militärkuppen fick snabbt stöd från stora delar av befolkningen. Mängder av människor gick ut på gator och visade sitt stöd för militärerna och den nya ledaren, generalen Abdourahmane Tchiani. De anti-franska stämningarna i landet gjorde sig gällande och folkmassor skanderade “Ner med Frankrike” och angrep Frankrikes ambassad. Den störtade presidenten Bazoum var illa omtyckt p g a den ekonomiska krisen och säkerhetssituationen i landet. Hans nära band med Frankrike gjorde inte saken bättre. Läs artikel

Russland kan beholde de okkuperte områdene mot at Ukraina får Nato-medlemskap umiddelbart. Det mener forsker Orysia Lutsevytsj i Chatham House i London.

Forslaget fra den ukrainske sikkerhetseksperten kan virke som et ekko av den omstridte uttalelsen til Nato-rådgiver Stian Jenssen under Arendalsuka i sommer.

Der sa han:

– Jeg tror faktisk at en mer sannsynlig løsning er at de gir opp territorium, og så får de et Nato-medlemskap i retur.

Orysia Lutsevytsj er nestleder av Russland-avdelingen ved den anerkjente tenketanken Chatham House. Hun sier det på denne måten:

– Jeg kan se for meg ett scenario der ukrainere kan akseptere tap av territorium: At vi blir Nato-medlem fra det øyeblikket vi har en avtale om våpenhvile. Det kunne virkelig stanset krigen. Läs artikel

Tidskriften Kvartal bryter troligen mot lagen. Det är utmärkt. Fler borde följa efter.

Lagbrottet består i att Kvartal öppet trotsar Rådets Förordning (EU) 2022/350 av den 1 mars 2022, en svensk lag. Underrubriken till rådsförordningen säger vad det handlar om: ”om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.”[…]

Strafframen för brott mot sanktionsförordningen är fyra års fängelse. Fast ”mindre överträdelser” medför inte straffansvar. Möjligen faller Kvartals notiser under den kategorin trots att de förmedlas med viss regelbundenhet. I så fall har Kvartal funnit ett kryphål som andra medier kan lära av, som att det är fritt fram att förmedla förbjudet innehåll med färre än till exempel 527 tecken som i exemplet nedanför.

Men det kan också finnas andra förklaringar till att Kvartal ännu inte har lagförts:

Förordningen blev beslutad med svenskt bifall i EUs ministerråd. Om Sverige hade röstat nej hade lagen inte blivit av eftersom sanktionsbeslut i EU enbart kan tas med enstämmighet. Resultatet är en pinsamhet som strider mot Tryckfrihetsförordningens censurförbud. Bättre då att låtsas som att den inte existerar. Läs artikel

Den 16 maj 2022 beslutade Sveriges Riksdag att vi skulle ansöka om medlemsskap i Nato. Det mest naturliga för Sveriges dominerande medieorgan vid den här tidpunkten hade varit att reagera på den rekordartat korta behandlingen – den parlamentariska rapporten fick riksdagen tre dagar före beslutet – och att mana till debatt i ämnet. […]

Men istället för att manifestera oberoende gentemot stat och myndigheter, lade sig public service platt på rygg efter det framstressade riksdagsbeslutet och började skildra det eventuella Natomedlemskapet som en dragkamp mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och dåvarande statsminister Magdalena Andersson; senare Ulf Kristersson.

När svenska medborgare,i brist på den debatt som aldrig tilläts uppstå, var i behov av svar på frågor om och konsekvenser av ett eventuellt Nato-medlemskap – då började public service istället springa statens ärenden; ogenerat skildras sedan dess Nato-processen i SVT och SR som antingen ”framsteg” eller ”bakslag” för Sverige. Det gäller såväl i rubriker som i enskilda journalisters förhållningssätt vid intervjuer. Läs artikel

For Finnish officials and other national security professionals, Russia’s full-scale assault and Finland’s ensuing NATO bid were career-defining events. Carrying out a doctrinal change amid a tense security situation was a formidable and high-stakes task, which was further compounded by unprecedented media attention. Fortunately, the conditions for Finnish accession ultimately proved favourable. The Alliance welcomed Finland with open arms, Russia was either incapable or unwilling to retaliate, and, importantly, the accession united Finns across the political spectrum. […]

My views on the potential change in Finnish foreign policy were cautious. As a young student and scholar, I strongly advocated for Finland’s NATO membership. When I got older, my zeal for the cause somewhat flagged. Helsinki had built an extensive network of defence partnerships concentrating on territorial defence, and maintained strong national military capabilities. Russia had also become more aggressive and unpredictable. In a nutshell, although I thought that militarily it would make sense to join the Alliance, I was also of the opinion that membership in the Alliance was not worth exposing the country to severe security risks. In the early weeks of 2022, I was – without a doubt – in the wait-and-see camp. Läs artikel

Greece filed a complaint to NATO’s chief Jens Stoltenberg on Wednesday after the Ankara-based Allied Land Command (LANDCOM) praised Turkey on social media for its victory against Greece in a war in 1922.

Particularly, LANDCOM wished a “happy Victory and Turkish Armed Forces Day to our host nation […] On this very special day, we would like to express our gratitude to Türkiye for their hospitality as our hosts here at LANDCOM”.

“Since joining NATO in 1952, Türkiye has participated in multiple operations and exercises and has always demonstrated the great professionalism and tenacity of its soldiers,” LANDCOM added.

The post refers to the 1919-1922 Greek-Turkish war, where Greek troops were forced to retreat amid massive military and human losses. Läs artikel