Sauli Niinistö besöker ett Norge på vakt, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistös officiella besök i Norge pågår i två dagar. På måndag ska presidenten träffa statsminister Jonas Gahr Støre och diskutera Rysslands militära operationer i Ukraina, framtiden för den europeiska säkerhetsordningen och det finsk-norska samarbetet inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Enligt Ståle Ulriksen finns det i Norge väldigt få kritiska röster mot att Finland ansökt om Natomedlemskap. Det här trots, som han säger, att det kommer att leda till ökad spänning när det kommer till säkerhetspolitiken i Norden. […]

Ulriksen hoppas att det att Finland och Sverige med stor sannolikhet blir Natomedlemmar innebär att Nato kan skapa ett multinationellt huvudkvarter i norr som specialiserar sig på vinterkrigföring.

– Det skulle vara ett nytt nordiskt huvudkvarter som Nato kan dra fördel av. Att ha en kommandostruktur i Norden är väldigt viktigt, säger han. Läs artikel

Remittering av promemorian Sveriges medlemskap i Nato, regeringen.se

Utrikesdepartementet har i dag (5 oktober , vår anm)remitterat en promemoria med förslag på riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till Nato. Syftet är att möjliggöra ett snabbt förfarande efter att Natos alla medlemsländer har ratificerat Sveriges anslutningsprotokoll.

Sveriges respektive Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades av Natos medlemsländer i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. När alla Natoländer har ratificerat protokollen möjliggörs ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato. Sveriges anslutning till Nato ska då underställas riksdagen för godkännande.

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett avtal som reglerar immunitet och privilegier för Nato. I promemorian föreslås att riksdagen ska godkänna avtalet och att avtalet ska införlivas i svensk rätt. I promemorian föreslås även att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Detta syftar till att skapa bättre förutsättningar för att kunna försvara Sverige.

Remissen ska besvaras inom sex veckor. Läs pressmeddelande

Promemorian Sveriges medlemskap i Nato, regeringen.se

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett avtal om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Riksdagens godkännande krävs för att Sverige ska kunna bli medlem i Nato och tillträda statusavtalet.

I promemorian föreslås att riksdagen ska dels godkänna Sveriges anslutning till nord­atlantiska fördraget, dels godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisa­tionen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Det föreslås även att statusavtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Läs pressmeddelande

PM:et går att ladda ned här.

Tormod Heier mener Nato bør ta selvkritikk: – USA har vært alt for dominerende, abcnyheter.no

Ifølge supermaktene Russland og Kina begynte Nato og USAs stadig mer dominerende kamp om dominans i verdensbildet for flere år siden. I 2017 ble Quad-alliansen blåst liv i. The Quadrilateral Security Dialogue, som består av USA, Australia, India og Japan, er et diplomatisk samarbeid som i stor grad forholder seg til den asiatiske delen av verden. […]

I sommer gikk Kina igjen ut med en advarsel, denne gangen rettet mot Nato. Kina anklaget Nato-medlemmer for å skape spenning og provosere fram konflikter ved å sende krigsskip og fly inn i områder nær det asiatiske fastlandet og Sør-Kinahavet. […]

Ligger det noe i Kinas og Russlands bekymringer? Er Nato for dominerende?

– Ja, fra et russisk og kinesisk perspektiv har det lenge vært uttrykt misnøye med den internasjonale situasjonen i verden. Og det er fordi USA har vært altfor dominerende etter at Sovjetunionen oppløste seg selv i 1991, sier professor i militær strategi og operasjoner ved Stabsskolen Tormod Heier til ABC Nyheter. […]

Nato har nemlig flere mislykkede kriger i sin portefølje. I kjølvannet av den amerikanske alenegangen i internasjonal politikk har det vært gjennomført en rekke mislykkede kriger, i blant annet Afghanistan, Irak og Libya. I tillegg har flere av disse krigene, som Natos krig mot Serbia i 1999 og Irak-krigen i 2003, vært ført uten et FN-mandat, meddler Heier.

– Dette har bidratt til å svekke den internasjonale rettsordenen som småstater især er avhengige av.

Nato har også bidratt til en rekke såkalte fargerevolusjoner i vippestatene som ligger rett på utsiden av russergrensene, som i Ukraina i 2004 og 2014, i Georgia i 2003 og i Tadsjikistan i 2005. Russland hevder at denne typen rasling med Nato-sabelen, samt Natos stadig økende dominans i områder rundt Russland, er årsaken til at supermakten ser seg nødt til å ta grep.  Läs artikel

Norrlandsjägare och UK Rangers sida vid sida

Sedan 2017 är Sverige med i Joint Expeditionary Force (JEF) – ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka vars syfte är att kunna agera vid kriser. Tio nationer deltar i dag i samarbetet och styrkan kan agera självständigt eller ihop med Nato.

Under drygt en veckas tid har därför brittiska rangers övat tillsammans med jägarsoldater vid Norrlands dragonregemente.

– Det unika i denna övning är att vi för första gången integrerat svenska och brittiska soldater i samma grupp. På så sätt har vi fått ett mycket effektivt kunskapsutbyte på kort tid, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente.

Läs mer: Norrlandsjägare och UK Rangers sida vid sida – Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)

Ryska krav på Sverige, Expressen

Rysslands premiärminister Mikhail Misjustin har vänt sig direkt till Magdalena Andersson med krav på ryskt deltagande i utredningen kring explosionerna på gasledningen Nord Stream. I ett brev som togs emot under torsdagen kräver premiärministern att ryska Gazprom och ryska myndigheter ska engageras i utredningen.

”Den 6 oktober inkom ett brev från den ryske premiärministern Mikhail Misjustin till statsminister Magdalena Andersson med begäran om att ryska myndigheter och företaget Gazprom skulle engageras i den svenska utredningen. Brevet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.” skriver UD i en kommentar till Expressen.

Läs mer: Rysslands krav på Sverige (expressen.se)

The United States’ National Strategy for the Arctic Region

The new National Strategy for the Arctic Region accounts for increasing strategic competition in the Arctic, exacerbated by Russia’s unprovoked war in Ukraine and the People’s Republic of China’s increased efforts to garner influence in the region, and seeks to position the United States to both effectively compete and manage tensions.

Security: We will deter threats to the U.S. homeland and our allies by enhancing the capabilities required to defend our interests in the Arctic, while coordinating shared approaches to security with allies and partners and mitigating risks of unintended escalation.

We will deepen our cooperation with Arctic Allies and partners: Canada, Kingdom of Denmark (including Greenland), Finland, Iceland, Norway, and Sweden.

Läs mer här: FACT SHEET: The United States’ National Strategy for the Arctic Region | The White House

Läs strategin i dess helhet här: National-Strategy-for-the-Arctic-Region.pdf (whitehouse.gov)

Niinistö om Ungerns NATO-eliminering: ”Ja, jag ser att Turkiet är den avgörande faktorn här”, hs.fi

Google-översatt.

President Sauli Niinistö påminner om att i Ungern röstas oppositionsmotioner upp och ner. Han skulle fortfarande inte anta att Ungerns Nato-ratificering automatiskt är tydlig.

President Sauli Niinistö säger att det finns två tolkningar av det ungerska parlamentets avslag på Natos ratificering i måndags.

”Den första är att i allmänhet röstas oppositionsmotioner automatiskt upp och ner där. Den andra är att Ungern har en betydande del av EU:s rättsliga börda, vilket orsakar operativt tryck, säger han.

— Om det också handlar om viljan att påverka kan jag inte säga. Läs artikel

Finland Will Bolster NATO’s Northeastern Flank, nationalinterest.org

Samu Paukkunen, Deputy Director of the Finnish Institutional Affairs (FIIA) and Matti Pesu, Leading Researcher at the Finnish Institute of International Affairs (FIIA)

Finland and Sweden’s accession to NATO has created a new Northern European strategic reality. […]

Despite their close ties and many similarities, Helsinki and Stockholm will not be identical twins in NATO. Rather, their aims and interests once in the alliance will reflect their different strategic cultures and, more importantly, their dissimilar geostrategic locations. Whereas Sweden will be a crucial springboard for possible NATO operations in Northern Europe, including the Baltic Sea, Finland will be a frontline state, situated in the vicinity not only of St. Petersburg but also of the Kola Peninsula—home to Russia’s Northern fleet, and, more crucially, it’s nuclear second-strike capability.

Finland’s geostrategic position will turn it into NATO’s northeastern flank. In other words, Finland is not only a Baltic but also an Arctic power, and, as a NATO ally, it will connect the alliance’s eastern and northern flanks, significantly strengthening the allied foothold in NATO’s primary zones of friction with Russia. The way Finland is integrated into NATO will thus have a significant impact on how NATO’s deterrence and defense posture towards Russia evolves. Moreover, Finland’s (and Sweden’s) accession will potentially bring about a new division of labor in the Northern European theater. […]
Finland’s accession will improve NATO’s ability to defend the Baltic States, particularly Estonia. Finland’s airspace, territory, and seaports will be at the disposal of allied forces. The distance between Finland’s southern and Estonian’s northern coast is between 50 and 75 miles—well within the range of Finland’s evolving precision strike capabilities. Finnish high-level military leaders have already pointed out that Finland’s new F-35 stealth fighters’ long-range capabilities will be aimed at deterring Russia from carrying out major military build-ups in Finland’s vicinity—a fact that Russia needs to consider in its operational planning. […]

In fact, the activity of the Russian armed forces in the northern waters has exceeded the levels of the Cold War. By revitalizing its so-called bastion strategy, Russia has extended its operational capability far into the Norwegian Sea and the crucial Greenland-Iceland-United Kingdom gap, with the ambition of being able to block NATO’s access to the Arctic Ocean in general and to the Northern Sea Route in particular.

To tackle these security threats, NATO has updated its command structure, notably with the reactivation of the Atlantic Command “to protect sea lanes between Europe and North America.” Furthermore, the allied forces have carried out frequent exercises in the Arctic, such as the biannual Cold Response drill in Norway. Läs artikel

Regjeringen foreslår å øke forsvarsbudsjettet med ti prosent. – Norsk sikkerhet ligger i amerikanske hender, mener professor ved Forsvarets høgskole, Nettavisen

Det er Tormod Heier, professor i militær strategi ved Forsvarets høgskole, ikke fornøyd med.

– Dette viser bare at norsk sikkerhet ligger fullt og holdent i amerikanske hender. Sånn sett kan vi si at vi skyver egen sikkerhet over på USA. Og det kan vi kanskje gjøre så lenge vi tror at USA har en sterk egeninteresse av å forsvare Norge og områdene utenfor. Innerst inne kan det være at norske myndigheter egentlig lever nokså godt med dette, mener Heier.

– Det kan kanskje bety to ting: At Norge er opptatt av å følge lojalt opp det som resten av alliansen gjør, nemlig å overføre mer penger til Ukraina slik at Norge ikke skiller seg ut. For når spenningen er høy blir småstatene opptatt av å følge det Nato vil. Det andre er at Norge blir mer og mer avhengig av samarbeidet vi har med USA, forteller han.

– Dette budsjettet hjelper antakelig litt, men ikke så veldig mye lite. Det norske handlingsrommet vil fortsatt være lite, og vi må derfor belage oss på mer amerikansk og russisk tilstedeværelse utenfor Norge. Fordelen er at vi kommer tettere inn i den amerikanske folden når det gjelder forsvar. Ulempen er selvfølgelig at det skal mindre til før situasjonen mellom stormaktene eskalerer i egne nærområder.

Läs mer: Statsbudsjett, Forsvaret | Slakter forsvarsbudsjettet: – For lite og for sent (nettavisen.no)

Erdogan: Finland kan ensamt få klartecken för att gå med i Nato, DI

PRAG (Nyhetsbyrån Direkt) Finland kan ensamt få klartecken från Turkiet att gå med i Nato utan Sverige om resten av Natoländerna skulle gå med på det.

Det sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid en presskonferens på torsdagen under mötet för Europeiska politiska gemenskapen.

”Relationen mellan Finland och Turkiet är annorlunda än mellan Sverige och Turkiet. I Finland strövar inte terrorister fritt omkring på gatorna. Men i Sverige gör de det”, sade han.

”Om Nato fattar ett beslut till fördel för Finland kommer vi att göra vad som krävs”, fortsatte han.

Läs mer: Erdogan: Finland kan ensamt få klartecken för att gå med i Nato