In Rewriting Histories of the Use of Force: The Narrative of ‘Indifference’, Agatha Verdebout takes aim at the ostensible agreement among legal scholars that in the 19th century – the ‘golden age of positivism’ – international law neither prohibited nor authorized the use of armed force between states. Paradoxically, the consensus on this ‘theory of indifference’ stands in marked contrast with the endless contemporary debates on the interpretation of the rules on the use of force under the Charter of the United Nations (UN Charter) […]

The condemnation by the UN General Assembly of Russia’s large-scale invasion of Ukraine in February 2022 – with 141 votes in favour and only five states voting against – rather confirms that there is no place for such discourse in today’s international legal order and that any cross-border military action must fit within one of the narrow categories for permissible use of force provided for in the Charter framework. One could also refer to the wholesale rejection of preventive self-defence against ‘non-imminent’ threats as an indication that the ad bellum rules have grown more ‘determinate’ and far less ‘self-judging’ compared to the 19th century. By way of illustration, explaining why the USA had not invoked the right of self-defence at the time of the 1962 Cuban missile crisis, then US Legal Adviser Abram Chayes noted that such a claim would have made the recourse to force essentially a question for unilateral national determination and would have excluded any possibility of meaningful review. The International Court of Justice, for its part, has similarly emphasized that Article 51 of the UN Charter ‘does not allow the use of force by a State to protect perceived security interests beyond’ its strict confines. Läs artikel 

On Wednesday, August 23, India became the fourth nation on the moon and the first nation to land on the moon´s south pole. Behind the complicated autonomous soft landing is a researcher, Avijit Banerjee, at Luleå University of Technology (LTU) in Northern Sweden.

Avijit Banerjee has for three years been the leader of the research focus on space autonomy within the Robotics and AI group at LTU. There he was working with the autonomous soft landing for the lunar lander, Chandrayaan-3, that landed on the rim of Shackleton Crater on the moon.

”Of course, I am very happy and honored that my solution for autonomous and safe soft landing on the moon has been implemented on board the lunar lander by the team of the Indian Space Organization, ISRO, for their lunar exploration mission Chandrayaan-3,” says Avijit Banerjee to North Sweden Business.

Space autonomy is the new challenge in space research, with the goal of completing next-generation space missions, and Luleå University of Technology states that they aims to be at the forefront. Läs artikel

The highly anticipated XV BRICS Johannesburg summit, the first in-person since the COVID-19 pandemic, held in the midst of a very polarised world, displayed more internal cohesion than was expected, given the trust deficit between New Delhi and Beijing. Despite differences over expansion, India and China exhibited a willingness to strengthen BRICS’s global governance circuit as a just forum for trade and regulatory policy. The five BRICS nations also announced the full admission of six new countries – Argentina, Ethiopia, Iran, Saudi Arabia, Egypt and the UAE.

About 50 other heads of state and government attended the summit, underscoring the appeal of BRICS, which represents at its core the aspirations of developing countries for a greater role in the global financial system. […]

The New Development Bank (NMD or the BRICS Bank), is arguably the most concrete success of the grouping, with a well-designed governance system. If one compares the BRICS Bank’s cumulative disbursements of $14.6 billion by the end of 2021, to the $60 billion disbursed by World Bank in 2021, the NDB’s lending programmes are minuscule. Nevertheless, the central banks of BRICS nations seem ready to let go of the conservatism that has held back the BRICS’s lending potential. NDB started expanding its membership in September 2021 with the admission of Bangladesh, the UAE and Uruguay; subsequently, Egypt was admitted as a new member. The inclusion of Saudi Arabia as the ninth member would strengthen BRICS’s funding options, representing another deep-pocketed shareholder as the NDB assesses its ability to mobilise funds. Läs artikel

Danmarks regering har lagt fram ett förslag om att göra det straffbart att bränna bibeln, koranen eller toran. Detta genom att kriminalisera olämplig behandling av föremål som har stor betydelse för religiösa samfund.

Justitieminister Peter Hummelgaard (S) började dagens presskonferens med att kalla koranbränningarna för ”meningslösa förolämpningar” som syftar till att sprida osämja. Ett resonemang som onekligen väcker en och annan principiell och moralisk fråga. Som exempelvis varför förolämpningar måste vara meningsfulla för att vara tillåtna.

Om det nu ens är möjligt att skilja yttranden som innehåller en mening från dem som inte gör det: något som för en människa har ett djupt innehåll kan för hennes granne vara nonsens och vem som rätt och vem som har fel är inte sällan en hopplös fråga.

Juridiskt öppnar ministernmed sin argumentation också en farlig dörr. Om det är fel att såra religiösa genom att bränna deras heliga böcker, kommer det snart att vara fel att såra dem på andra sätt. […]

Dagens besked kommer dock inte få någon omedelbar betydelse för Sverige. Den svenska regeringen stakade nämligen ut sin väg i förra veckan. En utredning tillsätts som ska se över ordningslagen. Syftet är förvisso att kunna stoppa koranbränningar, men det rör sig inte om ett generellt förbud utan en möjlighet för polisen att kunna sätta stopp under vissa omständigheter.

Även denna lösning är ett utslag av kryperi för despoter, men alls inte lika långtgående som den danska. Det danska förslaget lär sätta tryck på Sverige från en del länder, men får snarare effekt på svenskt inrikespolitiskt spel än på svensk lagstiftning.

Oppositionsledare Magdalena Andersson är på hugget och har redan hållit en presskonferens under vilken hon påpekade att Sverige är ”ensamma och i en utsatt position”.

Vad den socialdemokratiska partiledaren ville ha sagt med det klargjordes aldrig, troligen beroende på att hon själv inte visste det. Andersson uppmanade statsminister Ulf Kristersson att sammankalla riksdagens partier för diskussion och för att staka ut en väg framåt. Läs artikel

Starting early morning on August 28, the Northern Fleet will perform rocket firing in waters north of Norway’s Varanger Peninsula. Caution messages to stay clear of a rather huge area in the Barents Sea are issued, both as Notice to Airmen (NOTAM) and Coastal Navigation warnings (PRIP).

“It may affect fisheries, ship and air traffic, and other civilian activities in the westernmost part of Russia’s exclusive economic zone (EEZ) and the easternmost part of Norway’s EEZ,” says Kristian Åtland with the Norwegian Defence Research Establishment (FFI). He says exercises by the Russian navy like this one are common in late summer, but the size now “is reasonably large.”

The areas for civilian navigation and air traffic are closed “for security reasons,” the Northern Fleet says in a press statement. Läs artikel

På besøk i Kyiv torsdag kunngjorde statsminister Jonas Gahr Støre at Norge skal donere F-16-jagerfly til Ukraina. […]

Samtidig forbereder også Russland seg på en lang krig. Tormod Heier, professor ved Forsvarets stabsskole, tror russiske ledere i Kreml håper at de kan tære ned den ukrainske kampevnen og støtta fra Vesten.

– Den fasen krigen er i nå, er en skjebnetime for Ukraina. Hvis de ikke lykkes i å frigjøre de gjenværende områdene av landet som er okkupert, så vil frontlinjene fryse. Da tror russerne at Vesten gradvis vil gi opp og fokusere mer på egne problemer i sine egne samfunn, sier Heier.

Da Klassekampen forrige uke snakket med Iver B. Neumann, direktør ved Fridtjof Nansens Institutt, var hans klare vurdering at «tida jobber for Russland».Neumann brukte dette som argument for at det kanskje er nødvendig å diskutere kompromisser. Liknende utspill har kommet fra mange hold etter hvert som den ukrainske motoffensiven har kjørt seg fast. New York Times meldte nylig at tallet på døde og skadde soldater i Ukraina-krigen nærmer seg en halv million.

Frykten er at en løsning som virker dårlig nå, kan tvinge seg gjennom på et seinere tidspunkt, når ytterligere hundretusenvis av liv er gått tapt.

Også Heiers vurderinger er at en langvarig krig til syvende og sist favoriserer Russland.

– Det russerne forsøker på, er å bite seg fast langs denne tusen kilometer lange frontlinja, og satse på at lufta før eller siden går ut av den ukrainske motoffensiven. Hvis de klarer det, noe det ser ut som at de gjør, så vil det dreie krigen inn i et spor som favoriserer dem. De har mer materiell og personell å tære på, sier Heier. Läs artikel

[…] Erkki Tuomioja, som modererade samtalet, innehade utrikesministerposten i den finska regeringen 2000-2007 och inledde med att säga att oavsett vad man tycker om Nato är det bättre att Sverige också är med nu när Finland är det, och man kan fortfarande diskutera minskad kärnvapenspridning.

Och det behövs, menar Tarja Cronberg, finsk politiker och fredsforskare.

– Kärnvapenordningen är i stor oordning. Vi har inga överenskommelser om kärnvapen, många avtal har brutits. Icke-spridningsavtalet är det sista men har inte kunnat åstadkomma något. Det är i det läget som Finland blir Nato-medlem, och Nato förblir en kärnvapenallians så länge dessa vapen existerar.

Sveriges före detta utrikesminister Margot Wallström påpekar att även de som skrivit under avtalet har fortsatt att modernisera sina kärnvapen. […]

Hon hoppas att den svenska regeringen kommer att göra samma ställningstaganden som Finland ifråga om hur man ser på kärnvapen.

– I det långa loppet kan de nordiska länderna troligen bidra till att eliminera, eller i alla fall minska, vikten av kärnvapen i Natos strategier och hur vi skriver doktrinerna.

Erkki Tuomioja lägger in en reservation mot Margot Wallströms möjligen alltför positiva bild av Finlands regering, ”det återstår att se vilken position de intar gentemot kärnvapen”. Men Norge har fått stå modell i de finska diskussionerna, tillägger han. Läs artikel