[…] In a pre-contract resembling what a victor might demand from a vanquished enemy, the US asks Ukraine for exclusive rights ”in perpetuity” over ”mineral, oil and gas resources, ports, other infrastructure,” according to the Monday, February 17 edition of UK newspaper The Telegraph, which had access to the document, marked ”confidential”. A Le Monde source close to the Ukrainian presidential administration confirmed its authenticity and the parameters contained therein.

The preliminary agreement specifies that it is governed by the law of the State of New York, to the exclusion of any other jurisdiction. The draft proposes the creation of a joint investment fund between Washington and Kyiv, to ensure that ”parties hostile to the conflict do not benefit from the reconstruction of Ukraine”. It stipulates that the US will receive, with a priority clause, half of the revenues received by Kyiv from resource extraction, as well as 50% of the financial value of ”all new licences issued to third parties”.Artikel bakom betalvägg.

Soldaterna räcker inte till för Sveriges militära ambitioner. Ska Sverige bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina måste andra insatser strykas eller bantas – i Sverige, Finland eller Baltikum. […]

Sju europeiska ledare träffas på måndagen i Paris tillsammans med EU-ledare och Natos generalsekreterare för att diskutera bland annat den saken. Danmarks statsminister Mette Frederiksen representerar både Norden och Baltikum på mötet. Men två europeiska länder har redan hunnit räcka upp handen och öppnat för att bidra med trupp: Storbritannien och Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson säger till Reuters att förhandlingarna dock måste bli framgångsrika innan några beslut om fredsbevarande trupper kan tas. Frågan är dock om Sverige klarar att skicka soldater till en insats i Ukraina utan att sänka ambitionerna för sina andra Natoinsatser eller för försvaret av svenskt territorium. […]

Sverige har skickat 550 soldater till Natostyrkan i Lettland, och nya insatser planeras kommande år. Sverige bidrar också med flyg till Natos luftövervakning, med fartyg till den marina Natoinsatsen i Östersjön och förväntas bidra med 250 officerare till olika staber inom Nato. Nu pågår intensiva förhandlingar om den Natostyrka som ska stationeras i norra Finland, och som Sverige har lovat att leda. […]

De officerare som skickas ut är ofta desamma som ska utbilda trupper här hemma, och som måste göra det i ökad takt om försvaret ska kunna växa. Försvarsmakten har redan nu svårt att hänga med, målet om att öka antalet värnpliktiga från dagens 8 000 till 12 000 har fått skjutas fram till år 2035. Läs artikel

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) tycker att det är för tidigt att tala om att skicka fredsbevarare till Ukraina. Spanien och Tyskland har uttryckt samma åsikt.

Några beslut har Finland inte fattat i frågan, säger Häkkänen. […]

– Finlands geografiska läge är knepigt, så vi gör den här bedömningen utgående från våra egna utgångspunkter. Vi har is i magen i den här frågan också.

Häkkänen säger att Finlands försvar och säkerhet kommer i första rummet. Läs artikel

Olika länder kan bidra till Ukrainas försvar på olika sätt.

President Alexander Stubb nämnde nyligen i samband med säkerhetskonferensen i München Nederländerna som ett exempel. Nederländerna har i praktiken ingen armé, men de har enligt Stubb en bra flotta och ett bra flygvapen, så det skulle kunna vara landets bidrag.

Och Storbritannien har till exempel sagt att man är redo att skicka trupper till Ukraina om det behövs för att upprätthålla en eventuell fred. Sverige utesluter inte heller den möjligheten.

Polen har däremot sagt att man inte tänker skicka trupper till Ukraina. Tyskland har samtidigt påpekat att man inte skickar tyska trupper utan ett heltäckande engagemang från USA. […]

Om det blir aktuellt med finländska soldater i Ukraina så sätter den nuvarande lagen om militär krishantering vissa begränsningar. Men politikerna kan förstås ändra lagen om det finns tillräckligt stort stöd för det. Enligt lagen kan värnpliktiga inte beordras till krishanteringsuppdrag utomlands. Men reservister får delta i krishantering, och Finland har 900 000 personer i sin reserv. Däremot får antalet krishanterare utomlands omfatta högst 2 000 personer. I nuläget har Finland cirka 400 krishanterare på uppdrag utomlands. Läs artikel

Magdalena Andersson (S) uppmanar regeringen att ta initiativ till att göra en uppdaterad säkerhetspolitisk analys. Inte minst handlar det om en förändrad relation till USA, säger hon

Magdalena Andersson vill se en uppdatering av den säkerhetspolitiska analys som formulerades i försvarsberedningens slutrapport 2023. Där står bland annat att en stark transatlantisk länk är omistlig för Europas säkerhet.

”Den analysen utgår ju från ett läge när den transatlantiska länken var en självklar del i hur vi bygger säkerhet i Europa. Givet att den länken just nu utmanas så behöver vi göra en uppdaterad analys”, säger hon. Läs artikel

[…] Three hours of emergency talks at the Elysee Palace in Paris left leaders of Germany, the United Kingdom, Italy, Poland, Spain, the Netherlands, Denmark, NATO and the European Union without a common view on possible peacekeeping troops after a U.S. diplomatic blitz on Ukraine last week threw a once-solid trans-Atlantic alliance into turmoil.

U.K. Prime Minister Keir Starmer called for U.S. backing while reaffirming he’s ready to consider sending British forces on the Ukrainian ground alongside others “if there is a lasting peace agreement.”

There was a rift though with some EU nations, like Poland, which have said they don’t want their military imprint on Ukraine soil. Macron was non-committal.

Dutch Prime Minister Dick Schoof acknowledged the Europeans “need to come to a common conclusion about what we can contribute. And that way we will eventually get a seat at the table,” adding that “just sitting at the table without contributing is pointless.” […]

Highlighting the inconsistencies among many nations about potential troop contributions, Scholz said talk of boots on the ground was “premature.” “This is highly inappropriate, to put it bluntly, and honestly: we don’t even know what the outcome will be” of any peace negotiation, he added. Läs  artikel

Jag lyssnade på stora delar av den utrikespolitiska debatten i riksdagen (12/2) och även på Ekots lördagsintervju (8/2) med försvarsminister Pål Jonson (M) samt andra radioinslag med säkerhetspolitiska experter. Såväl regeringsföreträdare som experter undviker såvitt jag har hört att tala om elefanten i rummet.

För mig är det tydligt att den nuvarande amerikanska rege­ringen inte verkar vara så förtjust i att låsa sig vid tidigare slutna avtal, utan hellre hanterar varje situation när den uppstår. Detta gäller kanske även Natos artikel 5, som innebär att ett väpnat angrepp mot ett eller flera Natoländer ska betraktas som ett angrepp mot alla. […]

Även minsta tvivel på att USA kommer att uppfylla de åtaganden som stipuleras i Natos säkerhetsgaranti innebär att garantin försvagas. En garanti som inte är fullgod är ingen riktigt garanti, och om det är osäkert om en part kommer att uppfylla ett avtal kommer sannolikt alla andra parter i avtalet att fundera på huruvida de ska hålla sig till avtalet. […]

Låt säga att Ukraina inom kort tvingas till ett dåligt fredsavtal och att Baltikum inom ett par år utsätts för ett väpnat angrepp. Vad talar för att det inte skulle ses som en extrem och oförutsedd situation där gamla regler inte gäller, utan nya snabbt kan etableras?

Försvarsplanera med inställningen att vi kan komma att behöva klara oss själva! Minimera beroendet av andra länder. Dela ingen information i onödan, sådan kan nå oönskade mottagare. Läs artikel

“As far as Finland’s presence in Nato is concerned, things are progressing well,” Häkkänen stated.

The FLF units are Nato troops stationed in allied countries during peacetime, conducting joint training and exercises with national forces. Yle previously reported on the planned FLF deployment to Rovaniemi and Sodankylä in September.

According to Janne Kuusela, Director General at the Ministry of Defence, the presence of FLF troops in Finland provides significant added value to the country’s defence capabilities. According to Kuusela, if Finland were to face a military threat or if the security situation in its vicinity deteriorated significantly, allied troops would be able to offer support with pre-planned and rehearsed operations. Läs artikel

“The Americans are approaching European capitals and asking how many soldiers they are ready to deploy,” one diplomat told Reuters on Saturday. The US questionnaire, first reported by the Financial Times, posed six key questions, including one specifically for European Union member states.

“The Americans have provided Europeans with the questionnaire on what would be possible,” Finnish President Alexander Stubb confirmed when asked about the document on the sidelines of the Munich Security Conference on Saturday. “This will force Europeans to think. Then it’s up to the Europeans to decide whether they actually answer the questionnaire, or whether they answer it together.”

Ukrainian leader Vladimir Zelensky claimed in January that Kiev needs “at least” 200,000 European soldiers as peacekeepers to enforce any potential agreement with Russia. However, analysts cited recently by the New York Times consider this figure unattainable, noting that deploying even 40,000 troops would be challenging.

Speaking at the Munich Security Conference on Friday, Zelensky issued a new demand to Ukraine’s Western backers after the US said Kiev’s goal of NATO membership was “unrealistic.” He stated that without security guarantees from the US-led alliance, Ukraine would need to expand its army to 1.5 million troops – and that maintaining them would require a 50% increase in funding. Läs artikel

Verneplikt er en ordning der et lands statsborgere skal delta i militærtjeneste, noe som omfatter både forsvar av landets grenser og krigføring utenlands, samt tjenestegjøring i militære styrker i fredstid. Verneplikt har tidligere vært vanlig i mange land, men de fleste land har nå avskaffet dette, og i den vestlige er det bare noen få mindre land som fremdeles har verneplikt. Alminnelig verneplikt ble avskaffet i Norge i 2006. Før den tid ble alle unge, først menn, senere også kvinner, innkalt til sesjon og militærtjeneste som varte i ett år. […]

Dansk etterretning  har slått fast at det er overhengende fare for krig i Europa i løpet av fem år. Vi blir stadig minnet om den store geopolitiske krise verden er i. I den forbindelse er det på tide at vi så raskt som mulig innfører alminnelig verneplikt igjen. Det ble sagt at en eventuell krigskonflikt alle ville bli kjempet på slagmarken. De seneste tre årene viser at den tesen ikke stemmer. Det som skjer ved fronten i Ukraina viser det motsatte. […]

De seneste årene har Stortinget, etter innstilling fra Forsvaret, bestemt hvor mange som skal inn til førstegangstjeneste. Den tiden er over. Det er på tide å innføre alminnelig verneplikt i en urolig verden og med formidable trusler fra vår nabo i øst. Dette haster! Läs ledaren

Four United States Air Force B-52H Stratofortress bombers arrived at Royal Air Force Fairford, United Kingdom, on February 11, 2025 marking the start of Bomber Task Force (BTF) Europe 25-2.

While transiting into Europe, the U.S. bombers conducted a routine mission with Finland, France and Sweden; and throughout the month long deployment, the bombers will participate in a series of exercises and training flights alongside Allied air forces, building cohesion and sharpening collective capabilities.

“Bomber Task Force missions reinforce our ability to rapidly project combat power, demonstrating U.S. lethality and readiness in a dynamic security environment,” said Major General Joseph Campo, U.S. Air Forces in Europe – Air Forces Africa Director of Operations, Strategic Deterrence and Nuclear Integration. “Training alongside our Allies and partners ensures seamless integration, enhancing our collective deterrence and warfighting capability across Europe and Africa” he added. Läs artikel