Anskaffelsen af flere hundrede søminer bidrager til Forsvarets evne til at kontrollere og blokere adgangen til danske farvande. Anskaffelsen øger Forsvarets kampkraft og finansieres med midler fra Accelerationsfonden.

”Anskaffelsen af flere hundrede søminer styrker vores forsvar i de indre danske farvande. Det er afgørende set i lyset af den aktuelle sikkerhedspolitiske situation, hvor Danmarks geografiske placering spiller en central rolle. Jeg er glad for, at der nu leveres på endnu en efterspurgt kapacitet, der vil styrke Søværnet”, siger forsvarsminister Troels Lund Poulsen.

Søminerne anskaffes på baggrund af forsvarschefens anbefaling og forventes leveret i perioden 2027-2029. Søminerne vil være et nyttigt element i Danmarks bidrag til NATO’s samlede forsvar og afskrækkelse i regionen. Läs artikel

Försvarsmakten informerar om ett besök av Nato:s militärkommitté som förevisades Sveriges militära förmågor.

Försvarsmakten valde att framhäva Sveriges specialstyrkor för insatser främst utanför landets gränser samt Sveriges roll som transitland för Nato i norra Europa.

Svenskt territorialförsvar togs upp främst för Gotland. Det svenska landförsvaret har liten prioritet för Nato. (Utgivarna)

Pressmeddelandet:

Under tre dagar har Natos militärkommitté varit på besök i Sverige för att få en djupare förståelse för landets operativa miljö och Försvarsmaktens förmågor.
– Vi vill visa att vi är en trovärdig och solidarisk allierad som bidrar med specialiserade förmågor som stärker Natos norra flank, säger chefen för försvarsstaben generallöjtnant Carl-Johan Edström. […]

Den andra dagen reste militärkommittén till Norrland och Boden. Där fick gästerna en inblick i Sveriges försvarsförmåga i subarktisk miljö. Försvarsmaktens kapacitet att genomföra militära operationer i extrema väderförhållanden har blivit en strategisk tillgång för Nato, särskilt med tanke på klimatförändringarnas påverkan på Arktis.

Tillsammans med Norge och Finland kan Sverige utföra operationer i Natos norra område. Klimatförändringarna gör att farleder genom Norra ishavet blir alltmer tillgängliga, vilket ökar det strategiska värdet av Arktis för global handel och utvinning av naturresurser. Läs pressmeddelande

[…] But during his visit to Murmansk this week, Vladimir Putin maintained that Russia still has the economic and military super-power needed to embark on new, huge Arctic ventures.

In the course of the visit, the Russian ruler outlined grand plans for new industry, infrastructure, Arctic shipping routes and cooperation with international partners. Including with partners from the West, ”if they express interest.” […]

The new US-Russian relationship could ultimately include easing of sanctions and cooperation in the Arctic, and one of Putin’s key mediators with the Trump team has apparently already invited the Americans to the region. […]

Among the key new initiatives presented by Putin during his visit to Murmansk is a new ’trans-arctic transport corridor.’

Putin ordered his government to prepare for the development of the corridor. A financial, economic and organisational model for the project is to be presented by August 1 this year, he said.

The transport corridor is presented as an extension of the Northern Sea Route. It will include shipments all the way from St.Petersburg and Vladivostok. But it could potentially also facilitate shipments across the North Pole to North America. Läs artikel

USA:s vicepresident JD Vance hann svinga rejält mot Danmark under blixtbesöket på Grönland.

Ett missriktat frontalangrepp, menar tidigare utrikesminister Carl Bildt.

– En hel del av det Vance säger är fullständigt taget ur tomma luften, i bästa fall, säger han.[…]

Talet innehöll flera felaktigheter, konstaterar tidigare utrikesminister Carl Bildt (M).

– Det Vance säger om ryska och kinesiska intrång är fullständig fantasi. Jag är inte medveten om något ryskt eller kinesiskt krigsfartyg som varit ens i närheten av Grönland under historisk tid, säger han i Aktuellt. Läs  artikel

”It is quite peculiar that Norway chooses to participate in this kind of state-sponsored propaganda event, in a time when it is more clear than ever that Russia is set on confrontation with the West, says Professor Kari Aga Myklebost with the UiT Arctic University of Norway.

The Norwegian diplomat’s greetings was framed next under Vladimir Putin on the web-portal of the high-profile Arctic Forum as the opening day was concluded in Murmansk on Wednesday.

Putin praised the few international participants.

”We are committed to working together with all interested partner nations and intergovernmental organisations in this major endeavour,” dictator Putin said in his greetings as Russia’s high-profile Arctic Forum started in Murmansk.

Under Norway’s chairship (2023-2025), contacts with Moscow are resumed in some working groups, although no political discussions take place. In his video-speech to the session in Murmansk entitled ”building bridges between nations…”, Norway’s top Arctic official, Ambassador Morten Høglund, extended his gratitude to Russia as a counterpart for their strong engagement and cooperation throughout Norway’s chairship period of the Arctic Council. […]

Morten Høglund emphasized ”the importance of working together” … with the permanent participants of the Arctic Council, such as the Russian Association of Indigenous Peoples of the North, Siberia, and the Far East of the Russian Federation. Läs artikel

Kommentar:

Även Sverige kommer att bli inblandad i dessa operationer.

Den 20 mars beslöt riksdagen att Sverige skulle delta med 8 Gripenplan och 150 personer i Natos luftförsvarsoperation i Polen.

Regeringen förklarar i propositionen (2024/25:113) om det svenska deltagandet ”att Nato har över tiden tagit ett ökat ansvar för det militära stödet till Ukraina. Ett behov av stöd från Natoallierade … har identifierats för att skydda logistiknoden.”

Som vi tidigare kommenterat finns en risk att Sverige därmed kan bli indraget i en konflikt med Ryssland. (Utgivarna)

[…] Grensen til Ukraina er åtte mil unna. I begynnelsen av desember sendte Norge rundt hundre soldater, sammen med luftvernsystemet Nasams for å beskytte flyplassen. […]

Flyplassen Rzeszów-Jasionka ligger utenfor byen Rzeszow, en middels stor polsk by, med rundt 200.000 innbyggere. Før Russlands fullskalainvasjon av Ukraina for tre år siden besto flytrafikken hovedsakelig av mindre fly på innenlandsruter eller fra lavbudsjettselskaper.

Nå er den en av de mest trafikkerte flyplassene i Polen. Med korte mellomrom kommer digre lastefly inn for landing: Boeing 747 jumbojeter, militære C-17 lastefly og gigantiske Antonov A-124. Alle lastet med våpen, nødhjelp og annet materiell på vei til Ukraina.

Rzeszów er blitt et knutepunkt for støtten til det krigsherjede landet. 90 prosent av den militære og humanitære bistanden til landet passerer gjennom denne lufthavnen. Läs artikel

”Velkommen til toppen af verden,” står der på det skilt, man bliver mødt af, når man lander på Pituffik Space Base — den nordligste amerikanske militærbase på toppen af Grønlands nordvestkyst.

Fredag besøger den amerikanske vicepræsident, J.D. Vance, militærbasen. Besøget sker i kølvandet på, at den amerikanske præsident Donald Trump gentagne gange har udtrykt et ønske om at få kontrol med Grønland. […]

Hvad bruger amerikanerne Pituffik Space Base til?

Pituffik Space Base er amerikanernes øjne oppe i luften hen over den nordlige halvkugle. Den bruges til at holde øje med himmelrummet – og altså ikke luftrummet, som mange tror. Det vil sige, at den kan varsle om indkommende missiler fra Kina eller Rusland. Lige nu kommer der ingen missiler, men hvis der gør, vil det være Pituffik Space Base, der opdager dem og aktiverer luftforsvarssystemerne, så man kan skyde missilerne ned. Basen udgør derfor en central del af det amerikanske forsvar. Läs artikel

Finland har ingen speciell relation till USA som skulle garantera att vi aldrig kommer att hamna i samma knipa med Donald Trump som till exempel Danmark och Kanada.

USA:s president Donald Trumps och hans administrations agerande har lett till den kanske svåraste geopolitiska pressen för Europa och Finland sedan det kalla kriget. […]

Trots detta  säger Finlands utrikespolitiska ledning fortfarande liturgiskt till medborgarna att lägga is i hatten, hålla huvudet kallt , ligga stilla och tänka på de transatlantiska relationerna.

I denna officiella berättelse har Finland en god, stark speciell relation till USA.

Berättarna motiverar detta antingen med släktskap, viktiga F-35-förvärv, isbrytarindustrin eller någon annan rationalitet som vi tror är anledningen till att USA ”behöver oss”. […]

Rationella skäl gäller inte längre i dagens geopolitik. På rationella grunder borde Ryssland aldrig ha inlett sin stora invasion av Ukraina och Trump borde inte heller ha börjat förstöra relationerna med USA:s bästa europeiska allierade. Alliansen skyddade inte Kanada eller Danmark. […]

I verkligheten behöver USA inte Finland speciellt för något som det inte kunde få från någon annanstans. Det positiva med situationen är att USA inte har något speciellt emot oss just nu. Vi är ett ofarligt område som inte ger dem någon huvudvärk.

Ändå, om USA:s geopolitiska intressen kräver det, kan de använda oss som en av sina brickor i ett spel med Ryssland, när Ryssland vill återställa hela den europeiska säkerhetsarkitekturen till en mer gynnsam. […]

Regeringen bör också i hemlighet och snabbt göra en mycket praktisk plan B för det värsta scenariot: vad vi kommer att göra om vårt bilaterala DCA-försvarsavtal med USA förlorar sin mening. Framför allt måste ledningen vara beredd att förklara för medborgarna om vår ”eviga trygghetsgarantier – aldrig ensam igen”-situation förändras under en enda dag eller vecka. Läs artikel

As President Donald Trump struggles to fulfill his campaign promise to bring an immediate end to the war in Ukraine, he and his team should review what another American president did facing a similar challenge seven decades ago. In his 1952 campaign for the White House, Dwight David Eisenhower pledged to end a bloody war that had claimed more than 3 million lives on the Korean Peninsula. Over the next six months, he actually did it. […]

So, while the negotiations dragged on, so too did intense fighting for another year and into election season in the United States. While the Democratic candidate Adlai Stevenson essentially supported Truman’s position on Korea, Eisenhower made this a major issue in the campaign. He pledged to use his authority and skills as a military commander to quickly end the war.

To make this happen, as soon as the election was over, Ike “went to Korea” to talk directly and candidly with South Korean leader Rhee and his military commanders. When Rhee presented to Eisenhower his plans for a new offensive to seize the North and reunify the country, Ike simply said: “no.” In March 1953, when Stalin died, Eisenhower recognized that this would mean declining Soviet support for the war. This presented a window of opportunity for an armistice that Rhee might not like but that Eisenhower believed would be good enough for the United States. In the negotiations that followed, that meant repeatedly overruling his ally—including threatening to cut off fuel from the South Korean army when Rhee threatened to fight on after the United States signed an armistice. In the final stage of negotiations, Rhee attempted to upend the talks by orchestrating a prison break of over 25,000 POWs held by U.N. forces. In response, Eisenhower warned him that “your present course of action will make it impractical for the UN Command to continue to operate jointly with you”—a threat to leave him on his own, unless he fell in line. […]

The key to Eisenhower’s success in fulfilling his promise will also be essential for Trump. Ike took the lead himself in a direct, focused effort to close the deal. If Trump can channel Eisenhower, using his authority to hammer out an agreement that neither Zelenskyy nor Putin will like but that will end the killing, prevent another outbreak of war, and allow Ukrainians to start rebuilding their country, he will be able to claim that he has achieved the peace “deal of the century.” Läs artikel

Antalet ryska militärer kommer att öka i Arktis, säger Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Putin kommer Ryssland att försvara sina intressen i regionen och stationera mer militär personal i området.

Han anser att USA:s planer på att annektera Grönland är ”allvarliga”.

– Vi talar om seriösa planer på den amerikanska sidan när det gäller Grönland, sa Putin vid ett arktiskt forum i staden Murmansk i norra Ryssland på torsdagen.

– Det är tydligt att USA kommer att fortsätta att främja sina intressen i Arktis. […]

Enligt Putin är ändå samarbete i regionen möjligt, inklusive mellan Moskva och västliga stater. Utländska partners som är beredda att samarbeta med Ryssland i regionen skulle garanteras en god avkastning på sina investeringar, enligt Putin. […]

Putin efterlyste en utbyggnad av Rysslands nordliga hamnar och byggandet av en handelsflotta i Arktis, med stöd av den nya generationens isbrytare, inklusive atomdrivna sådana. Läs artikel