Veckans citat

av

In fact, you don`t apply for membership in NATO at all; NATO has to invite you to join. And at the moment they are not about to invite anyone else to join, let alone former members of the Warsaw Pact. They have their own excellent reasons for this; one of them is that they know only too well how the alliance is still viewed by many former Soviet officials, and what reactions it might cause if NATO started moving closer to the former Soviet borders. From a purely military and strategic point of view, there is logic in the Soviet thinking: no country likes to see itself surrounded by a powerful alliance to which it has no access.

Václav Havel, Summer Meditations, Alfred A. Knopf Inc., 1992. Havel var Tjeckoslovakiens president 1989–1992 och Tjeckiens president 1993–2003. Han var en av de ledande personerna i medborgarrättsrörelsen Charta 77. Tjeckien blev medlem av Nato 1999 och Slovakien 2004.

 

Hög tid att dra slutsatser av kriget – och införa dem, officerstidningen.se

av
Maria Engqvist, analytiker vid Total­försvarets forskningsinstitut inom ramen för FOI:s Rysslandsprojekt

För svensk del är Rysslands agerande i kriget i Ukraina värt att studera särskilt noga. Detta eftersom den Ryska federationen är vår mest troliga huvudmotståndare vid en konflikt. Men nu är det dags att gå från ord till handling och faktiskt dra rätt slutsatser av kriget och också agera därefter. […]

Om det är något som kriget i Ukraina med tydlighet har visat hos båda stridande parter, så är det vikten av infanteriförband, både under offensiv och defensiv strid. Drönare och telekrigsförmåga har förvisso både förnyat och komplicerat slagfältsdynamiken, men utan den stridande soldaten på marken, denna basala beståndsdel, är det helt enkelt omöjligt att överhuvudtaget föra striden i önskvärd riktning. Utan trupp på marken kan inte heller terräng hållas, något som i förlängningen förhindrar framtida potentiella avancemang. Detta är något som de ukrainska väpnade styrkorna och dess ledning är smärtsamt medvetna om, då man under lång tid har lidit av en enorm personalbrist i förhållande till den uppgift man har att utföra.
Att ha en stabil rekryteringsbas till infanteriförbanden, denna på slagfältet särskilt utsatta grupp, kommer att vara avgörande, även långt före själva striden. Detta kommer inte att vara en helt enkel, men väl så nödvändig uppgift. Det kommer också att vara viktigt att ha arbetat fram en förmåga att utbilda soldater bakom frontlinjen, för att kunna fylla upp förband som har lidit tunga förluster. Med en välutbildad reserv och ett utvecklat system för en fungerande rotation (även om det är en oerhört svår uppgift, på ett slagfält som troligen kommer att vara helt synligt för fienden), kan de mest bittra ukrainska erfarenheterna möjligen undvikas i en kontext som utspelar sig antingen på vårt eget territorium, eller i vårt närområde. Läs artikel

Europa behöver kapa banden till USA:s teknikjättar, arbetsvarlden.se

av
Martin Gelin, journalist och författare

[…] Konsekvenserna av det här skiftet är svåra att överskåda, men USA:s illiberala utveckling borde inte vara så överraskande för den som följt Trump och radikaliseringen av det republikanska partiet under det senaste decennniet.

Det viktiga nu är att inte förblindas av dagliga, kontroversiella utspel, utan istället behålla fokus på de konkreta åtgärder som kan vidtas för att tämja de värsta riskerna med USA:s antidemokratiska utveckling. […]

Danmark har redan tagit kliv i den här riktningen. Den danska dataskyddsmyndigheten kom i mitten av februari med beskedet att danska företag bör sluta använda molntjänster från Microsoft, Google och Amazon (AWS). Det sker efter att Trump avskedat viktiga ledamöter i US Privacy and Civil Liberties Board (PCLOB), ett led i att riva upp det regelverk som dataöverföringen mellan EU och USA vilar på. […]

Om Europa ska kunna åstadkomma nya tjänster som kan ersätta, eller i alla fall komplettera, de amerikanska föregångarna krävs nya spadtag från näringsliv och de institutioner, privata och offentliga, som investerar i forskning och utveckling, vilket Mario Draghis rapport också var inne på förra året.

Ambitionen att skapa fler europeiska teknikjättar är nu vedertagen. Jag har under de senaste månaderna deltagit i samtal om detta i London, Paris, Berlin och Stockholm och det är inget tomt prat – viljan och pengarna finns, både från regeringar och investerare, likaså idéerna och talangen. Läs artikel

Europa måste bli självständigt – innan det är för sent, sydostran.se

av
Kari Parman

Gång på gång ser vi hur vårt öde styrs av andra, främst av USA, som dikterar villkoren för vår säkerhetspolitik. Detta är en ohållbar situation. Om vi vill ha en framtid där Europas intressen sätts i första rummet, måste vi ta kontroll över vår egen säkerhet och politiska väg. […]

Om Europa fortsätter att sakna en enad och självständig röst, riskerar vi att bli en bricka i stormaktsspelet – en region som andra manipulerar snarare än en självständig kraft som formar sin egen framtid.

Detta är en skam. Europa har ekonomiska och demografiska resurser som överträffar både USA och Ryssland. Vi har den teknologiska kapaciteten att utveckla vår egen försvarsindustri och bygga en försvarsallians som är kapabel att skydda vår kontinent utan att behöva be om tillstånd från Washington.

Ändå fortsätter vi att luta oss mot Nato, där USA dikterar villkoren.

Frågan vi måste ställa oss är enkel: Vill vi vara en kontinent som styr sitt eget öde, eller vill vi förbli beroende av en makt som gång på gång visar att den inte sätter våra intressen främst? […]

Vi behöver en stark europeisk försvarsallians, en enad röst i internationella frågor och en politik som sätter vår självständighet främst. Ingen annan kommer att göra det åt. oss. Läs artikel

Tankesmie: USAs mål er å splitte opp Russland og Kina, finansavisen.no

av

Utspillet fra USA om å danne et geopolitisk partnerskap med Russland har vekket oppsikt. Utenriksminister Marco Rubio viet Ukraina liten oppmerksomhet da han uttalte seg tirsdag – i stedet la han vekt på å trappe opp samarbeidet med Russland.

Nå går diskusjonen høyt i mange land og i mange miljøer om hva motivene kan være. Én analyse handler om at USA forsøker å slå en kile mellom Russland og Kina.

– Hva dette ligner mer og mer på, er et forsøk fra USA på å lokke Russland ut av partnerskapet med sin største rival og sin høyeste geopolitiske prioritet: Kina, skriver Gustav Gillund i Klassekampen. Ukraina kan dermed bli USAs offergave i et spill som handler om å splitte de to landene, skriver han, og henviser til diskusjoner som har pågått i amerikanske tankesmier over lengre tid. […]

Kina ble langt mindre overrasket over USAs vending enn det vestlige land ble, mener seniorforsker Hans Jørgen Gåsemyr ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (Nupi).

Han påpeker at Kina har inntatt en litt avventende holdning, og at Beijing har vært forsiktig med å kritisere Russlands krigføring i Ukraina. De strekker seg langt for å blidgjøre president Vladimir Putin, mener han.

– Sett fra Kina er Putin en uforutsigbar type som de ikke ønsker å forsure forholdet til, sier han til NTB. Läs artikel

Forsvarsdepartementet til NRK: 24-gradersgrensen ikke skrotet, nrk.no

av

Fredag morgen publiserte NRK en melding fra NTB som siterte Altinget på at forsvarssjef Eirik Kristoffersen vil skrote den såkalte 24-gradersgrensen i nord.

Til Altinget sier Kristoffersen:

– Men jeg er enig i at den linjen må ligge lenger øst enn den gjør i dag. 24-graderen er på en måte historie, all den tid Porsangermoen og Banak ligger øst for den. I tillegg gjør Finlands Nato-medlemskap til at man bør se på ulike veiakser som sammenfaller med der hvor vi framfører styrker i dag og faktisk kjører gjennom Finland.

Flere påpeker derimot overfor NRK at det ikke er mulig å «skrote» regelen uten en politisk behandling.

– I Norge har vi lang tradisjon for å forankre viktige spørsmål i forsvars- og utenrikspolitikken med Stortinget. Dette er en beslutning som vi ønsker å ta i samråd med Stortinget, sier forsvarsminister Tore O. Sandvik til NRK. Läs artikel

Erkki Tuomioja: Trump kan också kasta Finland under bussen, yle.fi

av

Tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (sd.) säger att Finland inte längre kan förlita sig på Natos säkerhetsgarantier på grund av USA:s president Donald Trump .

– Det är helt uppenbart att Trump inte kommer att äventyra några amerikanska intressen för Finlands eller något annat lands skull. Man kan inte räkna med att amerikanska trupper skickas till Finland om någon försöker komma hit.

– Nu ser vi att Ukraina kastas under bussen. Ja, de baltiska länderna och Finland kan åka dit också, säger Tuomioja till Yle.

Trumps beteende mot Ukraina och hans hot mot Nato-partnern Danmark om att ta Grönland visar att han inte går att lita på, säger Tuomioja till Yle.

– Jag säger inte nödvändigtvis att vi ska lämna Nato, men det räcker inte. […]

Tuomioja föreslår att de nordiska länderna skulle kunna skapa en försvarsallians från sitt försvarssamarbetsorgan, Nordefco.

– Naturligtvis inte för att ersätta Nato, utan för att komplettera det. Läs artikel

Irving Kristol Was 40 Years Ahead of His Time About NATO, realcleardefense.com

av
[…] But it was Irving Kristol, ironically one of the founders of the neoconservative movement in America, who laid out the most forceful case for ending U.S. participation in NATO. In an article published in the New York Times Magazine in September 1983, Kristol called for an “all-European NATO, with the United States an ally but not a member.” Kristol’s European NATO would have its own nuclear weapons (Britain and France already have such weapons) and its own military strategy—independent of U.S. strategy. The problem with NATO then, Kristol wrote, was its absolute dependency on the United States. “If we have learned anything from the NATO experience of the last 30 years,” Kristol wrote, “it is the rediscovery of an old truth: Dependency corrupts and absolute dependency corrupts absolutely.” This dependency, Kristol argued, sapped Europe’s will and diminished its political vitality. Läs artikel

Finansministern osäker på om USA skulle hjälpa Natoland i kris, tv4.se

av

Finansminister Elisabeth Svantesson säger att hon i dag inte är säker på om USA skulle hedra Nato-fördragets artikel fem, och komma till andra länders undsättning.
Beskedet kommer efter en vecka där USA:s president Trump gjort flera kontroversiella uttalanden.
Senare på torsdagskvällen backar Svantesson från sitt uttalande.

Natos artikel fem brukar beskrivas som en för alla alla för en-klausulen, där medlemsländerna går med på att försvara varandra mot angrepp. Men efter en omvälvande vecka där USA:s president Trump bland annat anklagat Ukraina för att ha orsakat Rysslands invasion av landet, så är finansministern Elisabeth Svantesson osäker på om Natos portalparagraf fortfarande gäller.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen. Vi får se vad som kommer att hända dagarna och veckorna framöver. Men det är ett besvärligt läge minst sagt, säger Elisabeth Svantesson (M). Läs artikel

Nordatlantiska fördragsorganisationens gemensamma försvar blir en lagstadgad uppgift för Försvarsmakten, defmin.fi

av

På föredragning av försvarsminister Antti Häkkänen lämnade Petteri Orpos regering den 20 februari 2025 en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om försvarsmakten. Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar ska fogas till Försvarsmaktens uppgifter.

”Genom propositionen främjar vi genomförandet av Natos kollektiva försvar. Vi skriver in Nordatlantiska fördragsorganisationens gemensamma försvar som en lagstadgad uppgift för Försvarsmakten. Vi förbättrar Försvarsmaktens förmåga att ta emot och öva med utländsk hjälp. Vi stärker också den militära försörjningsberedskapen genom att främja internationella truppers logistik”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

”Trots den säkerhetspolitiska turbulens som rått under de senaste dagarna kvarstår Natos roll som den viktigaste aktören inom det europeiska försvaret. För Finlands del ökar alliansens betydelse ytterligare”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Den Nordatlantiska fördragsorganisationens gemensamma försvar blir en ny lagstadgad uppgift för Försvarsmakten, vilket innebär att Försvarsmakten under ledning av försvarsministeriet kommer att delta i Natos processer för försvarsplanering och operativ planering samt i de ledningsarrangemang, övningar och operativa funktioner som krävs. Deltagandet i Natos operativa funktioner är en del av alliansernas normala och regelbundna verksamhet för att främja den kollektiva avskräckningen och beredskapen. Läs artikel

Hur gick det till när USA fick etablera militärbaser i Sverige?

av

Informativ skrift om DCA-avtalet.

Skriften är framtagen av Tomas Magnusson, Ingela Mårtensson och Caroline Runesdotter och tryckt på bokförlaget Tid & Rum , Göteborg.

Den handlar om hur det gick till när USA och Sverige ingick ett avtal om Defense Cooperation Agreemnet (DCA) med bland annat 17 baser som USA får rätt att använda . Avtalet undertecknades av regeringen den 5 december 2023 och ratificerades av riksdagen den 18 juni 2024.

Broschyren dokumenterar den politiska hanteringen av DCA-avtalet och redogör för de ganska omfattande opinionsyttringar som kom fram mot avtalet bland annat Folkomröstningskampanjens insamling av 44 104 namnunderskrifter mot DCA-avtalet. Trots opinionen mot avtalet som kom fram i möten, insändare och debattartiklar över hela landet var det nästan ingen diskussion i riksdagen före beslutet den 18 juni 2024.

Vad gäller remissinstanserna som fått yttra sig om DCA lyfts i broschyren särskilt fram Stockholms universitets skarpa kritik mot flera delar av avtalet bland annat frågan om Sverige har möjlighet att säga nej till om USA vill ha tillträde till eller använda en anläggning på sätt som vi anser strider mot våra intressen, frågan om USA kan föra in kärnvapen och frågan om permanenta baser i Sverige.

Trots att flera andra remissinstanser var kritiska valde regeringen att i stort förbigå invändningarna.

Två opinionsundersökningar gjordes strax före riksdagsbehandlingen. Så sent som veckorna före riksdagsbeslutet visste inte3/4 av svenska folket vad DCA-avtalet betydde.

I broschyren finns en omfattande dokumentation av debatten om DCA som är värdefull för alla som vill förstå hur ett sådant här långtgående avtal kan komma till stånd.

Utgivarna

Ompröva DCA-avtalet och låt européer försvara Sverige, dn.se

av
Sven Svedulf, Kungsbacka

[…] Svenska regeringen: Begär samtal om en eventuell omprövning av DCA-avtalet. Det sänder en signal. USA vill gärna ha baser och tillgång till vårt land. Men vems ärenden kommer de att gå? ”America first” och ”Make America great again” är det som gäller. De kommer att göra det som tjänar dem bäst.

Trump har redan i uttalanden visat att hans intresse för att försvara Europa – och där ingår ju Baltikum eller Norden – är svagt. Det är bättre att svenska och europeiska soldater försvarar Sverige och Norden.

Det är dags att agera nu. Ni måste stoppa kriget, som kan hota här om några år, nu! Vi har inget att förlora, möjligen pengar på kortare sikt. Men det är vår frihet värd! Kalla därför in FN, världens legitima världssamfund. Det är FN som borde leda fredsförhandlingar, inte Trump! Läs artikel